Barnboksanalys
Barnböcker innehåller ofta illustrationer och text. Ibland kan det vara en övervägande del text eller
enbart bild. Här ska ni göra en analys av både text och bild och fundera över hur kön, klass, etnicitet,
språk, religion, funktionsförmåga/hinder, sexuelläggning eller någon annan aspekt av en människans
social och kulturell identitet kommer till uttryck i berättelsen och vad det har för explicit eller
implicit, dvs. direkt eller indirekt, betydelse.
Inför bildanalysen kan ni fundera över vilka budskap bilderna förmedlar till läsaren genom
bildkommunikationen. Bildkommunikationen kan ofta vara svårt både för dem som gör bilderna och
för dem som ska läsa och förstå budskapet. Det finns idag en stor mängd olika sorters bilder där
budskapet ibland kan vara lätt att förstå som t.ex. trafiksymboler medan konstbilder är betydligt
svårare att tolka. Konstbilder kan ofta vara dubbelbottnade och ha flera budskap likt skriven poesi.
För att det skall bli lättare att tolka bilder så har flera olika analysmetoder utarbetats. Bilder har
huvudbetydelser, denotationer och nästan alltid bibetydelser konnotationer samt ber dessutom ofta
anledning till associationer. Det denotativa i en bild är det uppenbara och påtagliga i bilden.
En bild är uppbyggd av flera tecken. Varje tecken har sin betydelse i ett sammanhang, kontext, med
andra tecken så skapas nya betydelser. Tecknens betydelse varierar beroende på dess kontext. De
associationer som en bild kan ge kan också skilja sig från person till person. Dock finns det
grundläggande associationer inom en social eller kulturell grupp. Man kan också ha privata
associationer.
Denotation = uppenbart, påtagligt (självklar betydelse)
Konnotation = association (vilka gemensamma tankar dyker upp)
Kontext = sammanhang (hur olika delar förhåller sig till varandra)
Privat association = egna tankar man får
Barn skapar sina uppfattningar och föreställningar om kultur utifrån sina levda erfarenheter och
tolkningar av sin omvärld i samspel med andra. Utifrån det sortiment av barnböcker som finns
tillgängligt för barn och de vi som pedagoger väljer att läsa högt för barn, förmedlar vi kunskaper och
värderingar om vår omvärld till barnen. För att motverka stereotypiska föreställningar är det viktigt
att uppmärksamma hur språk, kön, klass, etnicitet och andra yttre attribut tillskrivs inre attribut och
egenskaper. Vissa värderingar och normer om språk, kön, klass, etnicitet är varaktiga, förgivet tagna,
sega och svår att motverka. ”Flickor är söta”, ”Pojkar är starka”, ”Kvinnor är husliga”, ”Män är
händiga” är sega stereotyper. Attityder och stereotyper om män och kvinnor, ”invandrare” och
”svenskar”, funktionshindrade och icke-funktionshindrade, fattiga och rika, heterosexuella och
homosexuella förmedlas gång på gång i böcker och andra medier. Stereotyper och myter om till
exempel etniska minoriteter och kvinnor är så vanligt förekommande att de blir antagna som sanna.
Det kan vara svårt att prata om stereotyper eller attityder med små barn men man kan påvisa rasism
och sexism i en bok, därvid kan barn överför dessa insikter och kunskaper om socialt- och
kulturellmångfald till andra områden. De följande tio riktlinjer erbjuder en utgångspunkt för en
kritisk granskning om hur social och kulturell identitet förmedlas till barn.
1. Granska illustrationer för stereotyper. En stereotyp är en förenklad generalisering om en
specifik grupp, som t.ex. etnicitet eller kön, vilket ofta bär med sig en nedvärderande
innebörd eller idealiserad bild.
2. Granska händelseförloppet. Hur mäter man framgång? Krävs det att invandrare och
minoriteter ska uppnå vita, medelklass normer för framgång? Och hur löser man problem?
På vilka sätt är problem presenterad, uppfattad och löst i berättelsen? Uppfattas minoriteter
som ett problem? Föreställs förtryck av minoriteter och kvinnor som löst relaterade till ett
orättvist samhället? Finns det förklaringar till fattigdom och förtryck eller framställs dem
som oundvikliga? Uppmuntras händelsen till passiv acceptans eller aktiv motstånd? Är ett
visst problem, som en minoritet ställs inför, löst genom välvillig ingripande av en vit person?
Är könsrollerna av underordnade betydelse eller är de kritiska till karaktäriseringen och
händelseförloppet?
3. Granska livsstilen. Är människor från tredje världen och andra miljöer beskrivna på en
ofördelaktig sätt som bryter mot en outtalad norm av en vit, medelklass levnadssätt?
4. Väg relationerna emellan människor så som ojämlika maktförhållande och sociala villkor.
Vem har makten, ledarskapsrollerna och gör viktiga beslut? Vem framställs som maktlös,
beroende, och underordnad?
5. Notera vilka hjältar som finns. Vad har de för kön, etnicitet, makt, förmåga etc.?
6. Reflektera över hur barns självuppfattningar påverkas.
7. Fundera över författarens och illustratörens egen bakgrund.
8. Granska författarens perspektiv. Är perspektivet patriarkalisk eller feministisk? Är det helt
Eurocentrisk eller träder perspektiv från tredje världen fram?
9. Se upp för värdeladdade ord t.ex. ”vilde”, ”primitiv”, ”lat”, ”vidskeplig”, ”listig”, ”foglig” etc.
10. Titta på datumet för upphovsrätten. Inte förrän 70-talet började barnböcker ens indirekt
reflektera olika verkligheter i ett pluralistiskt samhälle. Icke sexistiska böcker, med få
undantag, publicerades inte förrän 1972.
Uppgift
Gör en kritisk granskning av en fritt vald barnbok. Det kan vara med eller utan bilder. Granska
bokens framställning av kön, klass, etnicitet, HBTQ (hetero- eller homosexuella, bisexuella,
transexuella och queer) personer, funktionshindrade, icke-funktionshindrade, religion, språk
eller någon annan signifikant aspekt av människors sociala identitet. Skriv ca 600 ord (ca 1-2
sidor). Det skriftliga inlämningen görs individuellt men diskutera uppgiften i basgrupperna och
förbered en muntlig presentation av era resultat (ca 20 min. därav 15 min. presentation och 5
min. diskussion).
