GENUS OCH
JÄMSTÄLLDHET I TEORI
OCH PRAKTIK
Line Holth
[email protected]
070-6457691
JÄMSTÄLLDHETSARBETE
Kvantitativt – numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare)
eller jämn könsfördelning av resurser (ex. kompetensutveckling )
Kvalitativt- att kvinnor och mäns livsvillkor, kunskaper och
värderingar påverkar normeringen av olika områden i samhället (ex.
organisationskultur)
J Ä M S TÄ L L D H E T S P O L I T I S K A U T R E D N I N G E N S DELMÅL ‐ 2005
•
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv
g
•
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet
•
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
•
Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda hemarbetet ska delas lika
•
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
PRAKTISKT
JÄ M S TÄ L L D H E T S A R B E T E
Systembevarande – tar organisationen för given och anpassar
efter rådande system. Exempelvis att öka det underrepresentativa
könet i antal i befintlig organisation, uppvärdera det kvinnliga i en
struktur
k definierad
d fi i d av män
ä eller
ll göra
ö det
d lättare
lä
fö
för ddet
underrepresenterade könet att nå högre positioner i gällande
g
organisationsstruktur.
PRAKTISKT
JÄ M S TÄ L L D H E T S A R B E T E
Systemförändrande- en del av ett djupgående förändringsarbete
med syfte att skapa nya normer och handlingsmönster för båda
könen, formade utifrån erfarenheter och livsvillkor, samt ett kritiskt
fö håll i
förhållningssätt
ä till
ill stereotypa fö
föreställningar
äll i
om kö
kön. Fö
Förutsätter
ä
kritiska perspektiv, t.ex. olika genus- och jämställdhetsperspektiv.
Möter ofta MOTSTÅND.
REPRODUKTION OCH
FÖRÄNDRING
Reproduktion - ”Att göra som vi brukar” - Vi har inte alltid tagit
ställning, övervägt olika handlingsmönster och sedan självständigt
gjort våra val.
Förändring - Att bryta detta och att medvetandegöra oss utifrån
olika genus- ojämställdhetsperspektiv.
Jämställdhetsarbete rör sig i kraftfältet mellan reproduktion
och förändring.
ANALYTISKA NIVÅER
Samhällelig nivå – ex. nationella politiska direktiv och opinion
Organisatorisk nivå – ex. hierarki, maktfördelning mellan könen
och organisationskultur.
Individuell nivå – ex. sexuell identitet och personligt
förhållningssätt till företeelser på övriga nivåer.
- Samexisterar
S
i
iinflätade
flä d i varandra
d
VAD ÄR GENUS?
De föreställningar vi har om manligt och kvinnligt och som får
betydelse för övergripande genusstrukturer i samhället. Man kan se
genus som ett analytiskt verktyg för att förstå relationer mellan könen
i historiska
hi i k kontexter,
k
påå individuella
i di id ll och
h sociala
i l nivåer.
i å D
Det äär ddockk
essentiellt att det är en kulturell tolkning av den biologiska skillnaden
g
skillnader i sigg som utgör
g genus
g
som är viktigg och inte biologiska
(Gothlin, 1999).
GENUSSTEREOTYPER
Har stor social betydelse, därför att kvinnor och män försöker
att leva upp till de sociala förväntningarna på kön och
förväntar sig även att andra ska göra det samma. Människor
tänker och gör genus och härigenom sker en reproduktion av
kön, även när man försöker att göra tvärtom så tolkas detta i
förhållande till normen
GENUSFORSKNING OCH
JÄ M S TÄ L L D H E T S A R B E T E
Genusforskningens analyser och resultat har haft stor
betydelse för det praktiska jämställdhetsarbetet.
Genusforskningen har generellt bidragit till att
jämställdhetsarbetet bedrivs
bedri s utifrån
tifrån kritiska perspektiv
perspekti
KÖNSMAKTSPERSPEKTIV
Den ansats inom genusforskning som man inom
jämställdhetspolitiken tagit fasta på som utgångspunkt för
jämställdhetsarbete
Den strukturella hypotesen – Det finns en könsmaktsordning,
dvs. strukturella relationer mellan makt och kön. Fokus flyttas
från individnivå till strukturell nivå.
GENUSSYSTEMET
Hierarki - mannen är normen i samhället
Isärhållandets logik - manligt och kvinnligt bör inte
blandas
Yvonne Hirdman
VARFÖR JÄMSTÄLLDHET?
Rättvisa
Ökad kvalitet
Lönsamhet
LIKA ELLER OLIKA?
Respekt för likhet – kvinnor och män är lika och ska därför ha
samma rättigheter och skyldigheter
Respekt för olikhet – kvinnor och män är olika men har samma värde
g
och skyldigheter.
y g
((Särartstänkande och
och de ska ha samma rättigheter
förutsätter synsättet att könen kompletterar varandra. Risk för
reproducerande av könsstereotyper)
KVINNOR OCH TEKNIK
Mycket resurser har satsats för att rekrytera kvinnor till tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar, dvs ett kvantitativt jämställdhetsarbete,
utifrån tankar om numerär jämlikhet och kvinnor som begåvningsreserv
Tekniska högskolor , utformade för män och av män
män, har inte i
motsvarande grad kritiskt granskats ur ett genusperspektiv
BEVARANDE ELLER FÖRÄNDRANDE
JÄMSTÄLLDHETSARBETE?
DISKRIMINERING
Individuell diskriminering – uppstår när lika fall inte behandlas
lika. Handlar om effekter av diskriminering.
Kollektiv diskriminering - uppstår när utfallet inte är lika för
jämförbara grupper
grupper. Handlar om effekter av diskriminering
diskriminering.
Strukturell diskriminering- uppstår när, exempelvis könen, inte
har lika möjligheter eller förutsättning inom en struktur (glastak och
glasväggar). Handlar om bakomliggande orsaker.
TRAKASSERIER
Sexuella trakasserier – ”runda ord”, pornografiska bilder,
ovälkomna sexuella anspelningar, kommentarer om utseende, klädsel,
privatliv, tafsande eller annan ovälkommen kroppsberöring,
ovälkomna
älk
förslag
fö l eller
ll krav
k påå sexuella
ll tjänster
jä
eller
ll sexuellt
ll
förhållande.
Könstrakasserier – osynliggörande, förlöjligande, komplimanger i
fel kontext, ”lilla-vän attityder”
JÄMSTÄLLDHETSANALYS
Verksamhetens konsekvenser – Vilka grupper berörs? Hur påverkas
kvinnor och män? Könsneutrala beslut? Någon
g som missgynnas?
gy
Kärnverksamhetens innehåll – utifrån kvinnligt respektive manligt? Styrd
utifrån könsrelaterad normering?
Intern
I
organisation
i i – Har
H kkvinnor
i
och
h män lik
lika rättigheter,
i h
skyldigheter
k ldi h
och möjligheter? Hur är makten fördelad? Resurserna? Arbetsmiljön ur ett
jämställdhets perspektiv?
Verksamhet och samhällsutveckling – Hur kan verksamheten bidra till
ökad jämställdhet i samhället?
TACK!
Nästa föreläsning 20/9, kl. 18.15 – 20 :
Jämställdhet och feminism i samhällsdebatten
Litteratur: Gemzöe
Föreläsare: Line Holth
