Relativism

Relativism
Vissa företeelser – övertygelser, evidens,
kunskap, sanning, värden osv. – är beroende av
subjekt, språk/språkområde, kultur, epok,
paradigm, etc.
Kan formuleras som ett rimligt påpekande om
exempelvis historiska och kulturella förutsättningar,
eller som en stark form av relativism som tenderar mot
skepticism.
T ex med avseende på kunskap/sanning:
Människor i en viss epok/kultur kan ha goda skäl för
övertygelser som människor i en annan epok/kultur har
goda skäl att förneka. Jfr: Människor i en viss epok/kultur kan ha kunskap –
sanna, välgrundade övertygelser – som människor i en
annan epok/kultur förkastar till förmån för annan
kunskap.
Begrepp: Människor som talar ett visst språk/ett
språk i en viss språkfamilj kan ha begrepp som inte
motsvarar specifika begrepp inom ett språk i en
annan språkfamilj.
Jfr: Människor som talar ett visst språk/ett språk i en
viss språkfamilj kan ha begrepp som inte på något
sätt kan översättas till ett språk i en annan
språkfamilj.
Värde: Människor i en viss epok/kultur kan anse att
handlingar är rätta som människor i en annan epok/
kultur anser vara moraliskt fel.
Jfr: Det som är moraliskt rätt i en viss epok/kultur
kan vara moraliskt fel i annan epok/kultur.
Social konstruktivism = relativism?
Simone de Beauvoir (1908–1986)
Den konkreta människan (existensen):
Kunskaps- och handlingssubjektet är
kroppsligt, situerat. Situation
•  i rummet
•  i tiden
•  i samhället
•  i historien
Existensen kännetecknas av tvetydighet
immanens ßà transcendens
fakticitet ßà frihet
situation ßà projekt
Relationen till de andra: Friheten kan begränsas av andra människor, men det är också genom att verka för andra
människors frihet som jag själv kan bli verkligt fri.
Människan konstituerar sig som sådan
genom uteslutningar.
människan à
den Andre
(mannen)
(herren)
(den vite)
(den kristne)
(kolonisatören)
(den judisk-kristne)
(den heterosexuelle)
kvinnan
slaven
”negern”
juden
”infödingen”
muslimen
den homosexuelle
osv.
Det andra könet
Kvinnan är den absolut Andra
Hon är det negativa, människans/mannens/normens/
subjektets oväsentliga baksida, en avvikelse, etc. Vad skiljer relationen mellan man och kvinna
från övriga asymmetriska relationer?
•  Ingen historisk förklaring till kvinnors underordning: ett förtryck utan verklig orsak.
•  Kvinnan i högre grad än mannen ”slav under
arten”.
•  Graviditet, barnafödande, amning osv är
naturliga funktioner, ej aktiviteter (transcendens):
en aktivitet innebär att engagera sig i ett projekt
och överskrida den givna situationen.
•  Kvinnan stängs in i immanensen.
Biologiska ”fakta” har ingen betydelse i sig
själva, de är alltid givna i en kulturell
situation.
Kvinnan, könet är ett vardande (un devenir). Viktiga verk Den inbjudna (L’Invitée), 1943
”Pyrrhus och Cineas” (Pyrrhus et Cinéas), 1944
För en tvetydighetens moral
(Pour une morale de l’ambiguïté),
1947 Det andra könet (Le Deuxième
Sexe), 1949
Privilèges/Faut-il brûler Sade?,
1955/1972
Brigitte Bardot och Lolitasyn-
dromet: essäer, Modernista 2012
Judith Butler (1956–)
Standarduppfattningen: kön ßà genus
genus en social konstruktion medan kön är
biologiskt givet
Men bestäms det senare av
* anatomi?
* gener?
* hormoner?
Det finns inget sätt att entydigt bestämma
den binära könsskillnaden genom biologiska
kriterier.
”Könet” är självt en social konstruktion, en
norm.
Den heterosexuella matrisen:
Könskategorierna binära, stabila och
hierarkiskt ordnade
Könskategorierna produceras såsom
något naturligt, biologiskt givet,
genom uteslutningar
av dem som inte passar in. ”Den Andra” är för Butler inte kvinnan
utan den homosexuella, transgenderpersonen, etc., dvs. den som inte passar
in i den heterosexuella matrisen men
som behövs för att upprätthålla den. Den tvingande heterosexualiteten
konstituerar människans själva begriplighet. Könet konstrueras performativt. Men
det innebär också att vi kan
åstadkomma ”genustrubbel” genom
att framträda könen på nytt. Leder detta till ”lingvistisk monism”?
Nej, menar Butler. De diskurser som
konstituerar könet är handlingar med i
högsta grad materiella konsekvenser. Gender Trouble: Feminism and the Subversion of
Identity (Genustrubbel), 1990/1999
Bodies that Matter: On the Discursive Limits of Sex, 1993
Excitable Speech: A Politics of the Performative, 1997
Undoing Gender (Genus ogjort), 2004
Könet brinner (red. Tiina Rosenberg, 2005)
Precarious Lives (Osäkra liv), 2004
Sociala fakta:
•  deras existens är beroende av vad människor tror om
dem.
•  ex. spel, pengar
Ett naturligt faktum räknas som socialt fakta i ett visst
sammanhang.
Sociala konstruktioner:
•  ”sociala fakta som ger sig ut för att vara naturliga
fakta” (Carlshamre)
•  är självreflexiva – de utgör identiteter som fungerar
som normer
•  ex. kön, sjukdomar, ras
Ett socialt faktum som förtingligats genom identifikation
och habituering. För sociala konstruktioner gäller att det inte finns något
definierbart, underliggande naturligt faktum som får sin
sociala bestämning i efterhand, eftersom det som är
”naturligt” endast är givet i ett socialt/kulturellt/
historiskt sammanhang.
Sociala konstruktioner är påtagliga och verkliga.