Internationalisering i samhällsvetenskaperna, LSSHD1
Grupparbete internationell politik
Grupp 4: Henrik Adolfsson, Martin Wickman, Erik Sjöberg, Johan Svensson
Feministisk teori i internationell politik
Representation of the world, like the world itself, is
the work of men; they describe it from their own
point of view, whitch they confuse with
absolute truth.
- Simone de Beauvoir
Feminismens grundfokus ligger på vikten av kvinnans roll i samhället och inom
internationella relationer. Feminismen är uppbyggd av ett antal olika teoretiska
utgångspunkter så som liberalism, radikalism, socialism, postkolonialism och postmodernism.
Utifrån ett feministiskt perspektiv har vi valt att studera internationell politik. Detta görs dels
utifrån ett mikroperspektiv och dels utifrån ett makroperspektiv. Utgångspunkten som antagits
är den feministiska standpoint-teorin som baseras på en kritik mot realismens övergripande
utgångspunkter som rättfärdigar det system som idag präglar internationella relationer i
världen.
Utgångspunkten till kritiken grundar sig i realismens kärna som sammanfattas väl i de
principer om politisk realism som Hans Morgenthau framställt. Morgenthau menar att
realismen utgår från den mänskliga naturen, vilken är ond. Centralt är också att makt
införskaffas och uppvisas samt att denna makt och kontroll utövas på omgivningen.
Existensen av moral förnekas ej men anses inte ha någon plats inom internationell politik.
Accepteras dessa principer kan en teori om den politiska människan utvecklas, enligt
Morgenthau.
Den feministiska standpoint-teorin tar avstånd från realismens utgångspunkter då dessa anses
vara konstruerade utifrån manligt beteende och manliga erfarenheter. Även den internationella
politiken ses som grundad utifrån manliga strukturer, något som sträcker sig långt tillbaka i
tiden. Den socialt konstruerade maskuliniteten går att härleda till de antika grekiska
maktstrukturerna och har sedan dess legat till grund för mer samtida staters och nationers
maktstrukturer. Standpoint-feministerna anser att en stor del av problemet utgår från just
dessa manliga strukturer som dominerar på samtliga plan. Istället för att analysera
Internationalisering i samhällsvetenskaperna, LSSHD1
Grupparbete internationell politik
Grupp 4: Henrik Adolfsson, Martin Wickman, Erik Sjöberg, Johan Svensson
internationell politik utifrån ett manligt genushierarkiskt perspektiv vill Standpointfeministerna att problemen ska belysas utifrån ett genusneutralt perspektiv. För att komma
bort från denna genusproblematik anser den ledande standpoint-teoretikern J. Ann Tickner att
det inte räcker att kvotera in kvinnor i toppen av de internationella maktstrukturerna utan
kvinnornas inträde måste ske redan på en mer grundläggande nivå för att verkligen påverka
den rådande hierarkin. De kvinnor som idag besitter höga maktpositioner tvingas anta ett
manligt beteendemönster. Så länge detta fenomen består kommer kvinnans underordnade roll
att kvarstå. För att komma bort från denna problematik måste kvinnornas beteende och tankar
värderas lika högt som männens, något som måste ske både på lokal- samt på global nivå. Om
man lyckas förändra de genusrelaterade maktstrukturerna på mikronivå så kommer gradvis en
förändring även ske på makronivå. En sådan utveckling kan resultera i en förändrad syn på
nationalstatens agerande i internationella relationer anser Tickner.
Denna teoretiska ansats kan vi möjligen urskilja hos länder med större genusrelaterad
jämställdhet vilket kan ses som en förutsättning för ett större globalt samarbete gällande
exempelvis miljö-, bistånds- och fredsfrågor. Exempel som vi kan se är de skandinaviska
länder som med större engagemang arbetar med denna typ av frågor i organisationer som till
exempel FN, genom olika internationella avtal och i olika non-governmental organizations
(NGO) såsom Amnesty och Greenpeace. En motsats man kan skönja är USA som inte i lika
stor omfattning engagerar sig i internationellt samarbete i dessa typer av frågor. Detta
exemplifieras tydligt i och med deras vägran att skriva under Kyoto-avtalet och även
konstanta försenade inbetalningar till FN. Detta kan härledas till att representationen av
kvinnor i amerikansk politik är relativt låg i förhållande till den kvinnliga representationen i
motsvarande politiska system i Skandinavien. Denna skandinaviska modell kan vara en väg
för ett mer genusneutralt samhälle och en större representation av kvinnor i internationell
politik. En effekt av detta kan också vara ett utökat internationellt samarbete och ett steg ifrån
dagens mer unilaterala utveckling.
En annan feministisk kärnfråga, både på mikro- och makronivå, är aspekten på säkerhet.
Feministisk teori ifrågasätter statens roll som tillräcklig säkerhetsgarant och kämpar mot
myten att krig finns för att skydda kvinnor, barn och andra sårbara grupper inom nationen.
