Förklaring och förståelse;
positivism och hermeneutik;
• Graham Clark 1939:
Flinta och krukskärvor har inga innebörder, har
inga intressen; de är därför tillgängliga för
vetenskaplig behandling på ett sätt som ingen
skriftlig källa kan hoppas på.
Några bortglömda begrepp
Förklaring och förståelse;
positivism och hermeneutik;
• Robin Collingwood 1946:
Arkeologiska data är produkter av mänskliga
intentioner, och att det säger något om hur
människorna som gjorde dem tänkte om livet.
Naturen har inte några avsikter eller innebörder,
och att därför finns en väsensskillnad mellan
arkeologiska data och naturvetenskap.
Några bortglömda begrepp
• Induktiv slutledning:
• Deduktiv slutledning:
Att dra slutsatser från något som är
observerat till något som inte är observerat
– man generaliserar på basis av ett antal
observationer.
Förutsätter att premisserna är sanna, och att
ur dessa premisser härleder (deducerar)
man logiskt slutsatser som också
förutsägs vara samma.
Strukturalismen
Strukturalismen
• Den moderna strukturalismen utvecklades
ur lingvistiken
• Företrädare inom lingvistiken:
– Ferdinand de Sassure (1857-1913)
– Roman Jacobson (1896-1982)
• Delens betydelse kommer från helheten;
enskilda element är bestämda av bredare
regelbundenheter
• Anti-historistisk och synkron
• Stor betydelse inom samhälls- och
humanvetenskaperna.
• Främsta förebilden inom detta fält är
antropologen Claude Levi-Strauss (1908-)
• Utvecklades som en kritik mot
– Evolutionismen (människor har i alla tider haft samma
förmåga att tänka – det universella i människans sätt
att strukturera tänkandet)
– Existensialismen (mot dess subjektcentrering:
människan fullt autonom och självmedveten)
1
”Efter Darwin var människan inte längre
skapelsens krona. Efter Freud var
människans medvetande inte längre
personlighetens kärna. Och efter LeviStrauss är människan inte längre ett aktivt
skapande subjekt: hon flyttar bara på en
viss rekvisita och detta sker på ett ytterst
förutsägbart sätt”
(Thomas Gerholm i inledningen till LeviStrauss bok Det vilda tänkandet, översatt
till svenska och publicerad år 1984)
Arkeologiska traditioner
• Bjørnar Olsen:
1: Kulturarkeologi
2: Processuell arkeologi
3: Postprocessuell arkeologi
Arkeologiska traditioner
• Ola W Jensen & Håkan Karlsson:
– 1: Processuell arkeologi
– 2: Post-processuell arkeologi
Arkeologiska traditioner
• Bruce Trigger:
1: Klassisk arkeologi och fornkunskap
2: Kulturhistorisk arkeologi
3: Sovjetisk arkeologi
4: Funktionalistisk arkeologi
5: Neoevolutionistisk arkeologi
6: Postprocessuell arkeologi
Arkeologiska traditioner
• Kenneth Dark Theoretical archaeology
• har inte samma indelning i olika
traditioner.
• Boken är snarare disponerad utifrån olika
temaområden, som i sin tur är indelade i
olika underordnade problemfält.
• Men i inledningen framkommer att han i
princip har samma indelning, om än något
mer snårig, som Trigger.
Kulturarkeologi/Kulturhistorisk
arkeologi
• Europeisk och Amerikansk arkeologi under
perioden 1900-1960
• Utvecklades inom etnografisk och geografisk
forskning
• Ersatte en typ av evolutionistisk arkeologi med
Thomsen, Worsaae och Montelius. De delade in
historien i olika utvecklingsstadier.
• Mot slutet av 1800-talet blev arkeologerna mer
och mer medvetna om skillnaderna i materialet
inte bara kunde bero på ålder
2
Kulturarkeologi/Kulturhistorisk
arkeologi
• Stora skillnader regionala skillnader i materialen Î introduktion av
nytt begrepp som fogades till den kronologiska indelningen Î
uppkomsten av kulturbegreppet.
• Huvudprincip: ett likartat arkeologiskt material från en given
tidsperiod inom ett avgränsat område definierades som en
arkeologisk kultur.
• Baserade på likheter i materiell kultur vara bara möjliga om man
hade att göra med ett folk med en gemensam livsform.
