Individen och kulturen. 61-95.
Den formbara människan. s. 61-64
Människan formas till den hon är i samspel med andra. Vi lär oss genom att titta och härma
andra.
Vi har olika biologiska, genetiska, psykologiska och sociologiska förutsättningar för att bli de
vi är.
Vi påverkas och socialiseras hela livet.
Primärgruppen, familjen, är den första gruppen som påverkar och lär oss saker. Den andra
gruppen, sekundärgruppen, kamrater eller arbetskamrater lär oss mer och en tredje grupp,
kan vara samhället, media, politiker påverkar oss också.
Identitet och livsstil
Vem är jag och vad har format mig?
I samspel med andra skapar du din identitet. Skriv ned några rader där du beskriver vem du är.
Gör sedan diskussionsfråga 1 på s. 95.
Leva tillsammans.s. 65-69
Normer.
Norm är en regel som gör det lättare att leva tillsammans. Det finns både skrivna och oskrivna
normer.
Skrivna normer är lagar och förordningar
Oskrivna är seder och bruk. Sättet att hälsa, sättet att stå i kö, bordsskick osv.
Begreppen etik och moral hänger ihop med samhällets normer. Moral är vad du gör och etik
är dina funderingar över ditt handlande.
Social kontroll och brott mot normerna.
Social kontroll innebär att vi håller ordning på varandra och uppmärksammar varandra. När
någon av oss gör fel kan vi få en sanktion. En sanktion är oftast en bestraffning av något slag.
Det finns både inre och yttre sanktioner.
Roller och rollkonflikt.
En roll talar om för oss hur vi ska handla i en viss situation och i olika grupper som vi är
medlemmar i. Vår position i en grupp kan bero på hur väl man följer gruppen regler.
Rollkonflikt innebär att du väljer mellan två grupper. Ska du stanna hemma med familjen på
fredagskvällen eller ska du följa med kompisar ut? Ska du arbeta över eller ska du hämta
barnen på förskolan?
Uppgift Diskussionsfråga 2 på s. 95
Likheter och skillnader. S. 70-71
Vi har olika biologiska, genetiska, psykologiska och sociologiska förutsättningar för att bli de
vi är. Vi ser olika ut och vi tänker och tycker olika beroende på vilken kultur (sociala miljö) vi
växer upp i. Kroppsvikt, musikalitet, humor, intelligens, - är resultatet av samspel mellan
biologiska och kulturella faktorer.
Kategorier.
För att underlätta delar vi in vår omvärld i olika kategorier ( grupper) som vi anser vara på det
ena eller andra sättet. Det kan vara gamla/ unga, män/kvinnor eller kristna/ muslimer.
Föreställningar om hur olika kategorier eller grupper är kallas för generaliseringar, schabloner
eller stereotyper.
”Det är bättre att resa i ett främmande land med tio par glasögon än med ett
par.”
Kvinnor och män.s. 72-76
Kön och genus. Kön är biologiskt och genus är socialt betingat.
Mannen ses ofta i samhället som det normala och kvinna står under honom. Männen har oftast högre
positioner inom yrkeslivet än kvinnor och männens löner är högre.
Ett samhälle där männen har de viktigaste positionerna och har den största makten kallas för
patriarkat. Historiskt sett har kvinnan varit underställd mannen t.ex. kvinnan var enligt Bibeln skapad
ur mannens revben, kvinnan ansågs farlig och listig enlig under 1800-talet, kvinnan är omyndig fram
till 1920. Den manliga normen styr t. ex forskning inom medicin. T. ex symptom vid
hjärtattack.
Feminismen är en politisk rörelse som försöker öka jämställdheten mellan män och kvinnor.
Feminismen ifrågasätter de könsroller som är vedertagna. Könsrollerna är skapade av våra
samhällsstrukturer och bör synliggöras. Först då kan vi göra något åt dessa.
Särartsfeminism
Biologiska skillnader ger oss olika
Kvaliteter som gör oss lämpade för
vissa roller. Accepterar inte någon statusskillnad.
Likhetsfeminism.
Samhället har skapat skillnaderna. Anser att mannen
är normen ( det normala )och kvinnan jämförs och
underställs honom.
Könsidentitet och sexuell läggning.
HBT ( homosexuella, bisexuella och transpersoner) är en förkortning för de som inte följer
heteronormen. I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor har samma värde
och behandlas lika. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som arbetar för ökad
tolerans.
Uppgift : Diskussionsfråga4 s. 95
