Line
Li Holth
H lth
[email protected]
070--6457691
070
F i i
Feminismordboksdefinition
db k d fi i i
1) kvinnor är underordnade
män och
h 2) att detta
d
förhållande bör ändras
S li ojämlikhet
Synlig
jä likh t
Politisk/ekonomiska sfären – kvinnor och män
driver olika politiska frågor efter traditionella
ansvarsområden, könssegregerad arbetsmarknad
Familjesfären
j
– en orättvis arbetsdelning
g mellan
könen
Kulturell nedvärdering av kvinnor och
kvinnors erfarenheter
Våld och sexuellt utnyttjande av kvinnor
”F
”Fyra
matriarker”
ti k ”
Liberalfeminism
Radikalfeminism
Marxism/socialistisk
M i / i li ti k feminism
f i i
Socialistisk radikalfeminism
Liberalfeminismen
Lib
lf i i
Den första vågens feminism.
Kamp för kvinnors rätt till den
politiska/offentliga sfären.
sfären Kvinnan som
fullvärdig individ och medborgare
Grundläggande liberala värden: ”Frihet,
jjämlikhet och broderskap”
p
Modern liberalfeminism
- feminismens andra våg – i början på
1960-talet
Kvinnors kamp för jämlikhet i arbetsliv och politik
får ny intensitet
Kvinnor och män är i grunden lika
Könen lika förnuftskapactit
Androgynt människoideal (humanistiskt ideal)
MEN en motstridig syn fanns– man ansåg samtidigt
att
tt kvinnors
k i
olikhet
likh t gentemot
t
t män,
ä ex. moderlighet,
d li h t
kunde tillföra politiken något som inte män kunde.
Denna ide’ kallades samhällsmoderlighet.
g
Samhällsmoderlighet
g
Ellen Key (1849-1926) ansåg att kvinnor
skulle ha inflytande på samhällsordningen
utan att överge moderligheten. Det kvinnliga
skulle komplettera
p
det manliga.
g
Elin Wägner (1882
(1882-1949)
1949) ansåg tvärtom att
den kvinnliga kulturinriktningen, skulle
ersätta den manliga.
g
Kritiken av
liberalfeminismen
Svag i teorin om vilka djupare mekanismer
kvinnoförtrycket består i.
i
Normativ dualism – Tänkande bygger på
motsatser mellan manligt och kvinnligt där
det manliga är överlägset.
Bortser från klasstillhörighetens betydelse.
Bortser från sexualitetens betydelse för
maktförhållande mellan könen.
Radikalfeminismen
utvecklades på 60-talet i USA, Europa och
Australien
Kvinnor är förtryckta i kraft av sitt kön och det är
den mest utbredda formen för förtryck.
y
Förtryck av kvinnor i den privata sfären. Mäns
kontroll av kvinnor i familjen, sexuellt förtryck,
kvinnomisshandel och kvinnoförakt.
Patriarkatet- ett samhälleligt system som bygger på
mäns dominans över kvinnor och som genomsyrar
alla aspekter av samhällslivet och gör att det
uppfattas som naturligt och därmed blir osynligt.
Även ekonomisk exploatering av genom att kvinnor
hålls ekonomiskt beroende av män.
män
R dik lf i i
Radikalfeminismen
forts.
f t
Ifrågasätter den konventionella värderingen av
manligt och kvinnligt
Kritisk hållning till samhällets påbjudna
heterosexualitet och dess roll i den patriarkala
maktutövning.
k
i
En essentialistisk uppfattning om könens natur och
skillnadens betydelse (inte en allenarådande syn)
Den riktning som uppstått direkt ur kvinnogrupper
och som satt frågorna på den politiska dagordningen
K itik av radikalfeminismen
Kritik
dik lf i i
Inställningen till män. Många män är inte
överordnade kvinnor, samt att även män lider av ett
sexistiskt samhälle.
Tar inte tillräcklig hänsyn till historisk variation
Tar inte tillräcklig hänsyn till andra kulturer än sin
egen (etnocentrism)
En ensidig betoning på ojämlikhet mellan könen
döljer andra former för förtryck
Marxism/socialistisk
/
feminism
Kan mäta välfärd genom att se hur kvinnorna
har det
Det kapitalistiska ekonomiska systemet är
den gemensamma fienden
Finns inget specifikt kvinnoförtryck –
existerar endast som en del av
klassförtrycket.
(
Klass och kön ställs mot varandra (ex.
rösträtt)
S i li ti k radikalfeminism
Socialistisk
dik lf i i
Tar hänsyn till både klass och kön som lika stora
former för förtryck, där ingen kan upphöra utan att
den andra upphör.
Kvinnoförtrycket grundläggs i den reproduktiva sfären
( omsorgsarbete,
(ex.
b
h
hushållsarbete
håll b
och
h städning)
d i )
Kärlekskraftsteorin (Jonasdottir) – Kärlekskraft kan
kontrolleras och exploateras
Våra inre liv, liksom våra kroppar och vårt beteende
formas av samhällsstrukturer
Genusdualism
G
d li
Genus som relationell kategori – motsatspar
(dualistiskt)
Man/kvinna, förnuft/känsla
Man/kvinna
förnuft/känsla, logik/intuition
logik/intuition,
människa/djur, kultur/natur,
intellekt/kropp, subjekt/objekt, oberoende/
beroende, aktiv/passiv, ljus/mörker,
ordning/kaos,
g
g
gott/ont
A b t d l i mellan
Arbetsdelning
ll kö
könen
Underbygger genuskonstruktionernas
d li
dualism
och
h skapar
k
kö
kön
Sverige – en av världens mest
könssegregerade arbetsmarknader
Arbetsdelning
g finns i alla kulturer
Biologiska skillnader förklarar inte
arbetsdelningen
Genussystemet
G
t
t
Bygger på två principer: 1)
isärhållandet
håll d 2)) h
hierarki
k ((Hirdman)
d
)
Kritik: För statiskt och entydigt.
Fi
Finns
stora
t
variationer
i ti
i praktiken.
ktik
Queerteori
Q
t i
Ser sexuell identitet som konstruktion
Normativ
N
ti h
heterosexualitet
t
lit t är
ä en d
dell av
patriarkatets förtryck av sexualitet
Långtgående konstruktivism i synen på
genus
Kön ses på som föränderliga och instabila
Gränserna mellan hetero-, homo-, bi- eller
transsexualitet är inte stadiga,
stadiga avgränsade
identiteter, utan elastiska.
Jämlikhetsrörelser
Jä
likh t ö l
kan inte nå sina
mål utan att vara
feminister
