Feminism II
Genus A
Manuel Almberg Missner
Adjunkt i genusvetenskap
[email protected]
Fyra matriarker och fyra sfärer
av ojämlikhet mellan könen
• Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism ger
perspektiv på ojämlikheten i den politisk/ekonomiska
sfären.
• Radikalfeminism fokuserar på ojämlikheten mellan
könen i familjesfären och i fenomenet sexuellt våld.
• Radikalfeminism och liberalfeminism uppmärksammar
den kulturella nedvärderingen av kvinnor.
• Socialistisk radikalfeminism uppmärksammar alla de
fyra sfärerna av ojämlikhet mellan könen.
Genussystemet
• Två Principer
-
Isärhållandet av könen
Mannen som norm
• Kritik mot idén om genussystem
• Genuskontrakt
• Utveckling av genussystembegreppet – styrka,
räckvidd och hierarki
Genusdualism och
arbetsdelningen mellan könen
• Tanke- och idésystem måste vara förankrade i en social
ordning. Arbetsdelningen mellan könen underbygger
genuskonstruktionernas dualism.
• Lévi-Strauss
-
det är arbetsdelningen mellan könen i sig som måste finnas där, men det är
irrelevant vilken form den tar.
biologiska skillnader mellan könen kan inte förklara arbetsdelningen.
arbetsdelningen mellan könen etablerar ett ömsesidigt beroende mellan kvinnor
och män.
• Lévi-Strauss tankegångar rymmer ingen feministisk insikt.
• Rubin
-
använder sig av Lévi-Strauss syn på kön och sexualitet som kulturella skapelser
uppdagar även dolda slutsatser om heterosexualiteten och om kvinnors
underordning.
Prostitution, pornografi
och sexuellt våld
• Prostitution – en symbol för mäns makt över
sexualiteten.
• Dworkin – pornografi både symptomet på och orsaken
till mäns kvinnoförakt.
• MacKinnon – våld och sexualitet är så tätt
sammanvävda i det patriarkala samhället att de inte
kan skiljas åt.
• Kritik mot Dworkin och MacKinnon
Moderskap i dagens Sverige
• Göran Persson uppmanar hösten 2001 svenska kvinnor att
föda fler barn.
• Feminister svarar med att kräva bättre föräldraförsäkring,
tryggare arbetsvillkor samt ökad press på fäder att ta sitt
ansvar.
• Socialistisk radikalfeminism: Det sätt på vilket ett samhälle
organiserar fortplantningen, vars ekonomiska funktion
bland annat är att reproducera arbetskraft, är intimt
sammanvävt med ekonomi. Denna organisation av
fortplantning och ekonomi bestämmer kvinnors
samhälleliga villkor på avgörande sätt.
Olika syn på moderskap
inom feministisk debatt
• Madonnan & Horan
• 1960- och 70-talens feminister ser moderskap som ett
problem för kvinnors frigörelse.
-
Juliet Mitchell
Adrienne Rich
Shulamith Firestone
Simone de Beauvoir
• I skiftet mellan 1970- och 80-talet sker en vändning i den
feministiska synen på moderskapet.
-
Nancy Chodorow
Sara Ruddick
Carol Gilligan
Pigdebatten
– en fråga om klass och kön
• Det obetalda hemarbetet har flera gånger under
1990-talet stått i fokus i den offentliga debatten.
• Avdragsgill hemhjälp som ett sätt att underlätta
för kvinnor att förena yrkeskarriär med ansvar för
hem och barn.
• Kritik mot avdragsgill hemhjälp
- Ett klassperspektiv
- Ett feministiskt perspektiv
Kunskap är makt
• Androcentrismen i vetenskapen
• Fyra faser i den feministiska vetenskapens framväxt:
1.
2.
3.
4.
Kritik av vetenskapens dominerande strömningar.
Att skaffa sig kunskap om alla aspekter av kvinnors liv.
Omprövning av den tidigare vetenskapens uppfattning om vad det
innebär att vara människa.
Långtgående kritik av de egna begreppen.
• I vilka kvinnors intressen verkar det feministiska
kunskapsprojektet?
Postmodernism
• Stark kritik mot den västerländska vetenskapens tro på
förnuft, objektivitet och sanning.
• Marxismen och andra ”stora berättelser” ses som
totalitära.
• Enligt postmodernismen finns det ingen objektiv
ståndpunkt varifrån världen kan beskådas och förstås.
• Språket är centralt inom postmodernismen.
Postmodernism och feminism
• Feminister har precis som postmodernister kritiserat
den västerländska synen på förnuftet och tanken om
den objektiva vetenskapen.
• Postmoderna feminister är emot generaliseringar.
• Kritik mot postmodernism hävdar att denna saknar
insikten om att världen är präglad av djup ojämlikhet.
• Vem tjänar på postmodernismen?
Judith Butler och
den heterosexuella matrisen
• Konstruktionen av manligt och kvinnligt upprätthålls
med hjälp av idén om ett ”naturligt” heterosexuellt
begär.
• Butler och andra queerteoretiker ställer den sexuella
identiteten och sexualiteten i sig i fokus.
• Distinktionen mellan kön och genus kan inte
upprätthållas.
• Performativitet – genus iscensätts genom handlingar
och tal.
Män och feminism
• Radikalfeminismen på 1960- och 70-talen förordade
separatism. Detta gick inte ut på att avvisa eller
förkasta män, utan att vara oberoende av dem.
• Feministiska män har pekat på sambanden mellan
förtrycket av kvinnor och av homosexuella.
• Varför känner många män inte igen sig i den
feministiska beskrivningen av män som personer med
makt?
Genus och etnicitet
• Kulturer är inte homogena.
• Både etnicitet och kön/genus ses som sociala
konstruktioner.
• Etnocentrism – att beskriva andra kulturer med hjälp av
den egna kulturens värderingar, ofta så att de andra
kulturerna framstår som underlägsna.
• Den Andre
Kön, etnicitet och hedersmord
• Olika faser i svensk invandringspolitik
-
Assimilering
Det mångkulturella samhället
Konflikt mellan normer och lagstiftning i Sverige när det gäller
jämställdhet och den kvinnosyn som är förhärskande inom vissa grupper
av invandrare.
• Två ståndpunkter i debatten om hedersmord
-
Patriarkat
Kultur
Vad är målet och vilken är vägen dit?
• Gynocentrism
-
Att utgå från kvinnor som grupp
Kvinnors grupperfarenheter kan komma med en kritik av de värden som det patriarkala
samhället bygger på.
• Olika tolkningar av kvinnors position inom politiken
-
Maktlöshet
Aktiva val
• Reproduktion före produktion
• Demokratisk fördelning av arbetet kräver en upplösning av
genusdualismen i tanken, i ekonomin, i politiken.
• Skillnad eller hierarki?
