Att läsa Beauvoir: litteratur och filosofi, LV2160, 15 hp H16
Kursguide
Kursansvarig lärare: Karl Ågerup
Övriga lärare och gästföreläsare: Helena Dahlberg, Hjalmar Falk, Michael Azar, Robert Azar,
Anna Petronella Foultier.
Kursinnehåll
”Att läsa Beauvoir: litteratur och filosofi”, 15 hp, är en ämnesöverskridande fristående kurs på
avancerad nivå med litteraturvetenskap och idéhistoria som huvudområde. Kursen ger en
avancerad orientering i författaren och filosofen Simone de Beauvoirs (1908–1986) författarskap.
Vi diskuterar relationen mellan skönlitteratur och filosofi, Beauvoirs memoarskrivande, viktiga
aspekter i det feministiska portalverket Det andra könet, och hennes kärleks- och moralfilosofi.
Kursen anlägger ett litteratur- och idéhistoriskt kontextualiserande perspektiv, såväl som ett
litteraturteoretiskt och filosofiskt perspektiv. Kursen ger möjligheter till kritisk reflektion kring
frågor om litteraturens och filosofins olika möjligheter att producera kunskap.
Kursens mål är att ge insikter i centrala tankegångar, hypoteser och teman i Beauvoirs filosofiska
och skönlitterära författarskap. Kursen syftar också till övning när det gäller att identifiera,
formulera och behandla dessa centrala tankegångar. Vi närmar oss Beauvoirs texter både genom
idéhistorisk kontextualisering och teoretisk aktualitet. Kursen är problemorienterad och läsningen
av Beauvoirs författarskap ger en orientering i den franska efterkrigstidens existentialism, och
kopplar även Beauvoir till flera av dagens aktuella vetenskapliga frågor om subjektsfilosofi,
feminism, etik, kärlek, och filosofins och litteraturens kunskapande potential. Utöver läsningen
av Beauvoirs egna texter läggs vikt vid förmågan att kunna föra en sammanhängande
argumentation i kritisk dialog med sekundärlitteraturen. Se vidare aktuell kursplan.
Kursstart och undervisningstillfällen
Kursen startar 31/8 med en introduktion där vi går igenom kursplan, litteraturlista och schema.
Undervisningen pågår därefter i huvudsak på onsdagar och sista undervisningstillfället är den 16
november, varpå tentaskrivning följer. Undervisningen består i huvudsak av seminarier som leds
av lärare som bidrar med specialistkompetens och erfarenheter från egna forskningsprojekt.
Kursen avslutas med en konferensliknande presentation och diskussion kring hemtentamen.
Kurslitteratur
Kursen omfattar c:a 1500 sidor vetenskaplig text plus skönlitteratur. Vad som ska läsas anges
nedan för varje kurstillfälle. För fullständiga referenser och uppgift om var texterna står att finna,
se litteraturlistan.
Examination
Kursen har obligatorisk närvaro. Kurslitteraturen förväntas vara läst till varje
undervisningstillfälle och alla studenter förväntas bidra till seminariediskussionerna med egna
synpunkter och frågor. En grupp studenter kommer inför varje seminarium att tillsammans
förbereda 5 seminariefrågor. Vid frånvaro lämnar du in en läsrapport om 2-3 sidor, med
reflektioner utifrån kurslitteraturen.
Förutom aktivt deltagande i seminariediskussioner sker examinationen i form av
en individuell skriftlig fördjupnings- eller diskussionsuppgift (essä) som preciseras vid kursstarten.
Lämnas via GUL och kollas mot Urkund.
en muntlig presentation och opponering av fördjupings- och diskussionsuppgifterna vid
kursavslutningen (”konferensen”) den 12 januari 2017.
Kursen examineras av kursansvarig lärare.
Betygskriterier för magister- och masterstudenter: för G skall du i seminariediskussioner och den
skriftliga examinationsuppgiften visa att du tillgodogjort dig kursens innehåll och kunna redogöra
för dina ståndpunkter på ett begripligt och väl motiverat sätt. För VG skall du visa att du kan
formulera dig självständigt och kritiskt i förhållande till kursens innehåll samt aktivt bidra till det
kollektiva lärandet. Doktorander erhåller endast betygen G eller U.
(Om kursen ingår i magisterexamen kan den inte tillgodoräknas inom ramen för forskarutbildning
i litteraturvetenskap.)
Lektionsplan
För aktuellt lokalschema, se:
https://se.timeedit.net/web/gu/db1/schema/ri1Xl0gQ2560YZQQ76Z6079Y0oy20075e5Y55Q526v53QZ.html#
1. Kursstart (Karl Ågerup)
31/8, 9-10 (akademisk kvart tillämpas), D304
Genomgång av kursupplägg, kurslitteratur, examinationsuppgifter etc.
