och ungdomshistoria

Introduktion till barn- och ungdomshistoria
- begrepp och teorier
Föreläsning inom delkursen ”Barn
Barn och
ungdomstidens framväxt och institutionalisering”
av Esbjörn
j
Larsson
FD i historia och universitetslektor
i utbildningshistoria
Di
Disposition
iti
•
Del 1
Allmänna sociologiska begrepp – Social skiktning
– Klass
– Kön
– Etnicitet
– Sexualitet
• Del 2
Begrepp inom barn- och ungdomsforskning
– Ålder som social kategori
– Teorier om barn
– Teorier om ungdomar
• Avslutande reflektioner
– Intersektionalitet
Litt t
Litteratur
• Ett delat
d l t samhälle:
häll makt,
kt intersektionalitet
i t
kti
lit t och
h
social skiktning – Edling, Christofer; Liljeros,
F d ik (red.),
Fredrik
( d ) s. 8
8-164
164
• Heywood,
y
, Colin (Hedenborg,
(
g, Susanna),
),
Barndomshistoria, s. 11-19
• Mitterauer
Mitterauer, Michael,
Michael Ungdomstidens sociala
historia, s. 11–109, 285–291.
S i l skiktning
Social
kikt i – generella
ll b
begrepp I
• M
Man kkan iinte
t ttala
l om en b
barn- och
h
ungdomshistoria
– Barn- och ungdomars situation är och har alltid varit
beroende av vilka sociala kategorier de tillhört
• Rik – Fattig
F tti
• Pojke – Flicka
• Etnisk grupp, sexuell läggning
S i l skiktning
Social
kikt i – generella
ll b
begrepp II
• S
Social
i l skiktning
kikt i b
beskriver
ki
olikheter
likh t mellan
ll olika
lik
grupper
– Klass – ”en grupp eller en samling av individer med
vissa gemensamma egenskaper”
– Rangordning
R
d i ((ex. ffrån
å hö
hög till låg)
lå ) ger ojämlikheter
jä likh t
mellan olika klasser
– Ojämlikheten b
bygger
gger på
på:
• Resurser
• Intressen
Klass
Kl
• Kl
Klass är
ä en grupp eller
ll en samling
li av individer
i di id
med vissa gemensamma egenskaper
• Social klass är en form av klassificering som
samlar individer med liknande
levnadsförhållanden (ekonomiskt och socialt)
• Allt sedan mitten av 1800-talet har det förts fram
en hel rad olika sätt att se på sociala klasser
– Överklass,
Överklass medelklass,
medelklass underklass
underklass, arbetarklass etc
etc.
Kl
Klass
– Karl
K lM
Marx
• Karl
K lM
Marx (1818 – 1883)
– ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om
klasstrider” (Marx & Engels Kommunistiska manifestet
klasstrider
1992 [1848] s. 11)
– Samhället präglas av människors olika förhållande till
produktionen
• Sociala klasser definieras i relation till varandra och utifrån sin
roll i samhället
• Kapitalister
K it li t (ä
(äger ex. ffabriker)
b ik ) – Proletärer
P l tä
(arbetar
( b t i ffabriken)
b ik )
– Förhållandet till produktionen ger även människors
livssituation och självbild
j
• Klasser i sig (objektiva klasser)
• Klasser för sig (subjektiva klasser)
Kl
Klass
– Max
M Weber
W b
• Max
M W
Weber
b (1864
(1864-1920)
1920)
• Klasser och statusgrupper
g pp
– Klasser
• Sociala klasser
• Ägarklasser
• Yrkesklasser
– Statusgrupper eller stånd
• Trögrörliga strukturer
• Bygger på livsstil,
livsstil utbildning
utbildning, yrkesidentitet och härkomst
Kl
Klass
– Pierre
Pi
B
Bourdieu
di
• Pi
Pierre Bourdieu
B di (1930-2002)
(1930 2002)
• Klass utgår från livsstil
– Klass märks framförallt i människors konsumtion, inte i
deras förhållande till produktionen
– Livsstilen
Li
til bidrar
bid
till en människas
ä i k habitus
h bit
• Sociala klasser bestäms av gruppers tillgångar –
k it l
kapital
– Kapitalbegreppet
• Ekonomiskt kapital
• Symboliskt kapital (kulturellt kapital)
• Socialt kapital
Kön
Kö
• Kön
Kö eller
ll genus
– Genus (eng. gender) som beteckning för socialt kön
som skilt
kilt ffrån
å bi
biologiskt
l i kt kö
kön
– Kön används numera ofta för att beteckna såväl
biologiska som sociala aspekter
