Religion, kön och etnicitet
Religionsbeteendevetenskap B1
Föreläsning 9 februari
Marta Axner
Varför kön och etnicitet?
Olika perspektiv på religion – mäns och
kvinnors, olika gruppers religion,
minoritet och majoritet
Religion som faktor – behövs för att
förstå både individers identitet och
gruppers strukturer och maktförhållanden
Sociala förändringar ger religiösa
förändringar – globalisering, migration,
förändrade maktförhållanden påverkar
religionen
Essentialism och konstruktivism
Essentialism = vissa fasta inneboende
egenskaper (essens) som inte kan förändras.
Konstruktivism: egenskaper och förväntningar
konstrueras socialt
Särartstänkande: det finns en kvinnlig respektive
manlig särart (essens) som är fast, medfödd och
inte kan förändras
Likhetstänkande: män och kvinnor är i grunden
lika men det finns socialt konstruerade skillnader
Kön och genus
1960-70-tal: uppdelning kön (sex) =
biologiskt kön och genus (gender) =
socialt kön eller könsroll
Tanken var att kön är det biologiska
medan genus är de socialt konstruerade
rollerna och förväntningarna som
samhället och individer ställer på män
och kvinnor.
Kritik mot kön/genusuppdelningen
Var går gränsen mellan kropp och socialt
kön? Går de att skilja åt och är kroppen
”oberörd”?
Är den biologiska uppdelningen i två kön
okomplicerad? Intersexualitet,
transexualitet utmanar.
Går det sociala könet/könsrollerna
verkligen att ändra så enkelt?
Exempel på nyare
kategorisering
West & Zimmermann (1991):
Biologiskt kön bestäms av socialt accepterade
biologiska kriterier som kromosomer, genetalier
Könskategori är vilket kön någon uppfattas ha –
sammanfaller oftast men inte nödvändigtvis med
biologiskt kön
Socialt kön är det ständiga sociala handlandet
där kön konstrueras – i relation till könskategorin
men i ständig förändring. Formas av
könskategorin men påverkar den också.
Ett sociologiskt perspektiv på kön
I ett sociologiskt perspektiv undersöks
kön/genus med en socialkonstruktivistisk
utgångspunkt.
Essensialism ger egenskapsförklaringar
som inte besvarar sociologiska frågor.
Kan undersöka exempelvis hur kön
konstrueras, vilka strategier som
används, vilka konsekvenser
maktförhållanden eller sociala
förhållanden får.
Feminism – en rörelse och en
ideologi
Feminism = uppfattningen att kvinnor
generellt sett är underordnade (har
sämre villkor än) män i samhället och att
detta förhållande bör förändras.
Ordet används också för att beskriva den
(politiska) rörelse som verkar för att
förändra maktförhållanden mellan män
och kvinnor
Feminismens tre vågor
Första vågen: 1800-tal och tidigt 1900-tal
Rösträttsrörelsen och kvinnokamp
Visst kvinnligt ledarskap i religiösa rörelser,
men ofta traditionella kvinnoroller
Missionsrörelsen kvinnodominerad
Feminismens tre vågor
Andra vågen: 1960- och 70-talet
Kritik av patriarkatet, reproduktiva rättigheter,
kvinnors arbete
Utforskande av kvinnokultur, kvinnlig
spiritualitet
Första feministteologin, kritik mot
mansdominerad och patriarkal religion,
gudinnerörelser/wicca
Feminismens tre vågor
Tredje vågen: 1990-talet
Politisk reaktion på långsam förändring
Fokus på skillnad – alla kvinnor har inte
samma erfarenheter. Etnicitet, globala
perspektiv, queer
Från struktur till identitet, stort fokus på
konstruktivism
Religion som möjlig resurs, mer komplex syn
på religion
Kvinnors roll i religiösa
samhällen och organisationer
I världsreligionerna och de flesta av deras former
har olika villkor och roller gällt för kvinnor och
män.
Ofta frågor om kontroll av sexualitet och
reproduktion, ansvar för hem/familj/äktenskap,
privat religiös roll.
Religiöst ledarskap – en manlig fråga?