2. Litteratur och filosofi (Helena Dahlberg)
7/9, 9-12
Litteratur: Beauvoir: Den inbjudna; ur Sartre Varat och Intet (s. 93–127 och 146–172); MerleauPonty: ”Metafysics and the Novel” (TK); Beauvoir: “Litteratur och Metafysik” i Brigitte Bardot
& Lolita syndromet (s. 135-144); Moi: Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (s. 129-195) kan
läsas kursivt.
Resonera kring vilka frågor om kunskap och vetande som formuleras med hjälp av
begreppet ”litteraturens metafysik” och hur relationen mellan litteratur och filosofi ser ut enligt
Beauvoir och Merleau-Ponty. Hur tänker sig Beauvoir och Merleau-Ponty att den metafysiska
romanen kunskapar och hur skiljer den metafysiska romanen sig från den filosofiska
avhandlingen? Formulera gärna exempel med utgångspunkt i läsningen av Beauvoirs Den
inbjudna och Sartres Varat och Intet?
3. Idéhistorisk orientering (Michael Azar)
14/9, 13-15, föreläsning.
4. Det andra könet (i): Om den Andre (Hjalmar Falk)
21/9, 9-12
Litteratur: Beauvoir: Det andra könet: Bok 1. Förord och Inledning (7-38); Första delen. Öde (41-93)
Tredje delen. Myter (s.193-316); Hegel, G.W.F: ”Självmedvetandets självständighet och
osjälvständighet; herravälde och slaveri”, Andens fenomenologi (TK); Gothlin: Kön och Existens
(s. 89–147 och 158 – 186 (kan läsas kursivt), och 241–260)
Beauvoirs feministiska portalverk formulerar kvinnans position i samhället som den Andre. Vad
menar Beauvoir med att kvinnan är ”det andra könet”? Hur gör hon sin välkända fras gällande –
vilka filosofiska argument använder hon? Försök utröna hur Beauvoir hänvisar till Hegel och
Marx i sin filosofiska argumentation, och resonera kring vad Beauvoir menar är specifikt för
könsskillnadens annanhet.
5. Att komma till skriften (Karl Ågerup)
28/9, 9-12
Litteratur: Beauvoir, En familjeflickas memoarer; Moi, Hur man skapar en kvinnlig intellektuell
(s. 7-102)
Beauvoir skrev 5 voluminösa memoarer, varav ni till dagens seminarium har läst den första, En
familjeflickas memoarer. Där skriver Beauvoir om sin uppväxt, sina ungdomsår och sina första år
vid universitetet. Berättelsen präglas av den unga Beauvoirs väg till litteraturen och filosofin,
läsandet och skrivandet. Resonera kring hur Beauvoir inför litteraturen och filosofin i sin
livsberättelse; vilket ärende har Beauvoir med denna text? Vilka värden har det biografiska
studiet för förståelsen av Beauvoirs romaner och filosofiska texter?
6. Det andra könet (ii) Subjektivitet, kropp, feminism (Helena Dahlberg)
12/10, 9-12
Litteratur: Beauvoir: Det andra könet: Bok 2: Inledning, Barndomen, Den unga flickan (s. 323429) Kvinnans situation och karaktär (s. 698-728), Mot frigörelsen (s.789- 840);
Gothlin: Kön och Existens (s. 189-221); Moi: Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (s. 197276); Beauvoir: ”Recension av Varseblivningens fenomenologi” i Brigitte Bardot & Lolita
syndromet (s. 165-171).
Beauvoirs feministiska portalverk formulerar en feministisk och existentialistisk filosofi som i en
välkänd fras brukar sammanfattas ”man föds inte till kvinna man blir det”. Vad menar Beauvoir
med denna välkända fras? Hur förstår Beauvoir kroppen i Det andra könet - som subjekt eller
objekt? Som något som är del av människans projekt eller som tvärtom förhindrar det? Vad har
kroppen för betydelse i skapandet av kvinnlighet? Hur kan vi förstå relationen mellan kropp,
subjektivitet och feminism i Beauvoirs feministiska essä?
7. Beauvoir och etiken (Anna Petronella Foultier)
21/10, 9-12
Litteratur: Beauvoir: För en tvetydighetetens moral; Kimberly Hutchings, "Simone de Beauvoir and
the Ambiguous Ethics of Political Violence”, Hypatia 22:3, 2007 (111–132) och Emily Anne
Parker, ”Singularity in Beauvoir’s The Ethics of Ambiguity”, The Souther Journal of Philosophy, 53:1,
2015 (1–16).