• Svårigheten att skilja det sociala från det biologiska eftersom
de p
påverkar varandra
• Tanken om att även det biologiska könet bara kan förstås
utifrån våra föreställningar, vilka är sociala konstruktioner
Kö - Genussystemet
Kön
G
t
t
• Yvonne Hirdman (1943
(1943-),
) prof
prof. i historia
• Genussystemet (lanserades 1988)
– Isärhållandet (manligt-kvinnligt)
(manligt kvinnligt)
– Mannen som norm
• Genuskontrakt
– Genussystemet i praktiken
– Varje tid har sin syn på vad som är manligt resp. kvinnligt
– Föreställningar blir makt genom att de styr hur vi handlar
• Kritik av Hirdmans teori
– Ses av många som allt för statisk (nämns inte av Evertsson)
– Som alternativ beskrivs kön som något man väljer och som
återskapas genom handlingar (”att göra kön”) (Ex. Judith Butler)
Kö - Jämställdhet
Kön
Jä tälldh t
• Jämställdhet är ett politiskt begrepp som utgår från
tanken om jämlikhet mellan könen
• Genusforskning är inte synonymt med jämställdhet –
genusforskning kan dock användas i arbetet för
jämställdhet
• Diskriminering (ex. i arbetslivet)
– Statisk diskriminering – dömer människor efter deras kön
(kvinnor är så här
här…))
– Preferensdiskriminering – man låter normen styra och väljer
exempelvis en man för en tjänst för att man brukar göra så.
– Error discrimination – personer av det andra könet uppfattas som
främmande eftersom man inte umgås lika ofta. Detta gör att
personer av ens eget kön får fördelar.
Et i it t
Etnicitet
•
•
•
Etnos – tanken om att människor med ett gemensamt ursprung har
liknande egenskaper (kultur)
R i
Rasism
– tanken
t k om att
tt olika
lik grupper av människor
ä i k skiljer
kilj sig
i ffrån
å
varandra genetiskt och att vissa folkgrupper är högre stående än
andra (biologi)
Olik sätt
Olika
ätt att
tt betrakta
b t kt etnicitet
t i it t
– Primordialism – ser etnicitet som något närmast konstant. Olika
befolkningsgrupper kan spåras långt tillbaka i tiden, vilket gör dagens
uppdelning
pp
g i olika etniska grupper
g pp till något
g närmast naturligt
g
– Perennialism – ser etnicitet som något som ständigt förändras. De flesta
etniska grupper finns bara under en kortare tidsperiod. Man kan därför inte
se etnicitet som något av naturen givet
– Konstruktivism – etnicitet är bara en produkt av mänskliga social relationer
och de lever vidare så länge de accepteras i samhället
– Postkolonial teori – etnicitet är bara en social och språklig konstruktion. Man
tillhör en etnisk grupp så länge man betraktas tillhöra den
Et i it t – Nationalism
Etnicitet
N ti
li
I
• D
Dett moderna
d
samhällets
häll t iintresse
t
fö
för etniska
t i k
grupper tog fart under 1800-talet med
uppkomsten
k
t av nationalstater
ti
l t t
Tidigmodern
g
stat
Nationalstat
Undersåtar
Medborgare
Ki t d
Kristendom
N ti
Nationalism
li
• Nationalismens kännetecken: riksspråk,
nationalsång, nationsflagga, historia, allmän
skolgång, värnplikt
Et i it t – Nationalism
Etnicitet
N ti
li
II
•
•
Nationalismens funktion
Emilé Durkheim (1858-1917)
Traditionellt samhälle
Låg arbetsdelning
Mekanisk solidaritet
Modernt samhälle
Hög arbetsdelning
Organisk solidaritet
(M strävar
(Man
tä
efter
ft att
tt vara lika)
lik )
(S häll t b
(Samhället
bygger på
å olikhet)
likh t)
I samband med övergången till ett samhälle byggt på organisk
solidaritet kan människor känna sig rotlösa
rotlösa, vilket av Durkheim
beskrivs med begreppet - Anomi
Durkheims
D
kh i
egen lösning
lö i på
å problemet
bl
t var kkorporationer,
ti
dä
där
exempelvis arbetsplatser skulle utgöra enheter. Man kan dock se
den framväxande nationalismen som en annan lösning på samma
problem.