• Likheter i ett arkeologisk material Î resultat av inneboende andliga
kvaliteter hos ett givet folk med gemensamt språk och gemensam
identitet.
• Material kultur detsamma som etnisk enhet vilket enligt dåtidens
förmenande var detsamma som ett folk eller en ras.
• Migrationer och diffussionism var helt centrala förklaringsvariabler
för förändring.
Processuell arkeologi
• Kan sammanfattas i fyra punkter:
– Funktionalistirskt och systemteoretiskt synsätt
på samhälle och kultur
– Neo-evolutionistisk syn på samhället
– Logisk-positivistisk kunskaps- och
förståelseteori
– Naturvetenskapligt forskningsideal
Processuell arkeologi
• Samhällen och kulturer analyserades efter
mönster från biologiska organismer eller system,
där samhällets olika delar utgjorde organ som
var ömsesidigt och funktionellt beroende av
varandra.
• Kulturen nära förbunden med den omgivande
naturmiljön och ingick som en del av det totala
ekosystemet.
• Två bärande bjälkar:
– Positivism
– Funktionalism.
Kulturarkeologi/Kulturhistorisk
arkeologi
• Teoretiskt ointresse – outtalade normer för
bedömning och värdering av materiell kultur.
• Metodisk grundval: induktiv slutledning (att nå
fram till slutledning om det allmänna genom
studier av det enskilda) och typologiskkronologisk metod.
• Migrationer och diffussionism var helt centrala
förklaringsvariabler för förändring.
• Men i högsta grad evolutionistisk.
Kulturbegreppet ett komplement. Evolutionen
var en teoretisk grund för migration och
diffussionism.
Processuell arkeologi
• Benämndes från början New Archaeology
• Formulerades första gången år 1959, men
mest förknippas det med Lewis Binford.
• Under 1960-talet förskjutning från Europa
till USA. Först under 1970-talet kom den
processuella arkeologin att sätta sin prägel
på europeisk arkeologi.
• Binford: Archaeology as Anthropology.
Processuell arkeologi
• Logisk positivistisk kunskapsteori
– Målsättning: produktion av exakt, objektiv och testbar
kunskap.
– Enligt positivistisk vetenskapsideal finns det en
gemensam kunskapsmässig grund för alla
vetenskaper, och förebilden fanns bland
naturvetenskaperna.
– Vetenskap skall baseras på sinnesdata – data som vi
kan observera och mäta.
– Teorierna måste kunna testas mot sådana empiriska
data.
– Målsättning: en objektiv och värdefri kunskap.
3
Processuell arkeologi
Processuell arkeologi
• Funktionalism
• Funktionalism
– Kulturbegreppet översattes till människans
utomkroppsliga medel för anpassning.
– Kultur inte längre en nedärvd andlig ballast som
karakteriserade ett folk eller etnisk grupp, utan ett
funktionellt redskap som människan använder i sin
anpassning till kulturmiljön.
– Skillnader, likheter och förändringar av materiell kultur
Î konsekvenser av ekologisk anpassning.
– Bara genom att utarbeta generella modeller för hur
kulturer och samhällen opererade kunde arkeologer
förklara förhistoriska samhällen och förändringar i
dessa
– Samhällen och kulturer betraktades som funktionella
system som styrdes av en inre logik.
– Logiken: de olika delarna måste vara i harmoni med
varandra, och –viktigast av allt – de olika delarna av
varandra måste vara i jämvikt med den
omkringliggande naturen.
– Hur jämvikt skapades och upprätthölls förklaring till
vad som skedde i dessa kulturer –
samhällsförändringar förklarades på samma sätt som
frånvaro av jämvikt.
– I huvudsak ekologisk funktionalism
Post-processuell arkeologi
Perspektiv
Influenser från
Tid
Strukturmarxism
Marxism/strukturmarxism
1970-
Kontextualism
Strukturalism/romantisk
hermeneutik/strukturmarxism
1980-
Genus
Gender/feminism/konstruktivism/
strukturmarxism
1985-
Poststrukturalism
Poststrukturalism
1987-
Kritisk arkeologi
Marxism/kritisk teori
1987-
Interpretativ
Filosofisk hermeneutik/fenomenologi
1990-
Post-processuell arkeologi
• Kognitiv arkeologi
• Med beteckningen postprocessuell ville man inte bara
signalera en distans till den processuella arkeologin,
utan även antyda att det var ett passerat stadium.
