Segregering - integrering
• Etnocentrism – egna kulturen som måttstock
• Kategorisering – kategorisera människor, risk för
vi/dem
• Etnicitet – social tillhörighet, men också ett sätt att
kategorisera människor baserade på sociala faktorer
• Fördom – en felaktig förutfattad mening om hur en viss
person eller grupp människor är. Fördomen är ofta
baserad på hörsägen eller rykten
• Islamofobi – negativa föreställningar riktade mot islam
och muslimer. Föreställningen handlar ofta om hat,
rädsla eller fördomar
Segregering
•
•
•
•
•
•
Segregation – uppdelning av grupper, ”att skilja åt” att ”dela upp”
befolkningsgrupper.
Segregation finns mellan många olika grupper i samhället – tex etnicitet, bakgrund,
kultur, inkomst, kön, yrke, social status, funktionshinder, hälsa.
Förekommer i många olika delar av samhällslivet men tydligast är
boendesegregationen, men det finns också segregation på arbetsmarknaden, i
skolan och inom vården.
Exempel på etnisk segregation – i USA fram till mitten 1900-talet, och Sydafrikas
apartheid. I sydafrika och USA byggde segregationen på raslagar som förbjöd
människor med afrikanskt ursprung att blanda sig med den vita befolkningen.
I Sverige förr var det vanligt med segregerade samhällen – flickor och pojkar hölls
åtskilda och behandlades olika tex i flickskolor och pojkskolor. Människor med
funktionshinder segregeras ibland från de utan funktionshinder. Förr i tiden hölls
man ”sinneslöa” inlåsta på institution.
Boendesegregation- miljonprogrammet. Lösa bostadsbrist, men området var
oattraktivt och istället valde man att placera flyktingar i dessa områden.
Frivilligt eller ofrivilligt?
• Är den frivillig vill man vara åtskild. Tex individer
med stark kulturell identitet kan känna motvilja
att fösas ihop med andra med helt andra normer
och värderingar. Eller historiska konflikter mellan
folk. Etnisk och social segregation i samhället – är
till stora delar ofrivillig. Svår att bryta.
Ekonomiska förutsättningar. De flesta har inte råd
att flytta till en villa i förorten, fast man kanske
inte vill därför på grund av omgivningens attityd
och man vill inte bli utstött av sina grannar.
Varför uppstår då segregation?
• Dels en klassfråga – för att klara av en bostad i ett visst område krävs
pengar. Ofta har invandrargrupper sämre ekonomiska förutsättningar,
vilket inte ger dem tillträde till vilka områden som helst.
• Dels att när människor får välja fritt uppstår en boendesegregation. Den
segregationen tycks gälla såväl etniska grupper som sociala grupper. Det
innebär att människor söker sig till områden där de andra boenden är lika
en själv. Lika söker sig till lika.
• Hur hittas informationen? Vilka möjligheter har människor att söka
information? Har alla samma möjligheter att hitta information om hur
man skaffar en ny bostad? När en ny bostad skall sökas är det vanligt att
man vänder sig till sin umgängeskrets. Det sociala nätverket är alltså
avgörande.
• Det finns även en viss diskriminering på bostadsmarknaden där vissa
etniska grupper kan ha det svårare att få en lägenhet.
• Att växa upp i segregerade områden utan några djupare kontakter med
infödda svenskar. Svenska språkkunskaper blir därför också bristfälliga.
Uppväxta i det svenska samhället men på många sätt utestängda ifrån det.
Integrering
• Integration: att olika grupper av människor
samlas och lever integrerat, ”att föra
samman”, ”blanda ihop”
• Avgörande för hur vi skapar det
mångkulturella samhället är hur vi skapar
integration människor emellan.
Lyckad och misslyckad integration
Några av de faktorer som påverkar hur väl integrationen
fungerar:
• Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till de
nyanlända individerna
• Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till
integration
• Hur lik eller olika den egna kulturen är den nya
kulturen
• Hur angelägen man själv är att integreras
• Om landet har någon integrationspolitik och hur den är
utformad.
Integrationsmodeller
•
•
•
Assimilering: där tanken är att invandrare skall överge sin ursprungskultur och
anpassa sig till det nya landets kultur, värderingar och seder. För att assimilering
skall vara möjlig krävs det att den invandrade ändrar klädstil, språk och stora delar
av sin livsstil. Kan vara påtvingad eller självvald. Assimilering handlar alltså om att
anpassa sig och ta efter den rådande kulturen.
Kulturell smältdegel: istället för att ställa krav att invandrare skall anpassa sig
tänker man istället sig att nya kulturella mönster och livsstilar uppstår i mötet
mellan multurer. Här ses kultur som något föränderligt och att man är inte rädd för
att den rådande kulturen skall förändras. Man anser att kulturen alltid varit under
förändring och kulturen formas och omformas även i detta nu. Utifrån
smältdegelmodellen tänker man sig att både den invandrade och de infödda skall
anpassa sig till varandra. En modell där man låter alla kulturer mötas och smälta
samman.
Kulturell pluralism: här tänker man sig ett samhälle där det råder acceptans och
tolerans för att olika grupper lever med sina kulturer. Alla kulturella grupper skall
ha samma status och rättigheter. Skillnaderna ses som en del av samhället och
dessutom som något berikande. Går ut på att låta olika kulturer leva parallellt med
varandra i acceptans.
Diskussion
• vilka inslag av de olika integrationsmodellerna
känner du igen i det svenska samhället?
• Vilken integrationsmodell tycker du är bäst
och varför?
Etniska enklaver
• Samhällen i samhällen
• Kulturkrock: normer, värderingar eller
attityder i två kulturer krockar
