RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE Iden6tet Stereotyper Religionen i media © jessica clayton VEM ÄR JAG ? kön ? ? klass ? Hemort sexualitet poli;k religion yrke kultur livss;l na;onalitet IDENTITET språk ålder utbildning ? familj Kan du komma på andra faktorer som formar din iden6tet? Är din iden6tet oföränderlig eller förändras den? ? © jessica clayton Vad föreställer denna bild? Och vad har det här aO göra med religion?? © jessica clayton •
En stereotyp, är en generalisering där en del får stå för helheten och den är egentligen varken sann eller falsk. Den är inte falsk eDersom den bygger på en fak;sk observa;on av en företeelse, men den är heller inte rik;gt sann, eDersom delen får gälla för helheten. "Jag såg en polack som stod och sålde vodka på eG torg i Malmö. -­‐ Ja, alla polacker som kommer ;ll Sverige säljer billig sprit." •
Våra stereotyper är ;ll stor del eG resultat av de bilder som medierna matar oss med. •
Stereotyper är redskap som vi behöver för aG kunna handskas med omgivningen. Vi försöker all;d skapa enkla bilder av verkligheten. Vår hjärna måste sortera bland intrycken, vi skapar enkla bilder för aG kunna orientera oss. •
Men stereotyperna har också en annan funk;on: föreställningar om vad som är typiskt för andra bär all;d en föreställning om oss själva på ryggen. -­‐ De används för aG ena gruppen, de är iden;tetsskapande. Våra stereotyper säger oDa mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar. •
Stereotyper gödslar också våra fördomar om andra. © jessica clayton Hur kommer du i kontakt med andra religioner? ( kulturer) •
•
•
•
•
•
Här i klassrummet! Migra;on – polykulturella samhällen Resor Internet Media – ;dningar och tv Studier utomlands Genom aG betrakta ”den andre” skapas eG ”vi”. ( E. Said) •
•
Genom aG undersöka en stor mängd böcker och förfaGare beskriver Said hur väst framställt Orienten som sinnebilden för Det Annorlunda i motpol ;ll den västerländska civilisa;onen. Där;ll, menar Said, har Orienten bidragit ;ll defini;onen av Europa (eller västerlandet) genom aG vara just dess motpol i form av motbilder, mo;déer, motsaGa personligheter och en motsaG erfarenhet. Said menar alltså aG Västvärlden på eG vis har skapat sig själv genom bilder av Orienten (Said, 2004). T ex. VI DOM moderna tradi;onella jämställda patriarkala individuella kollek;va toleranta intoleranta västerländska ? ”svensk” exo;sk normala avvikande Vår iden6tet gör aO vi känner större samhörighet med vissa människor t ex de som har samma musiksmak eller intressen. Vi och dom, vi och dom, vi och dom • Vi har eO behov av aG dela in andra människor i olika kategorier. Både i samhällets i stort genom ;ll exempel befolkningssta;s;k, men vi har också eG individuellt behov av aG kategorisera andra för aO förstå vår sociala verklighet. Kategorier kan alltså vara användbara, men såväl forskning som erfarenhet visar också aG de kan vara mycket farliga -­‐ det här kan helt enkelt beskrivas som eG dilemma. • All form av gruppindelning skapar fördomar och riskerar aG leda ;ll främlingsfientlighet, enligt forskning vid Uppsala universitet. • På Karolinska ins;tutet undersöker forskarna hur och var rädslor uppstår i hjärnan baserat på gruppindelning av vilka som är "vi" och vilka som är "dom". Bilden av religion i svensk dagspress. Studera dessa tre fakta rutor ( även nästa sida), individuellt. Vad verkar vara typiskt för bilden av religion i svensk dagspress? Varför är det så tror du? Hur påverkar deGa vår bild av t ex. muslimen, juden, buddisten… Källa:hGp://uppsatser.jmg.gu.se/uppsats/ju/Kandidatarbeten/KV09-­‐5.pdf Studien omfaGar 14 svenska dags;dningar under perioden september 2008 – mars 2009 © jessica clayton Lite mer sta;s;k från samma undersökning…. © jessica clayton Källa:hGp://uppsatser.jmg.gu.se/uppsats/ju/Kandidatarbeten/KV09-­‐5.pdf Studien omfaGar 14 svenska dags;dningar under perioden september 2008 – mars 2009 ”Vi” och ”dom”, i ”verkligheten” och i media hGp://www.regeringen.se/contentassets/976435886ee54a6ebda2f149522e9395/mediernas-­‐vi-­‐och-­‐dom-­‐-­‐-­‐mediernas-­‐betydelse-­‐for-­‐den-­‐strukturella-­‐diskrimineringen
