”Jämställdhet är en av vår tids största utmaningar”
Två tredjedelar av allt arbete i världen utförs av kvinnor och flickor. Hälften av all mat
produceras av kvinnor och flickor. Men kvinnor tjänar bara tio procent av världens inkomster
och äger en procent av världens tillgångar.
– Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av vår tids största utmaningar, säger
statsminister Fredrik Reinfeldt.
I Sverige vill vi att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att forma samhället och
sina egna liv.
– Vi är inte framme än, men vi har kommit långt. Det beror i stor utsträckning på att vi har
skapat regelverk och strukturer som underlättar för att kunna kombinera arbete med
familjebildning, säger Fredrik Reinfeldt och fortsätter:
– Vår generösa föräldraförsäkring, vår utbyggda förskola och våra skatteregler gör att man i
Sverige inte behöver välja mellan jobb och familj. Man kan välja båda. Det handlar om att
uppmuntra drivkrafterna för arbete och öka jämställdheten i arbetslivet.
Som Sveriges jämställdhetsminister har Maria Arnholm valt att fokusera särskild på tre
frågor: löneskillnaderna mellan kvinnor och män, att pojkar hamnar efter i skolan och att
mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
– Målet med jämställdhetsarbetet är att varje individ ska få leva och utvecklas till sitt bästa jag
– beroende av kön, klass, sexualitet eller etnicitet. Så är det inte idag. I alltför stor
utsträckning styr föreställningar om kön över våra liv. Att komma till rätta med det är en av
de svåraste och viktigaste politiska uppgifterna, säger Maria Arnholm.
– När det gäller de här frågorna kan politiken göra mycket. Vi måste arbeta hårdare för ett
jämställt föräldraskap, en mer rättvis fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, att
skolan blir bättre på att fånga upp alla dem som hänger efter och att arbetet mot våld utvecklas
för att på ett bättre sätt fånga upp både dem som slår och de som blir slagna, säger hon.
Att verka för en jämställd värld är en grundläggande princip även i svensk utrikespolitik. Det
är en värld där alla människors rättigheter ska respekteras oavsett kön, hudfärg, tro eller
sexuell läggning.
Utrikesförvaltningen har ett tydligt ansvar att i FN-förhandlingar, EU-arbetet och relationer
med andra länder uppmärksamma och åtgärda förtryck av kvinnor och flickor. Sverige driver
därför frågor om kvinnors och flickors rättigheter bland annat i de resolutioner som behandlas
i FN:s generalförsamling och i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna.
– Brist på jämställdhet, exkludering, våld och förtryck hör ihop och drabbar oftast fattiga
kvinnor och flickor. Vi vill genom vår utrikespolitik främja ekonomisk utveckling som ger
människor möjlighet att försörja sig. Det är ett led i arbetet mot marginalisering, våld och
förtryck, förklarar utrikesminister Carl Bildt.
Förvägrade rättigheter för kvinnor är inte bara en förlust för dem själva. Det innebär också
förlorade möjligheter till ekonomisk utveckling. I vissa delar av världen, exempelvis i
Gulfregionen, förväntas inte kvinnor delta i det offentliga livet i samma utsträckning som
män, trots att fler kvinnor än män har en högre utbildning, något som handelsminister Ewa
Björling inte tvekar att framhålla:
– Vid besök i länder där kvinnor inte ges samma möjligheter som män i arbetslivet framhåller
jag alltid att om man inte tillåter kvinnor på arbetsmarkaden så går man miste om att dra
fördel av halva befolkningens intellektuella kapital, säger Ewa Björling.
Många av Sveriges tyngsta insatser för jämställdheten i världen görs via biståndspolitiken:
– Ja, många av de svåraste utmaningarna ligger i de fattigaste länderna. Men även i relativt
rika länder finns det stora skillnader mellan fattigas och rikas tillgång till vaccinationer,
mödravård, säkra förlossningar och mediciner mot tuberkulos, hiv och malaria. Detta är
oacceptabelt, säger biståndsminister Hillevi Engström och fortsätter:
– För att åstadkomma en bättre värld för kvinnor, flickor, män och pojkar behövs ett starkt
civilsamhälle, ett kvalitativt forskarsamhälle, välfungerande myndigheter och en effektiv
privat sektor. Och modiga människor!
Här är några exempel på att bistånd gör verklig skillnad för jämställdheten i vår omvärld:
• Genom ett kombinerat stöd till hälsoministeriet och en civilsamhällesorganisation i
Bangladesh har Sverige bidragit till att mödradödligheten minskat med 75 procent under det
senaste decenniet. Minskningen beror till stor del på att färre osäkra aborter genomförts.
• I Demokratiska Republiken Kongo har svenskt stöd till Unicef bidragit till att andelen
kvinnor som får vård vid förlossningskomplikationer har ökat från 37 procent år 2010 till 61
procent 2012.
• I Etiopien har svenskt stöd till FN-organet UNFPA möjliggjort att antalet barnmorskor ökat
från 1275 år 2008 till 4725 år 2012. Det är ett mycket viktigt steg mot att uppnå millenniemål
fyra och fem, att kraftigt minska mödra- och barnadödligheten. Utöver det har UNFPA stärkt
och utökat barnmorskeutbildningar i 30 fattiga länder och kapaciteten för akut förlossningsoch neonatal vård på lokal nivå i 32 fattiga länder.
• I Mali har svenskt bistånd bidragit till att förbättra kvinnors inkomster och kontroll över
resurserna genom mikrokreditinitiativ och köksträdgårdar.
• Genom stöd till den Etiopiska handelskammaren har 8300 kvinnor genom
självhjälpsgrupper och tillgång till program för mikrofinansiering startat egna företag som lett
till ökad självförsörjning.