Et i it t - Etnocentrism
Etnicitet
Et
ti
• Etnocentrism – när majoritetsbefolkningen ses som det
”normala” och blir till den måttstock mot vilken andra grupper
ställs
• Eurocentrism
E
ti
– etnocentrism
t
ti
som gör
ö d
den västerländska
ä t lä d k
kulturen till norm
• Etnicitet – används för att beteckna en folkgrupp
g pp som är i
minoritet
• Nationalitet – används ofta för att beteckna
majoritetsbefolkningen
• Ger upphov till bilden av de som inte anses tillhöra gruppen
som ”De andra”
• Märks exempelvis i hur man i Sverige gärna klumpar ihop
personer som inte har sin bakgrund i Norden som ”invandrare”
S
Sexualitet
lit t
• De moderna föreställningarna om personer med
olika sexuell läggning föds under 1800-talet
• Dessförinnan utgick man från människors handlande
(förbjudna handlingar var ofta belagda med
dödsstraff)
• Under slutet av 1800-talet börjar personer som
begår förbjudna handlingar att pekas ut som sjuka –
därmed blir det personens läggning och inte bara
handlingarna som blir intressanta
• Fokus p
på sexuell läggning
gg g ((i stället för handlingar)
g )
blir i förlängningen en grund för att dela in människor
i olika kategorier
S
Sexualitet
lit t - Sexuella
S
ll manus
• Symbolisk interaktionism (socialpsykologiskt perspektiv)
• Sexuella handlingar är inte något som är bara biologiskt,
utan de regleras genom ett manus (konventioner)
• Manuset avgör vad som är sexuellt, hjälper oss att tolka
våra kroppsliga reaktioner
• Tolkningar sker på tre nivåer:
– Kulturell nivå – vad som inom en kultur uppfattas
pp
som sexuellt
laddat
– Interpersonell nivå – den kulturella nivån påverkar i sin tur den
interpersonella
p
nivån i mötet mellan individer g
genom att kulturen
sätter gränser för vad som är möjligt
– Intrapsykisk nivå – ”det interpersonella manuset ’översätts’ i sin
tur till den intrapsykiska nivån
nivån” (inom individen)
S
Sexualitet
lit t - Heterosexuella
H t
ll matrisen
ti
• Judith Butler (1956
(1956-),
) prof.
