Att leda en normkreativ förskola/skola
Helena Magnusson, Genusvetare Fil.mag.
Olika begrepp
•
•
•
•
•
•
Jämlikhet
Jämställdhet
Genus
Genussystem/könsmaktsordning
Intersektionalitet
Normkritik
Jämställdhet i förskola och skola
• Hur jämställdhet har tolkats i förskola och skola har gett olika effekter
• Svensk forskning om genus och jämställdhet i förskola/skola
• Startskott för genusarbete i den svenska förskolan: exemplet Björntomten och Tittmyran.
Finns det normer för jämställdhetsprojekt?
Vad är genus och ett genussystem?
”Kön är något man föds med, men genus är något man formas till.” Yvonne Hirdman, professor i historia
• Med genus menas det sociala och kulturella könet, ett konstruerat kön eller det som vi uppfattar som kvinnligt och manligt. Det förändras och omskapas över tid. Föreställningar och normer för hur vi får vara och vad vi får göra som kvinnor respektive män.
Maskulinitetsforskare, Marie Nordberg
Det som kodas som feminint är underordnat det som kodas som maskulint
”Varför är det bara killar som är modiga?”
Elev 7 år
”Det är synd om rosa, det är inte så många som gillar den”
Elev 8 år
Vad säger barn och elever?
– Tidigt medvetna om vad som kodas som feminint och maskulint
–
Gör genus på många olika sätt
–
Vet och känner av normer om kön
Att göra genus ”rätt”
• Att göra tjej och göra kille på ”rätt” sätt handlar ofta om att göra heterokön
Vad spelar det för roll?
• Är det viktigt?
• Hur fria är våra val?
• Vilka konsekvenser ser vi?
Avgångna från gymnasieskolan efter program 2008/09 och 2012/13 Antal och könsfördelning (%)
2008/09
2012/13
De 30 största yrkena 2012 Antal och könsfördelning (%). Ordnade efter antal personer i yrket
Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2012 Månadslön i 1000‐tal kronor
Räcker det med genus?
Roxane Gay, amerikansk författare, lektor Purdue University
Intersektionalitet
Intersektionalitet handlar om att maktordningar baserade på kategorier som kön, etnicitet, sexualitet, funktionalitet och klass samverkar med varandra på olika sätt och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck. Ett annat ord som ibland används är normsamverkan. En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra.
Normkritik
• Fokus på normer inte individen
• Istället för att individen ska anpassa sig är det fokus på vilka strukturer som behöver förändras för att skapa mer normkreativa förutsättningar.
• Makt kopplat till normer
• Granska ”innanförskapet” Diskrimineringsgrunderna Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: ‐ kön
‐ könsöverskridande identitet eller uttryck
‐ etnisk tillhörighet
‐ religion eller annan trosuppfattning
‐ funktionsnedsättning ‐ sexuell läggning ‐ ålder
Att ”bråka” med innanförskapet
• Hur kan man vidga innanförskapets snäva ramar?
• Diskutera i smågrupper
• Skriv ner och återberätta