• Utgör ingen enhetlig riktning med ett allenarådande
teoretiskt perspektiv.
• Snarare en paraplybeteckning för olika riktningar inom
arkeologin under inspiration av bland annat
strukturalism, poststrukturalism, marxism, feministisk
teori, kritisk teori och hermeneutik.
• Arkeologi inte bara en vetenskap om det förflutna utan i
lika hög grad en politisk och social praktik i nutiden.
Post-processuell arkeologi
• 1: Kritik av den processuella arkeologins
funktionalistiska syn på materiell kultur
och att detta direkt skulle återspegla
mänskligt beteende.
• Den postprocessuella arkeologin betonar i
högre utsträckning den materiella kulturens
symboliska, kommunikativa aspekter.
• Materiell kultur kunde användas aktivt i i
sociala strategier (inklusive manipulation)
Post-processuell arkeologi
•
2: Reaktion mot de positivistiska
vetenskapsidealen.
–
–
Den postprocessuella arkeologin betonar istället att
arkeologi är en tolkande vetenskap där det är
omöjligt att uppnå absolut sanning.
Mycket kritisk mot den positivistiska tesen om en
värdefri, objektiv forskning. Arkeologin är inte en
praktik utanför det nutida samhället, bortom de
sociala och politiska värderingar.
4
Post-processuell arkeologi
•
3: Den processuella arkeologin hade i allt
för liten grad tagit hänsyn till individens
roll i samhället. Människan Î styrs av
systemets behov.
– Den postprocessuella arkeologin avser att
lägga större vikt vid individernas avsikter
och motiv till sina handlingar
Kritisk arkeologi
• Inspiration från Frankfurtskolans Kritiska teori:
– Kritik av det positivistiska kunskaps- och
vetenskapsidealet
– Allmän kulturkritik Î hur det kapitalistiska samhällets
värderingar vidareförs med hjälp av olika
vetenskapliga och kulturella aktiviteter.
• Arkeologins politiska roll i samhället
• Den arkeologiska kunskapens sociala och
politiska funktion.
• Ett flertal dåtider – disciplinens
tolkningsföreträde.
Strukturmarxism
• Utveckling av historiematerialismen
• Ömsesidiga beroendeförhållanden mellan bas
och överbyggnad
• Maurice Godelier: Det finns ingen klar
institutionell skillnad mellan bas och
överbyggnad. Ekonomi, religion och politik flyter
ihop.
• Strukturen determinerande för de enskilda
elementen
• Kulturella värderingar Î ideologi
Kontextuell arkeologi
• Tingens betydelse är specifika och
kontextberoende
• Bara genom att studera det lokala och specifika
kulturhistoriska sammanhangen kan man förstå
vilken betydelse den materiella kulturen hade i
en dåtid.
• Individens handlingar styr relationerna mellan
samhället och mänsklig kultur, samt den
materiella kulturen
• Blandning av strukturalism och hermeneutik.
Kontextuell arkeologi
Kontextuell arkeologi
• Tingens mening kan nås genom att se
tingen i förhållande till varandra Î som en
text
• Den materiella kulturens utsida och insida:
– Samhälle & kultur (inkl. ting & rum) =
kommunikation och klassifikation =
teckensystem Î rummet & tingen = tecken
och symboler i kommunikation mellan olika
individer/grupper.
– Objektet studeras i förhållande till samhällets
ekonomiska och sociala strukturer Î Utsida
– Tingens idémässiga och symboliska innehåll
Î Insida
• Det går att få fram det förflutnas
originalmening
• Avvikelser i det arkeologiska materialet av
största vikt att studera.
5
Feminism och genusarkeologi
Feminism och genusarkeologi
• Rötter inom en feministisk diskussion
• Har i stor utsträckning synliggjort kvinnans
roll i det förflutna
• Feministisk arkeologi emancipatorisk
eftersom ämnets diskurs varit/är manlig
och i huvudsak befolkats av män
• Åtskillnad mellan socialt, kulturellt och
biologiskt kön.
• Strukturalistiskt syn på genus: = ett
system av skillnader = ett binärt
motsatspar som kan appliceras i materiell
kultur och rum.
• Rummet och tingen ett symboliskt
schema, med vars hjälp man strukturerar
och konstituerar sociala roller och
vardagen
Feminism och genusarkeologi
Poststrukturalism, Postmodernism
• Teman:
– Genusklassificeringar i det förflutna
– Appearence: att förstå skapande av
genusidentitet, en individs fysiska
konstellation.