prof i litteraturvetenskap,
litteraturvetenskap
queerteoretiker och feminist
• Ser sexualitet som en språklig
p
g konstruktion
• Den heterosexuella matrisen
– Tanken om att kön är biologiskt bestämt
– Att män
ä och
h kvinnor
k i
ä
är naturligt
t li t ffeminina
i i och
h maskulina
k li
– Det heterosexuella mötet mellan man och kvinna som det
normala (andra former av sexualitet blir därmed onormala)
– Bara
B
den
d som följ
följer matrisen
ti
uppfattas
f tt som normall (”k
(”kulturellt
lt llt
begriplig”)
– Den heterosexuella matrisen pekar ut homosexualitet som något
onormalt men bidrar också till att osynliggöra andra former av
onormalt,
sexualitet (ex. bisexualitet framstår som ”varken eller” och
samtidigt ”både och”)
D l 2 - BarnDel
B
och
h ungdomsforskning
d
f k i
Barn- och ungdomsforskning
Åld som social
Ålder
i l kkategori
t
iI
• Ålder kan bidra till social skiktning genom
möjligheten att ackumulera resurser inom mer
komplexa samhällen
– Ekonomiska resurser: Med högre ålder följer oftast ökade
inkomster, vilka kan läggas till tidigare besparingar
– Kunskapsresurser: Inhämtande av kunskap (utbildning)
kräver ofta tid. Möjligheten att ackumulera kunskap genom
examina gör att en äldre person kan bibehålla sitt försprång
gentemot yyngre
g
g p
personer
– Erfarenhet: I och med att erfarenhet bygger på ”trial and
error”, utgör lång erfarenhet en fördel framför en kort
– Social resurser: Att bygga upp ett användbart socialt
nätverk kräver också tid. Den som är äldre har därför ofta
fler användbara kontakter än en person som är yngre
Åld som social
Ålder
i l kategori
k t
i II
•
G
Gerontokratiska
t k ti k (åldersstyrda)
(åld
t d ) samhällen
häll
Young people are powerless (and some more than others) not
y
g but because they
y are yyoung
g within
because theyy are young
societies, communities and groups in which the structure is vertical,
leadership is the attribute of the dominant adult classes, groups
or/and persons and the status of youth established and imposed by
the latter, is a marginal, presentless and futureless one.
(Fred Mahler, 1987, s. 60)
Han var femton år, den tidpunkt då kulturmänniskan är manbar och
mogen att ge liv åt kommande släkten, varifrån hon hindras av brist
på föda åt ungarne.
ungarne Han stod sålunda i begrepp att inträda i det
minst tioåriga martyrium som den unge mannen har att genomgå
under strider mot den allsvåldiga naturen, innan han får tänka på
att förvärva rättighet att uppfylla naturens lag.
(August Strindbergs Giftas 1884)
T i om b
Teorier
barn
• Colin Heywood,
Heywood Barndomshistoria
• Tre olika förhållningssätt vid studier av barndomens
historia
– Barn och barndom är en social konstruktion
• ”Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet på vilket man
uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen”
(P t & JJames))
(Prout
– Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika
sociala faktorer
• Klass,
Klass kön
kön, etnicitet
• Man kan inte se barn som en enhetlig kategori
– Barn är inga passiva varelser som bara formas av sin omgivning
• Barn bidrar även till att forma omgivningen
• Betonar i stället samspelet mellan barn och vuxna
((Bygger
ygg på
p teorier av Alan Prout,, Allison James & Chis Jenkins))
T i om b
Teorier
barndomens
d
föd
födelse
l
•
•
Philippe Ariès (1914-1984),
(1914 1984) fransk medeltidsforskare
Publicerade Barndomens historia 1962
– Tanken om att barndomen ”upptäcktes” först i och med renässansen
(århundraden runt 1500)
– Under medeltiden sågs barn som ett slags små vuxna från och med fem till
åtta års ålder
– Som bevis anför Ariès bland annat avsaknaden av bilder på barn i den
medeltida
d ltid kkonsten
t
•
Kritiken av Ariès
– Det material han undersökte var allt för snävt (främst religiösa teman).
Frånvaron av barn i materialet är därför inte så konstigt
konstigt.
– Ariès utgick från vår tids syn på barn. Det faktum att man inte uppfattade
barn på samma sätt som idag gör inte automatiskt att man såg barn som
små vuxna.
– Det finns i både lagstiftning och i det antika arvet exempel på hur man även
under medeltiden såg barn som en egen kategori
•
Trots att Ariès fått utstå mycket kritik bidrog hans forskning till ett
ökat intresse för forskning om barn utifrån tanken att barn och
barndom inte är något biologiskt och oföränderligt
T i om ungdom
Teorier
d
• Vad
V dä
är ungdom?
d ?
• Konfliktlinjer
j inom ungdomsforskning
g
g
– Natur vs Kultur
– Ålder vs Generation
V dä
Vad
är ungdom?
d ?