Efter andra världskriget publicerade Beauvoir artiklar och essäer om moralfilosofi. I För en
tvetydighetens moral framställer Beauvoir frågan om frihet och ansvar i en värld utan moraliska
regler. Vilka är hennes centrala begrepp i moralfilosofin och hur diskuterar hon dem? Kan du
utröna några viktiga skillnader mellan Beauvoirs moralfilosofiska arbete och de frågor om etiken
som sekundärlitteraturen gör gällande?
8. Beauvoir om kärlekens möjligheter och omöjligheter (Anna Petronella Foultier)
21/10, 13-16.
Litteratur: Beauvoir: Det andra könet: Den sexuella initiationen och Den lesbiska kvinnan (s.430486); Den gifta kvinnan (s.489- 576); Den älskande kvinnan (s. 748-776); Beauvoir: ”Being a
Woman is not enough” (TK); Eva Gothlin: Kön och Existens (s. 275-322) (kan läsas kursivt).
Kärlekens filosofi har blivit ett uppmärksammat forskningsområde de senaste åren. I Det andra
könet skriver Beauvoir utöver en skarp kritik av den heterosexuella kärlekens utformande en
egensinnig kärlekens filosofi där hon söker överskrida den hegelianska erkännandefilosofin som
grund för att tänka relationen mellan älskande subjekt. Hur resonerar Beauvoir om olika möjliga
kärlekskonfigurationer i Det andra könet? Hur föreställer hon sig att kärlekens destruktiva och
konstruktiva krafter ser ut? Vilka intersubjektiva förutsättningar uppmärksammar Beauvoir
gällande de olika sätten på vilka vi kan bedriva kärlek?
9. Mandarinerna (Robert Azar)
2/11, 9-12.
Litteratur: Beauvoir: Mandarinerna (del 1 och 2); Moi: ”The Adventure of Reading” (TK)
Simone de Beauvoirs Mandarinerna, som utkom 1954 och belönades med Goncourt-priset,
brukar kallas för en nyckelroman, eftersom den ger levande inblickar i det franska intellektuella
liv som var så rikt vid denna epok och emedan vissa av romangestalterna antas ha sina
motsvarigheter i verkligheten. Som alla stora verk kan Mandarinerna läsas på många sätt. Här
ska vi främst, om än inte uteslutande, inrikta oss på att förstå den epok som skildras - och hur de
Beauvoir förhåller sig till den.
10. Äcklet (Robert Azar)
9/11, 9-12.
Litteratur: Sartre, Äcklet.
Sartres Äcklet, utkommen året före krigsutbrottet, är inte bara - vilket somliga har gjort gällande en konstnärlig illustration av teserna i hans existentialistiska filosofi, utan också ett konstverk i
sin egen rätt - en skildring av människans utsatthet i en kanske helt absurd värld. Här, i kontakten
med vardagslivet, möter vi existentialismen i dess konkretaste form - långt från de metafysiska
utläggningarna i Varat och intet. Äcklet är ett epokgörande verk i fransk litteraturhistoria som
påverkade de Beauvoirs och hennes omgivnings tänkande.
11. Moderskapet (Helena Dahlberg)
16/11, 9-12
Litteratur: Beauvoir: Avled stilla; Beauvoir: Det andra könet: ”Modern” (s. 577 - 625); Björk:
Under det rosa täcket : kapitlet "Moderskap och modernitet";
”Möjliga samtal” med Nina Björk. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/530260?programid=965
Beauvoirs författarskap, från Det andra könet och framåt, präglas av insikten att vara kvinna i
mannens värld. I det patriarkala samhället är det inte bara mannen som styr, det är också mannen
som stiftat lagarna, liksom de normer som präglar mänskliga relationer. Vad har detta för
konsekvenser för kvinnans möjlighet att vara moder och för relationen mellan mor och barn?
Resonera kring vad det är som ligger till grund för Beauvoirs analys av moderskapet i Det andra
könet. Vilka är moderskapets villkor? Utgör det enbart en begränsning eller kan det vara en
möjlighet? Nästan tjugo år senare, 1964, skildrar Beauvoir sin egen mammas död i Avled stilla.
Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan denna personliga betraktelse av den egna modern
och analysen av moderskap i Det andra könet? Ligger analysen i Det andra könet på något sätt
till grund för berättelsen i Avled stilla? Hur ska man förstå det faktum att moderskroppen tar så
stor plats i Avled stilla?
I kapitlet ”Moderskap och modernitet” beskriver Nina Björk moderskapet som en protest mot
moderniteten. Med tanke på att detta kapitel skrivs femtio år efter Det andra könet – vilka
likheter och skillnader finns mellan Beauvoirs och Björks analyser av moderskapet? Hur giltig är
Beauvoirs respektive Björks text idag?