Denna myt grundar sig i en patriotisk föreställning att den hjältemodige mannen ska skydda
Internationalisering i samhällsvetenskaperna, LSSHD1
Grupparbete internationell politik
Grupp 4: Henrik Adolfsson, Martin Wickman, Erik Sjöberg, Johan Svensson
nationen och den hjälplösa kvinnan. En feministisk definition av internationell säkerhet
innebär istället en frånvaro av våld oavsett om det är ekonomiskt, militärt eller sexuellt. Inte
förrän den hierarkiska sociala relationsdefinitionen som innefattar genusrelationer och som
ständigt göms och sätts i skuggan av realismen kommer ut i ljuset och diskuteras kan en
internationell säkerhetsagenda definieras som är multidimensionell för alla parter. Faktum är
att följderna av moderna krig såsom ekonomiska problem slår hårdast mot kvinnor och barn.
Den moderna krigsföringen har också medfört att antalet civila dödsoffer ökat från 10 % till
90 % sedan Första världskriget. Andra effekter som moderna krig medfört är att antalet
krigsvåldtäkter, flyktingströmmar och människohandel kraftigt tilltagit.
För att komma till rätta med denna tilltagande problematik anser vi att det är lämpligt att
angripa problemet utifrån ett feministiskt teoretiskt perspektiv. Utifrån den feministiska
standpoint-teorin anser vi att realismen inte klarar av att hantera denna utveckling mellan och
i nationer. Istället för att studera och analysera orsaker och effekter av krig och konflikter från
toppen och neråt anser vi, i likhet med ovan nämnda teori, att problemen måste börja studeras
och analyseras från botten och uppåt. Det vill säga från mikronivå utifrån den drabbade
civilbefolkningen. Detta synsätt känns minst sagt relevant att framhålla då antalet civila
dödsoffer i exempelvis konflikten i Irak är betydligt mycket större än antalet döda soldater.
Att då studera en sådan konflikt utifrån ett feministiskt perspektiv kan skildra den fullständiga
problematiken som ryms inom en internationell konflikt och som idag ofta kommer i
skymundan för allmänheten.
Utifrån den ovan diskuterade problematiken har en ny förgrening inom feministisk teori
utvecklats som vi anser vara värd att lyfta fram i detta sammanhang. Denna teori, som går
under namnet Feminist Security Theory (FST), kan kortfattat beskrivas utifrån följande
grundtankar. FST ifrågasätter den förutsatta icke-existensen och irrelevansen av kvinnor i
internationell politik. Teorin ifrågasätter även huruvida kvinnors säkerhet tillgodoses av staten
i tid av krig och fred, man menar att männens intressen prioriteras. Dessa grundtankar ger en
teoretisk överblick kring hur FST försöker utveckla och förnya tänkandet kring säkerhet. De
teoretiska ramarna sträcker sig från att kritisera och problematisera det ’manliga
säkerhetsbegreppet’ till att synliggöra kvinnor samt att ifrågasätta rådande förutsättningar.
Internationalisering i samhällsvetenskaperna, LSSHD1
Grupparbete internationell politik
Grupp 4: Henrik Adolfsson, Martin Wickman, Erik Sjöberg, Johan Svensson
Tickner menar att denna teoris största bidrag är att undersöka och kritisera innebörden av
begreppen säkerhet och makt. På så sätt kan de omdefinieras för att leda till nya möjligheter
för att analysera och lösa nuvarande problem inom internationella relationer.
Den kritik vi vill rikta mot den genomgångna teorin är att den i stor utsträckning utgår från
befintliga teorier och kritiserar dessa utan att direkt presentera några egna konkreta idéer.
Kritik kan även riktas mot ett visst generaliserande då hänsyn till olika faktorer såsom religion
och kulturella traditioner inte alltid beaktas. Även det faktum att feminismen är uppbyggd av
ett flertal olika förgreningar medför snarare en inre splittring än en stark enhet utåt. Detta kan
medföra att feminismens genomslagskraft begränsas. Detta kan också vara en bakomliggande
orsak till att feminismen inte lyckats slå sig in i den internationella politiken. En annan
förklaring till feminismens frånvaro inom den internationella politiken kan vara att det
internationella anarkiska systemet bortser från sociala relationer och genusrelationer vilket
resulterar i att feminismen har svårt att få utrymme inom den internationella politiken. Detta
har medfört att feminismen förflyttats till olika non-governmental organizations som i
huvudsak verkar inom freds- och miljörörelser. Detta försvagar feminismens betydelse inom
den internationella politiken och således blir den svårare att studera.
Referenser:
Baylis, J & Smith, S, (eds.) The Globalization of World Politics, Oxford: Oxford University
Press, 2005, 3rd ed.
Tickner, J. Ann, Gender in International Relations, Columbia University Press, New York,
1992
Tickner, J. Ann, Gendering World Politics, Columbia University Press, New York, 2001
