Arbeta vidare…
Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och
våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra
situationen för både kvinnor och män.
I det här häftet finns fördjupad information knyten till utställningens teman. I häftet finns
också tips på övningar som är direkt knutna till utställningen.
Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Åsa Thörne Adrianzon: [email protected]
Joanna Isaksson: [email protected]
Övningar
Övning 1.
Material:
Reflektionskort – Hon, Hen & Han
Statistik-kort
Skriv ut och använd statistikuppgifterna och reflektionskorten som underlag för att skapa
diskussion. Reflektera och diskutera kring statistiken i smågrupper med utgångpunkt i de
frågor som står på reflektionskorten. Använd fördjupningsmaterialet som stöd.
Övning 2.
Material:
Normstormkatalogen
Reflektionskort - Normstorm
Instruktion: Välj en eller flera bilder i normstormkatalogen. Skriv ut och använd
reflektionskorten som underlag för att skapa diskussion.
Fler övningar kring normkritiskt arbete hittar ni på kompassen under
jämställdhet.
Fördjupning
Det anses viktigt i vårt samhälle att kunna skilja på människor utifrån kön. När vi föds blir vi
antingen kategoriserade som flicka eller pojke. Vilken grupp vi blir sorterade in i har sedan
betydelse genom hela livet. Normer kring kön påverkar bland annat hur vi skall vara, vad vi
skall göra och hur vi skall klä oss. Vi ska alla vara antingen kvinna eller man och ingenting
annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika;
feminina respektive maskulina. Kvinnor och män förväntas också vara heterosexuella och
eftersträva monogama parförhållanden.
Normer kring kön bildar normsystem som anger normala mönster som individers handlingar
bör överensstämma med. Normerna är många gånger dolda och vilar på stereotypa
föreställningar om kvinnligt och manligt. Kraven och förväntningarna som omgivningen ställer
kan personer också ställa på sig själva. Normerna blir på så vis en del av individens egna
normsystem och vi skapar vår självbild i relation till dessa normer.
När vi talar om kön reflekterar vi sällan över att det som anses kvinnligt respektive manligt
faktiskt inte är så självklart som vi tror. Vi ser också kön som något enhetligt och tänker inte
på att det biologiska könet inte alltid sammanfaller med det mentala och/eller sociala könet.
Utställningen Hon, Hen & Han lyfter fram hur normer kring kön påverkar både kvinnor, män
och de som inte identifierar sig som varken eller.
Kvinna och man är något vi blir
Genus hänvisar till det socialt skapade könet. Begreppet belyser att kvinnors och mäns olika
villkor inte enbart kan förklaras utifrån kroppsliga skillnader utan att vad som är kvinnligt och
manligt är socialt betingat och påverkas av normer. Genom att förkroppsliga normer för
manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så
vidare skapar vi och upprätthåller normer kring kön. Det blir tydligt att kön inte är något
statiskt om man tänker på hur könsnormer förändrats över tid eller att vad som anses vara
kvinnligt och manligt skiljer sig mellan olika kulturer och olika sociala sammanhang. Vad som
anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom något som ständigt förändras.
Kön är inte bara en sak
Begreppet kön kan delas in i 4 olika delar:
Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och
hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut.
Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt
kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara
två juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på
ens biologiska kön.
Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person
känner sig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att
själva avgöra vilken könsidentitet hen har.
Könsuttryck/socialt kön - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom
kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst.
En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger
ihop och alltid har hängt ihop enligt normen kallas för CIS-person. Exempelvis en person
som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i
folkbokföringen. Alla personer är inte CIS-personer utan avviker ifrån normen på olika sätt.
Konsekvenser
Att anpassa sig till normer belönas med bekräftelse och tillhörighet. Att följa eller inte
uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Genom att
kategorisera och utgå ifrån givna ramar skapar vi ordning för oss själva och vet hur vi skall
förhålla oss till oss själva och andra.
De personer som avviker ifrån CIS-normen, dvs. de vars biologiska, sociala och mentala kön
inte stämmer överens utsätts ofta för negativa sanktioner så som bestraffning, exkludering
och diskriminering. Personer som avviker kan känna skuld och skam inför sig själva. Även
personer som främst befinner sig inom normen utsätts för bestraffning om de överskrider
gränserna. Att vissa sätt att vara, uppträda och se ut knyts till ett specifikt kön gör att både
kvinnor, män och personer med annan könstillhörighet begränsas att leva det liv de vill leva.
Det som förknippas med manligt har generellt högre status än det som förknippas med
kvinnligt. Detta gör att när vi förkroppsligar könsnormer blir konsekvensen att kvinnor får en
underlägsen position och missgynnas. På individnivå kan det hända att en viss kvinna har
mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man. Detta har att göra
med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor.
På strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har
större makt än kvinnor.
Att arbeta normkritiskt
Normer är ofrånkomlig del i all mänsklig gemenskap och utgör en grundpelare i individers
människosyn och värderingssystem. Att arbeta för att förändra normer handlar inte om att
avskaffa alla normer det handlar om kritiskt reflektera kring det vi tar för givet. Ett normkritiskt
förhållningssätt handlar om att synliggöra privilegier och undersöka vilka normer som
fungerar exkluderande. Genom att uppmärksamma, ifrågasätta och utmana de normer som
begränsar oss kan vi verka för att alla människor oavsett kön kan få möjligheten att leva de
liv de vill leva.
Källor (dessa sidor är bra om ni vill ha mer fördjupad information):
www.rfsl.se
www.umo.se
www.jamstall.se
Att arbeta vidare
Nedan kommer förslag på frågor som kan ställas för att inleda en samling, för att väcka
tankar eller för att sporra en diskussion. Använd fördjupningsmaterialet som underlag och
stöd.
Beskriv följande scenario:
Du har precis fått reda på att en gammal kompis har fått barn. Du ringer upp för att gratulera.
Din gamla kompis tackar så mycket och försäkrar dig om att allt gått bra. Du ställer frågan:
Vad blev det? Svaret blir - Det blev ett barn. Ställ följande fråga/frågor i relation till scenariot:
Vad tänker ni när ni hör den här historien?
- Är detta ett realistiskt scenario?
- Hur hade reaktionerna blivit?
- Varför tror ni att reaktionerna blir som de blir?
Vad tänker ni när ni hör kön?
- Biologiskt, socialt, mentalt, juridiskt?
Vad är skillnaden på biologiskt kön och socialt kön (genus)?
Har du tänkt på att kön kan vara flera saker?
För de flesta hänger de 4 könen ihop, men vad tror du det får för konsekvenser om det
sociala eller mentala könet avviker?
Välj några stycken av följande områden att diskutera kring: Intressen, vardagssysslor,
vänskapsrelationer, kärleksrelationer, val av ämnen i skolan, val av linje på gymnasiet,
karriärsval, arbete, familjeliv. Ställ följande frågor:
Om ni tänker på de val ni gjort och vilka preferenser ni har rörande ………….
Påverkas detta av att du är kvinna eller man? På vilket sätt?
När vi föds blir vi antingen kategoriserade som flicka eller pojke. Vilken grupp vi blir sorterade
in i har sedan betydelse hela livet igenom. Reflektera över följande:
-
Hade det vart bättre om vi inte tvingades in i dessa mallar?
Vilka positiva respektive negativa aspekter finns med att det är som det är?
Vad är en norm?
I vilka situationer är du normbrytare respektive normbevarare?
Jämställdhet skapas i vardagen. Hur kan du/ni göra skillnad – på arbetet, i skolan eller
privat?