– Performance theory: När individen hela tiden
förhandlar om sin identitet/genus inom det
rådande samhället
Poststrukturalism, Postmodernism
• Kritik mot subjektet (gemensamt med
strukturalismen)
• Språket och språkbruket konstruerar
människans tänkande, upplevelser och
handlande
• Språket metaforiskt och tvetydigt Î verkligheten
är pluralistisk
• Kunskapen betraktas inte som värdeneutral Î
denna är en produkt av den samtida
sociopolitiska kontexten
• Kunskap inte kumulativ – den är i ständig
förändring
• Kritik mot strukturalismens subjektslösa
tänkande
• MEN både en reaktion mot och en
fortsättning av strukturalismen (fortsatt
tankefigur kring språket – men att detta
skall upplösas)
• Inspiration även från hermeneutiken
Poststrukturalism, Postmodernism
• Betoning på:
– författarskapets betydelse och strategier vid
framställningar av denna (då också arkeologiska
texter):
– Narration
– Retorik
– Den empiriska verkligheten bestämmer inte på något
entydigt sätt den text som slutligen avrapporterar
forskningsresultaten
– Omedvetet val av språk, metaforer och perspektiv
6
Poststrukturalism, Postmodernism
Poststrukturalism, Postmodernism
Produktionen av texter formger ämnets
diskurs, de olika disciplinernas har oftast
omedvetna regler om vad som anses vara
väsentliga teorier, problem, metoder och
språk.
Textframställningarna styrs enligt antropologen
James Clifford (1986) av:
1. Kontextuellt: avhängighet av en viss social
miljö
2. Retoriskt: särskilda framställningssätt påverkar
innehållet
3. Institutionellt: framställningen styrs av
disciplinen och målgruppen
4. Politiskt: vem som helst får inte uttala sig
5. Historiskt: förhållandena ändras över tid
Poststrukturalism, Postmodernism
Poststrukturalism, Postmodernism
• Materiell kultur jämförs med text:
– Möter ständigt nya läsare. Distans från
producent och tänkta konsumenter.
– Den materiella kulturen får mening, precis
som en text, genom att bli läst – men nya
läsare nya kunskapshorisonter
– Ursprunglig mening omöjlig –
intresseförskjutning mot tolkning
– Politiskt användande av det förflutna
Fenomenologi
• Den subjektiva upplevelsen av
världen/verkligheten
• Beskrivning av fenomenen/världen
• Frågan om sant eller falskt ointressant eftersom
man arbetar med hur subjektet upplever världen
• Edmund Husserl (1859-1938): universella regler
för hur människan genom sina erfarenheter
skapar sin verklighet
• Inom arkeologin är det främst det subjektiva
erfarandet som stått i centrum – inte reglerna för
hur detta skapas.
• Arkeologisk debatt kring kulturarvet
• Dekonstruera de stora berättelserna
• Som skall ersättas av mikrohistorier som
är lokala, provisoriska och begränsade
Fenomenologi
• Martin Heidegger (1889-1976):
– Vi förstår världen och de ting som omger oss inte
enbart genom att titta på dem – utan genom att
använda dem
– I-världen-varo Î den intima relationen mellan oss
själva, tingen och betydelsesammanhanget,
– Äger rum mot bakgrund av vår tidslighet: vi befinner
oss inte enbart i ett nu, nuet är relaterat till det vi har
varit och det vi håller på att bli
7
Fenomenologi
• Maurice Merleau-Ponty (1908-1961)
– Människan existerar genom sin egen kropp
– Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse
– Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet –
alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden
deltagande i våra liv.
– Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät
av händelser och ting som människan med sin kropp
känner sig som en del av.
– Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett
avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning
Fenomenologi
• Maurice Merleau-Ponty (1908-1961)
– Människan existerar genom sin egen kropp
– Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse
– Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet –
alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden
deltagande i våra liv.
– Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät
av händelser och ting som människan med sin kropp
känner sig som en del av.
– Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett
avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning
Fenomenologi
• Speciellt använt inom
– Landskapsarkeologi (t.ex. Christopher Tilley:
A Phenomenology of Landscape)
– Genusarkeologin (jfr Appearance &
Performance)
– Tingens biografier – historien i historien
8
