Fysisk planering
och genus
Carina Listerborn
Inst. för urbana studier
Malmö högskola
Varför genusperspektiv på planering?
Vision: att skapa en jämställd framtid
utifrån en ojämställd samtid
Praktik: planeringens neutrala begrepp och
avsikt att planera för ”allmänheten”
och”den goda staden”
Genus måste förstås i relation till….
…andra sociala kategorier (intersektionellt perspektiv)
…skilda erfarenheter
…till tid
…och rum
…organisation/planeringsprocesser
…vardagsliv
…reproduktion/produktion
Fysisk planering genom
ett raster av
sociala relationer…
1.
Strukturell nivå – konsekvenser av hur vi strukturerar samhället
utifrån våra socialt skapade kategoriseringar utifrån genus
2.
Symbolisk nivå – kulturella symboler och språkbruk/diskurser kring
genus
3.
Individuell nivå – individer socialiseras, praktiserar, uttolkar och
agerar inom möjliga ramar genom vårt genus
Sandra Harding (feministisk vetenskapsteoretiker)
Historiskt perspektiv;
kvinnors förändrade relation till ”det offentliga”
Privata kvinnor - Offentliga män
Moderna samhället baserat på en ekonomisk, social och
politisk genusuppdelning
Kvinnokroppen representerar sexualitet och ”det privata”
i offentliga rum
”Män bygger – kvinnor bor”
Vem har rätten till staden och inflytandet över produktionsmedlen…..
Byggande och arkitektur; maskulint präglad profession
På Arkitekturmuseet noteras att mer än 95% av
arkitekterna i museets samlingar är män.
(Se Eva Rudberg om ”Kvinnlig arkitekturhistoria” )
Manliga arkitekter (Arkitekturmuseet)
Sega strukturer, men under förändring….
Kvinnor kom sent in i professionen. Sveriges första
kvinnliga arkitekt tog examen från KTH 1924.
Fortfarande på 1950-talet fanns det mycket få kvinnliga
arkitekturstuderande.
På 1990-talet var mer än hälften av de utexaminerade
arkitekterna kvinnor.
En stor del kvinnor på utbildningarna, men få på de höga
positionerna (ca 95 % manliga
chefsarkitekter/chefsplanerare både i offentlig och
privat sektor)
Byggbranschen är än mer maskulint präglad
Men här händer det saker…..http://www.kvinnorsbyggforum.org
Stadens struktur
- formar våra liv, rörelser och möjligheter
•Makten manifesterar sig i den
byggda miljön
•Genusordningar
organiserar staden.
• Uppdelningen
mellan centrums
politisk/ekonomiska
sfär och förortens
närhet till natur och
grönska är också
central
En utopi?
En utopi?
Genuspräglade symboler i staden
Kvinnan som symbol
för skönhet, konst,
moderskap och
nationen
Mannen som
individ, handlade
subjekt och
historisk person
Betydelsen
av hög
sockel för
att visa
makt…
Det privata
i det
offentliga
Kvinnors kroppar som
kulturella symboler
- representerar något mer än sig själv
i det offentliga rummet
- representerar det privata
- representerar sexualitet
Relaterad till debatter kring:
sexualisering av de offentliga rummen
hemlöshet och kvinnor
rädslans geografi
Kroppar i staden individuella upplevelser, föreställningar och erfarenheter
Många kvinnor väljer bort att
vistas på vissa platser, eller
utvecklar strategier för att
hantera en upplevd rädsla
och utsatthet för manligt våld.
Runt 80% av allt våld mot
kvinnor sker i hemmet,
men det är i det offentliga
rummet kvinnor upplever
otrygghet.
Den individuella upplevelsen av rädsla…
En del av strukturerna
Traditionella och historiska kontexter
Social tolkning av fysiska rum
Sociala relationer
Genusbundna förväntningar
Symbolvärden
Förändrade genusordningar förändrar
strukturer som förändrar
genusordningar…
Hur gör vi för att inte konservera eller fastna i
stereotypa könsroller?
Hur får vi in en flexibilitet i genus och
planeringstänkandet?
Goda exempel;
Ljungby, Göteborg och Kil
Erfarenheter från ”kvinnogrupper” i planeringen:
- Underifrånperspektiv
- Identitet
- Relationen mellan det privata och det
gemensamma
- Estetik
- Bilens plats
- Trygghet
Anita Larsson & Anne Jalakas, 2008, Jämställdhet nästa! Sns-förlag
Hur får man in ett ”flexibelt”
genusperspektiv i planeringen?
KUNSKAP: Förståelse för hur genus skapas i vårt
samhälle
RESPEKT: Respektera skilda och genusrelaterade
erfarenheter i relation till byggd miljö
VIDGA PERSPEKTIVEN: Utöka
vardagslivsperspektivet
UTÖKA METODERNA: Använd
medborgarinflytandet
TÄNK BRETT: Arbeta sektorsövergripande och se
planeringen utifrån ett brukarperspektiv
Dagens sociala hållbarhet
Gårdagens kvinnorörelse
Plockar man ur regeringens mål för social
hållbarhet kan man se:
Jämställdhet (hälsa, motverka våld, ekonomisk
försörjning)
Motverka segregation
Social sammanhållning (social cohesion)
Trygghet
Medbestämmande/delaktighet
150 år av kvinnorörelse
Inflytande och delaktighet
Jämställdhet och rättvisa
Hälsa, trygghet och kroppslig integritet
Miljö och fredsfrågor
Barnens rättigheter
Bostads- och familjefrågor
Det bara ser annorlunda ut….
