Lovisa Edlund 8901223027 Hemtenta del 1
Liberalfeminismen beskriver hur relationen mellan mänsklighet och manlighet är
central för att förstå kvinnors exkluderande position i samhället. De menar att oavsett
vilka biologiska skillnader det må finnas mellan en man och en kvinna kan dessa
aldrig ge skäl för den systematiska underordningen som finns i samhället (Tollin &
Törnqvist. Feministisk teori i rörliga bilder. s.27). Liberalfeministerna anser inte att
fokus bör ligga på biologiska skillnader könen emellan, utan istället på det sociala
samspelet och arrangemanget i samhället mellan män och kvinnor. Liberalfeminismen
vill att kvinnor, precis som män, ska ingå i kategorierna människa och individ. Varje
individ ska ha frihet att kunna utvecklas utifrån sina personliga egenskaper och viljor,
ha rätten till sitt eget öde. En tidig liberalfeminist vid namn Wollstonecraft menade att
kvinnor har förnekats rätten att utveckla sitt förnuft då kvinnor har setts som
känslostyrda och utan förmåga till självständiga beslut (Ibid). Liberalfeministerna vill
att de symboliska scheman som menar att kvinnor är styrda av känslor och män av
förnuft är oriktiga, och om kvinnor fick chans att som individ få samma möjligheter
till utveckling i samhället, så skulle de symboliska scheman som existerar att till slut
försvinna (Ibid, s.28). Liberalfeminismen menar att det finns en historia om kvinnan
som ett ”väsen” eller myt, att kvinnan och dess ”kvinnlighet” är något som är medfött.
De väljer att problematisera det faktum att män historiskt sett alltid har besuttit en
dominansposition gentemot kvinnan. Detta exemplifieras i boken Feministisk teori i
rörliga bilder med att ordet människa innehåller ordet män, att Leonardo Da Vincis
avbildning av människan är en man, att Adam är en avbild skapad av Gud och så
vidare. Liberalfeministerna vill att vi ska vara medvetna om den historien som faktiskt
finns och ifrågasätta den.
En annan viktig aspekt inom liberalfeminism är deras vilja att kvinnor
ska få större tillträde till de offentliga institutionerna i samhället. De menar att det
som utmärker den mänskliga existensen är vår vilja och vår förmåga att handla. De
vill därför att kvinnor ska ses som individer och därför ha lika stor rätt som männen i
tillgång till samhällets institutioner. De fokuserar alltså inte bara på de lagliga
rättigheterna och det informella i offentligheten utan de menar att det som sker i
hemmet, så som städning, omsorg av barn, matlagning och så vidare också är
avgörande, att det krävs jämställdhet även där för att det offentliga ska bli möjligt.
Liberalfeministerna anser att det krävs en problematisering mellan den offentliga och
Lovisa Edlund 8901223027 privata sfären, vi måste kolla på den privata tillvaron med politiska glasögon för att
upptäcka ojämlikheter även där (Ibid s.29).
I Simone de Beauvoirs text om ”Det andra könet” ifrågasätter hon synen på kvinnan.
Vad är en kvinna och vad är kvinnlighet? Hon menar att en sådan fråga skulle en man
förmodligen inte ens ställa sig. Hon jämför kvinnan med utsatta kategorier så som
judar och negrer. Hon menar att trots att alla på jorden skulle erkänna att en kvinna är
en människa rent teoretiskt, så är kvinnan alltid det ”andra” könet som står utanför
ordet människa (Essevald & Larsson. Kvinnopolitiska nyckeltexter. s.158). Det som
jag anser är ett intressant resonemang i Beauvoirs text är att hon menar att det alltid
finns en dualitet, som dag och natt, gott och ont, höger och vänster och då till slut
mannen och kvinnan. Hon menar också att det alltid finns något att sätta som motpol,
i till exempel grupper finns det ett ”vi” och då även ett ”dem” (Ibid. s.159). Man kan
dra likheter mellan Simone de Beauvoir och liberalfeminismen i den aspekten att
fokus inte bör ligga på de biologiska skillnader som finns könen emellan. Beauvoir
kritiserar också att kvinnan skulle vara icke kapabel till utveckling i det offentliga på
grund av att en kvinna är känslostyrd, att det skulle bero på att vi har äggstockar och
en livmoder anser hon är ett orimligt resonemang (Ibid s.158). Utan hon tror precis
som liberalfeminismen att om kvinnor skulle få tillträde på samma premisser som
män i samhället så skulle sådana föreställningar att suddas ut. Hon för ändå upp
många av de argument som existerar om föreställningarna kring hur det är könet som
biologiskt styr vad man har personliga egenskaper till att utvecklas och lyckas i det
offentliga.
Beauvoir skriver att kvinnan inte har fått chansen att i samlad trupp
göra något åt det faktum att de är ”det andra könet”. Hon skriver att kvinnorna inte
har, till skillnad från judarna eller negrerna, en ”vi” känsla. Hon beskriver hur andra
minoritetsgrupper eller förtryckta grupper inte alltid har varit det utan att det har
funnits ett ”innan” (Ibid s60). I kvinnors fall är det inte så, det har alltid funnits
kvinnor, deras underordnande mannen är ingenting som har skett via en historisk
händelse eller ett krig. Beauvoir menar att hur långt vi än går tillbaka i historien så har
kvinnan alltid varit underordnad männen. Varför är det så och varför är det svårt att
göra någonting åt det? Beauvoirs förklaring skulle vara att kvinnorna är utspridda
bredvid männens sida i en beroendeställning i form av bostad, arbete, ekonomiska
intressen och sociala villkor. Vi är mer bundna till män än vad vi är kvinnor emellan
Lovisa Edlund 8901223027 och därför är möjligheterna till en förändring svårare. Kvinnor har inte som till
exempel USA:s färgade en världsomfattande solidaritet. Denna tankegång för mig till
radikalfeminismen och deras syn på hur kvinnor ska gå till väga för att förändra den
rådande maktordningen. Radikalfeminismen vill att kvinnor på privat plan ska
organisera sig med varandra, och på egna villkor formulera gemensamma erfarenheter
av förtryck och gemensamma krav på förändring av maktordningen (Tollin &
Törnqvist. s78).
Lovisa Edlund 8901223027 Referenser:
Tollin, Katharina. Maria Thörnqvist. 2005. Feministisk teori i rörliga bilder. Grahns
tryckeri: Lund.
Esseveld, Johanna. Larsson, Lisbeth. 1996. Kvinnopolitiska nyckeltexter.
Studentlitteratur: Lund.