• Youth
Y th
• Youthful [[1561]]
• Ungdom
U d
− Ungdom (levnadsålder)
− Ungdomar (övre tonår till 20 års
åldern) [1659]
• Ungdomlig [1810]
”Vetenskapen
”V
t
k
kommer
k
aldrig,
ld i så
å lä
länge d
den h
har iinre lif,
lif att
tt blifva
blif konservativ,
k
ti blott
bl tt den
d
enskilde, sedan han uphört vara ungdomlig och progressiv.”
Botaniska notiser 1844, s. 2
”En dum historia, ett utslag af ungdomlig rabulism, släckte hans karriär.”
Bref rörande nya skolans historia 1810-1811, Utg. af G. Frunck. Upsala 1886-91
K fliktli j iinom ungdomsforskning
Konfliktlinjer
d
f k i
• Natur
N t vs K
Kultur
lt
– Vetenskap vs Natur
– Biologi vs Kultur
• Ålder vs Generation
N t vs Kultur
Natur
K lt I
Biologisk förändring över tid
Genomsnittsålder för flickors könsmognad över tid i olika länder
Tyskland 1808 (16,8 år)
1981 (12,54 år)
Frankrike
1830 (15,3 år)
1979 (13,0 år)
England
1832 (15,7 år)
1973 (13,0 år)
Danmark 1850 (17
(17,3
3 år)
1968 (13
(13,2
2 år)
Sverige
1844 (16,2 år)
1976 (13,1 år)
Finland
1883 (16,6 år)
1971 (13,2 år)
Holland
1873 (16,1 år)
1976 (13,4 år)
Norge
1839 (17,0 år)
1973 (13,2 år)
((Mitterauer 1991))
Möjliga förklaringar:
• Bättre föda
• Lägre arbetsbelastning i unga år
Visar att miljön (kulturella) faktiskt kan bidra till att förändra det biologiska
N t vs Kultur
Natur
K lt II
• Ungdomsforskningen
U d
f k i
uppkomst
k
t
– Stanley Hall (1844–1924) – gjorde adolescencen till
fö
föremål
ål för
fö vetenskapliga
t
k li (psykologiska)
(
k l i k ) studier
t di
» Beskrev de senare tonåren som avgörande i en
persons liv - ett slags
p
g p
pånyttfödelse
y
» Adolescencens turbulenta karaktär gjorde att den
kopplades till begreppet Sturm und Drang (Storm
och trängtan)
g )
» Perioden präglas av tre aspekter:
» Konflikt med föräldrarna
» Humörsvängningar
» Riskbeteenden
» Kritik: Främst biologiska förklaringar. Teorierna
lämnar inte plats för variationer eller förändring
över tid.
N t vs Kultur
Natur
K lt III
• Antropologiska
A t
l i k studier
t di av ö
övergångsriter
å
it
– Margaret Mead (1901–1978) – Coming of Age in
S
Samoa
(1928) [[studie
t di av unga flickor]
fli k ]
» Övergången till vuxenlivet verkade inte
vara lika dramatiskt hos naturfolken
» Orsaken till detta verkade vara att man
upprätthöll tydliga övergångsriter som
gjorde att ungdomar
gj
g
togs
g upp
pp i den vuxna
gemenskapen
» Gör att ungdomsproblemen framstår som
ett resultat av civilisation
N t vs Kultur
Natur
K lt IV
U d
Ungdomen
som ett
tt problem
bl
• Ungdomsproblemen beskrivs som ett
resultat av industrisamhället (Reuter 1937)
• Civilisation » Förlängd ungdomstid »
Problemungdomar » Hot mot civilisationen
(Jahoda & Warren 1965)
• ”Ligapojkarna” som svenskt exempel
• Gav upphov till Ligapojkskommittén år
1898, vilken i sin tur ledde till inrättandet av
anstalter för tvångsvård
Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897, nr 50
N t vs Kultur
Natur
K lt VI
• Människans
Mä i k
olika
lik utvecklingsstadier
t
kli
t di
– Charlotte Bühler (1893–1974) - psykolog
Utvecklingsstadier hos barn Människans utvecklingsstadier
1.
2
2.
3.
4.
5
5.
Första levnadsåret
Andra till femte levnadsåret
ca: 5–8 år
ca: 9–14 år
ca: 14–19
14 19 år
1.
