Härskartekniker

Minnesanteckningar från föreläsning om Härskartekniker
Härskar teknikerna
En härskarteknik är ett medel, ett sätt som en människa kan använda sig av för att utöva
makt mot en annan människa, medvetet eller omedvetet. Oavsett vilket kommer den
som blir utsatt att känna sig illa till mods. Härskarteknikerna är identifierade av Berit Ås
som är professor i socialpsykologi vid Universitetet i Oslo och hon blev den första av de
kvinnliga partiledarna i Norge.
Användandet av härskartekniker är vanligt och för att undvika dem underlättar det om
vi känner till dem och att vi pratar om dem. En bra sak med det är att ju lättare vi har att
känna igen dem desto mer immuna blir vi när vi utsätts även utanför gruppen. Möten
kan vara en trygg plats att reflektera över när vi blivit utsatta eller när vi själva har
utsatt någon annan. Ju mer makt du har i gruppen desto mer ansvar har du att leta
härskartekniker mot dem som har mindre makt.
Här beskrivs fem härskartekniker. Ibland talas det om två till, objektifiering och våld
eller hot om våld.
Osynliggörande
Av någon anledning så är det ingen som ser dig. Du blir avbruten eller de andra läser
tidningen medan du talar. Du som använder rullstol blir inte tillfrågad utan istället den
som är medföljare trots att det är uppenbart att det är dig som frågan avser.
Förlöjligande
När du berättar något viktigt så skrattar den du berättar det för. Någon utsätter dig för
ett skämt om din kropp eller din brytning. Dina förslag tas inte på allvar.
Undanhållande av information
Innan mötet har bara en del av deltagarna fått information om en viss punkt. Möten hålls
utan att du informeras. Viktiga beslut tas när du inte är närvarande.
Dubbelbestraffning
Hur du än gör blir det fel. Vad du än säger har du fel. Lyssnar du är du mesig, har du en
åsikt är du för dominant.
Påförande av skuld och skam
Du blir syndabock för något som egentligen rör alla i gruppen eller samhället i stort.
Tillslut börjar du tro på det själv. Vi kommer ingen vart i den här gruppen för jag ställer
för många frågor. Det var mitt fel att ha sa äckliga saker till mig, aldrig mer ska jag ha
kort kjol på mig.
Hur undviker vi då härskarteknikerna?
Genom att känna till dem och genom att använda frågorn nedan.
Hur kommer det sig?
Och
Vad leder det till?
Hur kommer det sig att ingen lyssnar på mig?
Vad leder det till?
Du behöver aldrig ta det personligt när du är utsatt för en härskarteknik. Kanske den
som använder dem inte ens vet att hon eller han gör det?
Hur kommer det sig att hon är så tyst på mötena?
Vad leder det till?
Kanske använder du eller någon annan härskartekniker under mötet eller vid de
gemensamma aktiviteterna runt om kring.
Osynliggörande – vad och vem behöver synliggöras?
Förlöjligande – vem skrattar på vems bekostnad? Vem av dem har mest makt? Ifrågasätt
kränkande skämt.
Undanhållande av information – har alla fått veta allt för att kunna ta bra beslut? Har alla
fått samma information?
Dubbelbestraffning – sätt rimliga normer. Hur många timmar per dygn finns det? Vad är
det rimligt att en småbarnsförälder orkar eller när vågar en gammal person vara ute?
På förande av skuld och skam – bejaka livsglädje! Lägg inte dina egna moralpredikningar
på andra människor. Du städar så mycket du vill och andra så mycket de vill.
Makt?
Knepet är att kunna se individer och strukturer på en gång. Alla kvinnor tjänar inte
mindre än alla män men strukturen är sådan att kvinnor generellt tjänar mindre än vad
män gör även om idivider avviker. Alla svarta har inte blivit utsatta för rasism i Sverige
men väldigt många. Och framför allt har väldigt många fler svarta blivit utsatta för
rasistiska kommentarer i Sverige än antalet vita som blivit det, se gärna Forum för
levande historias undersökningar.
Att kunna se individuell makt och strukturell makt samtidigt är knepet!
Genusteori och normkritik
Somliga grupper, tillexempel kvinnor, har mindre makt och är generellt sätt
underordnade andra grupper, till exempel män. När det gäller det vi kallar socialt skapat
kön, genus, så är det också viktigt med särskiljandet. Att vi gör stor skillnad på pojkar
och flickor, män och kvinnor skillnader som inte finns rent biologiskt men som vi är
noga med att hålla ordning på i samhället – så som att bara flickor tycker om rosa eller
att bara män kan grilla.
Var är skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet?
Jag brukar säga att jämlikhet är som en tårta och jämställdhet är en av tårtbitarna. Den
tårtbiten innehåller det som handlar om kön, förhållandet mellan män och kvinnor.
Ojämställdhet är tillexempel att män ofta tjänar mer än kvinnor för samma jobb trots de
har samma erfarenhet, position och utbildning. Jämställdhet skulle vara att män och
kvinnor tjänade samma men det är väldans ovanligt. Resten av tårtbitarna är resten av
diskrimineringslagstiftningens sju delar, sexuell läggning, könsidentitet, religion,
etnicitet, funktionsförmåga och ålder. Jämlikhet – alla människors lika värdighet och
rättigheter.
Vad är intersektionalitet?
Att kunna se hur olika maktbaser samverkar. Inter – mellan och sektion – grupp eller
plats.
Intersektionalitet är en feministisk sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att
studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle.
Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av Kimberlé
Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism. Crenshaw ville med begreppet
kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade
att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder
eller klass.
Läs gärna mer i boken Krokben och utsträckta händer där vi försökt att på ett enkelt sätt
förklara vad intersektionalitet är. Den finns att ladda ned gratis på signahl.se
Vad är normkritik?
Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i
ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa
personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna
obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk
värdepedagogik.
Men är inte tolerans ett bra ord?
Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa
förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier,
diskriminering och kränkningar. Det kan vara exempelvis hbt‐personer, icke-vita
personer i ett vitt samhälle eller människor med funktionsnedsättningar. Det kallas för
toleranspedagogik.
Med toleranspedagogik riskerar man att missa det som gör att vissa människor ses som
avvikare och andra som normala, och som leder till att vissa människor får sina
rättigheter tillgodosedda per automatik, medan andra får kämpa för dem. Om man bara
pratar om att få homo‐ eller bisexuella är öppna med sin läggning i skolan eller i
arbetslivet missar man varför homo‐ och bisexuella måste berätta om sin sexualitet gång
på gång medan heterosexuella inte behöver göra det.