Feminismen
Socialt kontra biologiskt kön

Biologiskt kön (man, kvinna):
Könsskillnader i vardagslivet som naturliga konsekvenser av kroppsliga
olikheter

Socialt kön/genus (maskulint, feminint):
Män och kvinnor möts av olika förväntningar på vad de skall göra och hur
de skall bete sig. Könsskillnader vardagslivet som konsekvenser av
successivt inlärda förväntningar - manligt och kvinnligt som kulturellt
skapade i relation till varandra.
Feminismens ursprung
Liberalismen
 Socialismen, klasskampen kommer ge
jämställdhet
 Sufferageter 1912
 Simone de Beauvoirs 1950
 Kvinnorörelsen 1960
 Grupp 8 1970

Centrala begrepp

Patriarkatet
samhällsordningen är sådan att män överordnas kvinnor Strukturellt och
kulturellt förtryck

Genus
används inom feminismen som benämning på den del av det som
människor uppfattar som manligt respektive kvinnligt som inte kan
härleda till biologisk bakgrund
Könsmaktordning
Den ordning i samhället som bygger på icke jämställda maktförhållanden
mellan könen
Kön som maktsystem i samhället
Maktutredningen 1990:
 Genussystemet som ett av samhällets bärande
maktsystem
 Genussystemet bygger på segregeringsprincipen
och hierarkiseringsprincipen
 Segregeringsprincipen: Manligt och kvinnligt är
olika företeelser som existerar åtskiljda från
varandra
 Hierarkiseringsprincipen: Det som betraktas som
manligt är överordnat det som betraktas som
kvinnligt
Kvinnligt och manligt

Dikotomi: Uppdelning i ett fenomen i två från varandra fullständigt
åtskiljda underkategorier

RATIONALITET - EMOTIONALITET
OBJEKTIVITET - SUBJEKTIVITET
KÄNSLA - FÖRNUFT
REDUKTIONISTISK - HOLISTISK
KONKURRENS – SAMARBETE
MÄN - KVINNOR





Inriktningar



Särartsfeminism
Män och kvinnor är olika i många avseenden men det som kvinnor gör
nedvärderas. Särartsfeminismen vill uppvärdera kvinnors ”sysslor”
dag är särartsfeminismen marginaliserad bland sekulära feminister, men
den är fortfarande den dominerande uppfattningen bland religiösa
feminister som inte vill ta avstånd från religiöst definierade skillnader
mellan män och kvinnor.
inriktningar



Likhetsfeminism
likhetsfeminism är den andra och nuförtiden dominerande
huvudfåran inom feminismen. Likhetsfeministerna tror att miljön
är den viktigaste faktorn i att skapa genus i motsats till
särartsfeministerna som sätter biologiska eller naturbetingade
skillnader i centrum.
konstruktivistisk syn på könsroller och anser att de biologiska
förklaringarna bara är ett försök att fortsätta förtrycka kvinnorna.
inriktningar







Liberalfeminism
Liberalfeminism är en form av feminism som främst önskar att uppnå
jämställdhet genom lagar och sociala reformer
Liberalfeminismen tror på utbildning, uppfostran och ändrade attityder för
att upphäva kvinnans underordning.
Radikalfeminismen
Radikalfeminismen anser att den patriarkala strukturen är så djupt rotad i
samhället, att det inte endast räcker med politiska och sociala reformer
Enligt radikalfeminism utnyttjar män kvinnor därför att de tillåts vinna på
det
Radikalfeminister anser att det enda sättet att bryta ned patriarkatet är att
direkt attackera de symptom som finns på förtrycket av kvinnor. Kvinnan
måste helt ta avstånd från varje beroendeställning som innebär att hon
underordnas mannen
Finns könsmaktordningen?
Toppchefer
Mellanchefer
Instegsjobb
Högre utb
Kvinnor
Män
Tre chefer av fyra är en man
Privat sektor, kvinnliga chefer
Offentlig sektor, kvinnliga chefer
Offentlig sektor, manliga chefer
Privat sektor, manliga chefer
(Statistics Sweden 2006
Män har högre inkomst än kvinnor
Genomsnittligt uttag av dagar i
föräldraförsäkringen
Politiska partier






Feministiskt initiativ utgår i sin politik från
teorin om könsmaktsordningen och
arbetar för att förändra denna.
Lika lön för likvärdigt arbete,
kommunalt ansvar för kvinnojoursverksamhet,
heltid som norm, sextimmars arbetsdag,
individualiserad föräldraförsäkring och
en reformerad bostadspolitik
Frågor