SEGREGERING - INTEGRATION
Etnocentrism – egna kulturen som måttstock
Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem
Etnicitet – social tillhörighet, men också ett sätt att kategorisera människor baserade
på sociala faktorer
Fördom – en felaktig förutfattad mening om hur en viss person eller grupp människor
är. Fördomen är ofta baserad på hörsägen eller rykten
Islamofobi – negativa föreställningar riktade mot islam och muslimer. Föreställningen
handlar ofta om hat, rädsla eller fördomar
SEGREGERING
Segregation – uppdelning av grupper, ”att skilja åt” att ”dela upp” befolkningsgrupper.
Segregation finns mellan många olika grupper i samhället – tex etnicitet, bakgrund, kultur,
inkomst, kön, yrke, social status, funktionshinder, hälsa.
Förekommer i många olika delar av samhällslivet men tydligast är boendesegregationen, men
det finns också segregation på arbetsmarknaden, i skolan och inom vården.
Exempel på etnisk segregation – i USA fram till mitten 1900-talet, och Sydafrikas apartheid. I
sydafrika och USA byggde segregationen på raslagar som förbjöd människor med afrikanskt
ursprung att blanda sig med den vita befolkningen.
I Sverige förr var det vanligt med segregerade samhällen – flickor och pojkar hölls åtskilda
och behandlades olika tex i flickskolor och pojkskolor. Människor med funktionshinder
segregeras ibland från de utan funktionshinder. Förr i tiden hölls man ”sinneslöa” inlåsta på
institution.
Boendesegregation- miljonprogrammet. Lösa bostadsbrist, men området var oattraktivt och
istället valde man att placera flyktingar i dessa områden.
FRIVILLIGT ELLER OFRIVILLIGT?
Är den frivillig vill man vara åtskild. Tex individer med stark kulturell identitet kan
känna motvilja att fösas ihop med andra med helt andra normer och värderingar.
Eller historiska konflikter mellan folk. Etnisk och social segregation i samhället – är till
stora delar ofrivillig. Svår att bryta. Ekonomiska förutsättningar. De flesta har inte
råd att flytta till en villa i förorten, fast man kanske inte vill därför på grund av
omgivningens attityd och man vill inte bli utstött av sina grannar.
VARFÖR UPPSTÅR SEGREGATION?
Dels en klassfråga – för att klara av en bostad i ett visst område krävs pengar. Ofta har
invandrargrupper sämre ekonomiska förutsättningar, vilket inte ger dem tillträde till vilka områden
som helst.
Dels att när människor får välja fritt uppstår en boendesegregation. Den segregationen tycks gälla
såväl etniska grupper som sociala grupper. Det innebär att människor söker sig till områden där de
andra boenden är lika en själv. Lika söker sig till lika.
Hur hittas informationen? Vilka möjligheter har människor att söka information? Har alla samma
möjligheter att hitta information om hur man skaffar en ny bostad? När en ny bostad skall sökas är
det vanligt att man vänder sig till sin umgängeskrets. Det sociala nätverket är alltså avgörande.
Det finns även en viss diskriminering på bostadsmarknaden där vissa etniska grupper kan ha det
svårare att få en lägenhet.
Att växa upp i segregerade områden utan några djupare kontakter med infödda svenskar.
Svenska språkkunskaper blir därför också bristfälliga. Uppväxta i det svenska samhället men på
många sätt utestängda ifrån det.
INTEGRERING
Integration: att olika grupper av människor samlas och lever integrerat, ”att föra
samman”, ”blanda ihop”
Avgörande för hur vi skapar det mångkulturella samhället är hur vi skapar
integration människor emellan.
LYCKAD OCH MISSLYCKAD INTEGRATION
Några av de faktorer som påverkar hur väl integrationen fungerar:
Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till de nyanlända individerna
Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till integration
Hur lik eller olika den egna kulturen är den nya kulturen
Hur angelägen man själv är att integreras
Om landet har någon integrationspolitik och hur den är utformad.
INTEGRATIONSMODELLER
Assimilering: där tanken är att invandrare skall överge sin ursprungskultur och anpassa sig till
det nya landets kultur, värderingar och seder. För att assimilering skall vara möjlig krävs det
att den invandrade ändrar klädstil, språk och stora delar av sin livsstil. Kan vara påtvingad
eller självvald. Assimilering handlar alltså om att anpassa sig och ta efter den rådande
kulturen.
Kulturell smältdegel: istället för att ställa krav att invandrare skall anpassa sig tänker man
istället sig att nya kulturella mönster och livsstilar uppstår i mötet mellan multurer. Här ses
kultur som något föränderligt och att man är inte rädd för att den rådande kulturen skall
förändras. Man anser att kulturen alltid varit under förändring och kulturen formas och
omformas även i detta nu. Utifrån smältdegelmodellen tänker man sig att både den
invandrade och de infödda skall anpassa sig till varandra. En modell där man låter alla
kulturer mötas och smälta samman.
Kulturell pluralism: här tänker man sig ett samhälle där det råder acceptans och tolerans för
att olika grupper lever med sina kulturer. Alla kulturella grupper skall ha samma status och
rättigheter. Skillnaderna ses som en del av samhället och dessutom som något berikande. Går
ut på att låta olika kulturer leva parallellt med varandra i acceptans.
DISKUSSION
vilka inslag av de olika integrationsmodellerna känner du igen i det svenska
samhället?
Vilken integrationsmodell tycker du är bäst och varför?
Olika modeller för integration hör samman med vilken syn på kulturen man har.
Essentialistiskt perspektiv: kulturen är konstant – fast och oföränderlig. Det finns en
svensk kultur som är svensk och som i princip sett likadan ut hela tiden. Vi öds in i en
etnicitet och i den stannar man – går ej att ändra sin etniska tillhörighet
Konstruktionistiskt perspektiv: man är inte sin etnicitet utan blir sin etnicitet
(socialiseringsprocessen). Etnicitet är föränderligt och relativt. Vår kulturella
tillhörighet är en kombination av språk, seder och livsstil. Går att ändra och blanda.
ETNISKA ENKLAVER – INGEN MÅNGKULTUR?
Små samhällen i samhällen – väljer att skapa sitt liv inom enklaven, med egen kultur,
egna värderingar och seder
Är detta misslyckad integration?
Kulturkrock: normer, värderingar eller attityder i två kulturer krockar – går emot
varandra och en mindre eller större konflikt uppstår
Kan vara problematiskt när två kulturer möts, med olika ideal och värderingar
Vad kan exempelvis hända i mötet mellan olika kulturer? Ge direkta exempel
Turbulent tid för exempelvis tonåringen.