2
2.
3.
4.
Förskole- och skoltiden
Att fina ett yrke och hitta partner
Yrkesutövning & familjebildning
Karriären kulminerar, barnen
flyttar hemifrån
5. Arbete ersätts med hobbies,
ensamhet om den ene maken dör
N t vs Kultur
Natur
K lt VIIa
VII
• Den
D ttraditionella
diti
ll åld
ålderstrappan
t
- kvinna
k i
N t vs Kultur
Natur
K lt VIIb
• Den
D ttraditionella
diti
ll åld
ålderstrappan
t
- mannen
Åld vs Generation
Ålder
G
ti I
• Om skillnaden mellan ungdom och generation
– Karl Mannheim (1893–1947) – tysk sociolog
• Ungdom som något som är kopplat till den biologiska
utvecklingen
• Generation är däremot kopplat till tid och rum
• En generation omfattar individer i samma ålder och som delat
samma upplevelser (ex. krigsbarn, 40-talisterna etc.)
• Statiska samhällen (liten alt långsam förändring) upplever
små motsättningar mellan generationer
• Snabba förändringar ger större motsättningar mellan olika
generationer.
• Industrialiseringen beskrivs som övergången från ett statiskt
till ett föränderligt samhällstillstånd
samhällstillstånd.
• (Ungdomskulturer kan med tiden också bli accepterade och i
vissa fall även ”finkultur” – ex. jazz)
G
Generation
ti och
h samhällsförändring
häll fö ä d i
• M
Margarett Mead
M d
• Tre olika förutsättningar för nya generationer
– Post-figurativ kultur – De äldre styr samhället genom
sina erfarenheter. Kulturen upprätthålls av långsam
förändring vilket gör de äldres erfarenhet värdefull
förändring,
– Co-figurativ kultur – Det är i stället
generationskamraterna som är de som anses viktiga.
g
g
Samhället förändras fort, vilket gör de äldres
erfarenheter mindre viktiga
– Pre-figurativ
P fi
ti kultur
k lt – Det
D t fifinns iinte
t någon
å
som kkan
säga hur man ska vara. Samhället förändras så fort att
g riktigt
g hänger
g med
ingen
I t
Intersektionalitet
kti
lit t
• Intersektionalitet
– Ingen egen teori utan ett sätt att kombinera teorier rörande social
skiktning
– Försöker överbrygga problemen med att se människor utifrån en
enda egenskap (ex. klasstillhörighet, kön, etnicitet, sexualitet)
– Ingen kategori ses som överordnad, utan det är sammanhanget som
avgör
g vad som i varje
j tillfälle är viktigast
g
– Underordning kan förstärkas genom att den har stöd i flera olika
hierarkiska ordningar (ex. klass, kön …)
– Olika positioner inom olika hierarkiska ordningar ger i sig en
spänning
ä i som ofta
ft utgör
t ö en grogrund
d fö
för politisk
liti k aktivism
kti i
• Intersektionalitet inom barn och ungdomsforskning
– Barn och ungdomar
g
kan inte ses som homogena
g
g
grupper,
pp utan
deras situation präglas av deras samlade egenskaper
– Barns och ungdomars underordning är inte absolut, utan varierar
utifrån deras samlade tillgångar och deras plats i olika sociala
hierarkier
Begrepp att ta fasta på i Edling &
Lilj
Liljeros
(2010)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Social skiktning
g
Resurser
Intressen
K ll kti ffenomen
Kollektiva
Social handling
Makt
Legitimitet
Socialisationsagenter
Klass
Status
Statisk diskriminering
Preferensdiskriminering
Error discrimination
Homosocial reproduktion
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Värdediskriminering
g
Etnos
Eurocentrism
Strategisk essentialism
New ethnicities
Sexuella manus
Heterosexuella matrisen
Post-figurativ kultur
Co-figurativ kultur
Pre figurativ kultur
Pre-figurativ
Socialisation
Generation
M k i k solidaritet
Mekanisk
lid it t
Organisk solidaritet
Intersektionalitet
SLUT