Den sista timmen viks åt diskussion av studenternas essäfrågor. Varje student ska ha formulerat
ett underlag, en kort presentation av idéer till tentamensessän, som skickas till kursansvarig
senast måndagen den 14 november kl. 17.
Tentamensperiod: 17/11 – 15/12
12. Textbearbetning essä/hemtentamen
6/12
Studenterna bearbetar sina texter med sina ”critical friends”.
Deadline essä/hemtentamen 15/12, kl. 24:00
13. Konferens (Karl Ågerup)
12/1 2017, 10-16
Individuella presentationer och diskussion av kursdeltagarnas essäer (endast godkända essäer
presenteras).
Kursvärdering.
Kurslitteratur
I bokform:
Beauvoir, Simone de. 1958. En familjeflickas memoarer (finns i olika utgåvor, se bl.a.
antikvariat.net).
Beauvoir, Simone de. (1943) 2009. Den inbjudna (Stockholm, Norstedts) (se framförallt
bokbörsen)
Beauvoir, Simone de. (1947) 1990. För en tvetydighetetens moral, övers. Mats Rosengren
(Göteborg: Daidalos).
Beauvoir, Simone de. (1949) 2006. Det andra könet, övers. Adam Inczèdy-Gombos och Åsa
Moberg (Stockholm: Norsteds). (545 s.)
Beauvoir, Simone de. (1954) 2013. Mandarinerna, övers. Åsa Moberg Boije och Adam InczèdyGombos (Stockholm, Norsteds).
Beauvoir, Simone de. (1965) 2000. Avled stilla, (Stockholm, Bonnier)
Beauvoir, Simone de. (1945) 2013. ”Recension av Varseblivningens fenomenologi” i Brigitte
Bardot & Lolitasyndromet. (Stockholm: Modernista), s. 165-171. (7 s.)
Beauvoir, Simone de. (1946) 2013 ”Litteratur & metafysik”, i Brigitte Bardot & Lolitasyndromet.
(Stockholm: Modernista), s. 135-144. (10 s.)
Björk, Nina. 2013. ”Moderskap och modernitet”, i Under det rosa täcket: om kvinnlighetens vara
och feministiska strategier, (Stockholm: Albert Bonniers förlag)
Gothlin, Eva. 1991. Kön och existens. Studier i Simone de Beauvoirs Le Deuxième Sexe
(Göteborg, Daidalos). (185 s.)
Moi, Toril. (1994). 1996 Hur man skapar en kvinnlig intellektuell (Stockholm/Stehag: Brutus
Östling). (240 s.)
Sartre, Jean-Paul. (1938) 2012. Äcklet (Stockholm, Bonnier).
Sartre, Jean-Paul. (1943) 1992. Varat och intet (Göteborg: Bokförlaget korpen) (Institutionen har
kontakt med förlaget och säljer för förlagets räkning kopior för 30 SEK/kopia.) (s. 93–127 och
146–172.) (60 s.)
I kompendium:
Bauer, Nancy. 2001. ”The Ethics of Ambiguity”, i Simone de Beauvoir, Philosophy, and
Feminism (New York: Columbia University Press), s. 159-171. (13 s.)
Beauvoir, Simone de 1984. ”Being a Woman is not enough”, i Simone de Beauvoir Today.
(London: The Hogarth Press), s. - (ca. 10 s).
Hardt, Michael. 2012. The Procedures of Love. (Kassel: Hatje Cantz Verlag), s. - (ca. 7 s.)
Hegel, G.W.F (1807) 2008. ”Självmedvetandets självständighet och osjälvständighet; herravälde
och slaveri”, Andens fenomenologi, övers. Brian Manning Delaney och Sven-Olov Wallenstein
(Stockholm, Thales), s. 166-174. (9 s.)
Merleau-Ponty, Maurice. (1945) 1964. ”Metaphysics and the Novel”, in Sense and Non-sense,
övers. Hubert L Dreyfus (Illinois) s. 26 – 40. (15 s.)
Merleau-Ponty, Maurice. (1979) 1981. ”And the One Doesn’t stri without the Other”.
Elektroniskt:
Hutchings, Kimberly. 2007. "Simone de Beauvoir and the Ambiguous Ethics of Political Violence”,
Hypatia 22:3, 2007 (111–132)
Moi, Toril. 2009. ”What can literature do? Simone de Beauvoir as a Literary Theorist” MLA, s.
189-198. (torilmoi.com)
Moi, Toril. 2011. ”The Adventure of Reading: Literature and Philosophy, Cavell and Beauvoir”, i
Literature and Theology 25:2 s. 125 – 140. (15 s.). (torilmoi.com)
Parker, Emily Anne. 2015. ”Singularity in Beauvoir’s The Ethics of Ambiguity”, The Souther Journal of
Philosophy, 53:1, 2015 (1–16).