Kvinnor traditionellt viktiga för ex barns religiösa
fostran, religion i hemmet etc
De flesta religiösa sammanhang har påverkats
och i viss mån följt med den allmänna
samhällsutvecklingen gällande mäns och
kvinnors roller och rättigheter.
Olika reaktioner/strategier bland kvinnor
för att hantera olika villkor/roller för
kvinnor inom religionen.
Underordning/acceptans – ”erkänna”
kvinnans specifika roll, se fördelar
Förhandling – se fördelar och nackdelar,
använda vissa element eller kombinera
med icke-officiell hållning/praktik
Kamp för förändring inom samfund
Lämna traditionell religion för exempelvis
gudinnekult, wicca eller liknande
Varför verkar kvinnor vara mer
religiöst engagerade än män?
Socialt och kontextuellt inflytande
Könsrollssocialisering
Strukturella lokaliseringsteorier
Personliga och individuella drag
Djuppsykologiska
Personlighetsteorier
Könsorienteringsteorier
Kritik: borde inte frågan vara hur istället
för varför?
Ras – ett oanvändbart begrepp?
Ras – började användas på 1500-talet för
biologiskt olika grupper
Carl von Linné (1700-tal) delade in
mänskligheten i 5 hierarkiskt ordnade
raskategorier
18-1900-talen förekom ett starkt rastänkande/
rasbiologiska uppfattningar inte minst i norra
Europa, även Sverige, med essentialistiska
uppfattningar om rasers egenskaper och hierarki.
Idag: genetiker talar inte om ras överhuvudtaget
– föreställningar om raser som sociala kategorier
kan finnas och studeras.
Rasism
Rasism användes ursprungligen om
indelning av mänskligheten i biologiska
raser och att göra skillnad på egenskaper
och rättigheter.
Numera också ”kulturrasism” –
uppdelningar och hierarki baserad på
etnicitet, folkgrupp, kultur, religion står i
kontinuitet med gamla rasuppfattningar
och kan därför kallas rasism.
Omdiskuterat begrepp!
Etnicitet
Dök upp som begrepp på 50-60-talet för
att beskriva olika minoriteter i USA
Används ofta om minoriteter – men även
majoritetsbefolkningen har etnicitet!
Etnicitet: ”en gemensam (uppfattad eller
faktisk) rasmässig, språklig eller nationell
identitet, som en social grupp delar”
(F&R s 224)
Etnicitet – i relation
Etnicitet uppstår alltid i relation till andra
– snarare en relation än en egenskap.
”Etnicitet är en aspekt av sociala
relationer mellan aktörer som uppfattar
sig själva som kulturellt avskilda från
medlemmar av andra grupper med vilka
de har ett minimum av regelbunden
interaktion.” (Hylland Eriksen 1993)
Typer av etniska relationer
(enl Hylland Eriksen)
Urbana etniska minoriteter
Ex: icke-europeiska invandrare till europeiska städer,
spanskspråkiga grupper i USA, inflyttade till Afrikanska
storstäder
Ursprungsbefolkningar
Samlingsnamn för ett territoriums ursprungsinvånare – liten
makt, kopplade till icke-industriell produktion, eget
politiskt system utan egen stat
Protonationer
Grupper med politiskt ledarskap men utan stat, uppfattar
sig som folk/nationer, geografiskt baserade. Ex: kurder,
lankesiska tamiler, palestinier
Etniska grupper i ”pluralistiska samhällen”
Syftar på stater med heterogen befolkning, ofta
postkoloniala med många olika folkgrupper i en
gemensam lagstiftning och politiskt system, ex Kenya,
Indonesien, Malaysia – även det moderna Europa?
Olika syn på etnicitet
Essentialistisk syn – gemensam historia
och kultur utgör essensen
Instrumentell teori – etnicitet definieras
externt och internt, en social, politisk och
kulturell resurs, konstruktivistisk syn.
Fokus på konflikt om resurser.
Social konstruktion/”uppfinning” –
etnicitet skapas och omskapas hela
tiden. Fokus på konflikt om makt över
diskursen i samhället.
Integration?
Assimilering – tanken att minoriteterna
ska ”anpassa sig”, assimileras och gå
upp i majoriteten
Pluralism – olika grupper kan/ska leva
sida vid sida med sina olikheter
Multikulturalism/mångkultur – gemensam
kultur med plats för olikheter
