2012-03-19 BDT outline hygienaspekter Smittämnen i BDT-vatten Jakob R. Ottoson Sveriges Lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt BDT-flöden och patogener • • • • Kök, kontaminerade livsmedel Dusch, fekalier Tvätt, fekalier Mängd? Uppskattning Virus • Små (20-100 nm) svåra att avskilja mekaniskt • Inte ”levande” (behöver värdcell för replikation) ingen aktivitet (resistenta mot uttorkning och andra processer) • Ofta värd/vävnadsspecifika korsar inte artbarriär (få zoonoser). Fågelinfluensa fekal hos vilda fåglar, respiratorisk hos däggdjur. Hepatit E påvisad zoonos (gris, hjort) • Utsöndras i höga halter (109 per g feces) • Låg infektionsdos • Ex: Norovirus (vinterkräksjuka), rotavirus, Hepatit A • Vad behöver vi tänka på, vilka risker kan finnas? • Hur mäter vi dem idag? • Vad innebär det för BDT-vatten? • Med bakgrund av ovan, vilken rening behövs? • Indikatorer för uthålliga avlopp • Alternativa risker, smittvägar? Sjukdomar som kan spridas med vatten • Framför allt mag-tarmsjukdomar som sprids fekalt-oralt • Förutom enterititer, kan mer allvarliga sjukdomar spridas fekalt-oralt. Dessutom allvarliga följdsjukdomar av tarmsjukdomar • 150-200 agens: virus, bakterier, parasiter Parasiter • Resistenta former i miljön: ägg, cystor och oocystor • Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) zoonos?,10-12 µm. Giardiasis (”Talinnsjuka”). Orsak till kokpåbud i Oslo 2004, utbrott Sälen 1996 • Cryptosporidium hominis (humanspecifik); C. parvum (zoonos, fr.a. kalvar) 5 µm. Orsak Milwaukee, 400 000 sjuka. Östersund, Skellefteå (40 000) Fler bassängrelaterade utbrott • Toxoplasma gondii • Klorresistenta (fr.a. Cryptosporidium) 1 2012-03-19 Bakterier • Aktiva (om inte sporbildare) • Kan tillväxa i miljön (men dör oftast snabbare än virus/parasiter p.g.a. konkurrens med adapterad mikrobiota) • Flera zoonotiska agens (fåglar, däggdjur och reptiler) • Campylobacter jejuni; Låg infektionsdos. • Salmonella spp.; (relativt) låg incidens i Sverige. Hög infektionsdos • VTEC, EHEC; Fr.a. hos idisslare (kor). Låg incidens i norra Sverige. Högst Skåne, Halland • Antibiotikaresistens Fekala indikatororganiser Naturligt förekommande i tarmen Utsöndras i höga halter Bör vara enkla och billiga att analysera Inte patogena Används som indikation på fekal förorening och därmed risk för närvaro av patogener – ”hygienisk kvalitet” • Förekommer i olika regelverk • T.ex koliforma bakterier och E. coli • Ej garanti för riskfritt – patogener kan ha längre överlevnad. Kan också leda till överskattning av risk • • • • • Indikatorer i BDT-vatten Orsakande mikroorganism • Ofta inte bestämt – Blandade infektion (generell avloppsförorening) – Saknar patient och/eller vattenprov • Campylobacter jejuni • Norovirus (genogrupp 1 och 2.4) • Giardia intestinalis • Cryptosporidium hominis Hur mäter vi fekal påverkan? • Indikatorer, fr.a. E. coli • Vad gäller för dricks-, enskilt och badvatten? • Mikroorganismers fördelning anges ofta som logaritmer, förklaring på tavla • Log reduktion från källa till exponering Mina data 2 2012-03-19 Motsvarar fekal förorening? Rening i avloppsverk • Jämfört med mina siffror, och vad man kan tänka sig (mängden i dusch och underkläder jämfört med det som plumsar ner i toaletten) • Mellan tummen och pekfingret: 0,1 – 1 g/pd • D.v.s. en hundradel till en tusendel av total • Vilket innebär att Peter inte gjorde någon försköning med BDT in ~avlopp ut, snarare tvärtom (på säkra sidan) Vilken rening behövs? • Lite tavelexercis: • Hus, avlopp, grannes brunn och strand. • E. coli i brunn eller > 100 vid strand indikation på att avlopp kan behöva åtgärdas • Totala koliformer i grannes brunn, källa? • Jämfört med avloppsreningsverk, redan avskilt mer genom sortering Aspects of sustainability Sustainable Urban Water Management • Mixed piped systems? • Source separation? • Combinations? • Developed tools to provide decision support För BDT, teknisk funktion kritiskt Och acceptans? Frågar jag er Vilka tekniker är lämpliga? • Här hänvisar jag i första hand till Peter • Sortering i sig ger bättre effekt än de flesta reningstekniker • Behövs rening för hygien om det inte ger problem med brunnar och/el. recipienter? • Sanitärt problem fr.a. lukt • Teknik som främjar aeroba processer Alternativa spridningsvägar • Fekaliehantering • Person-personsmitta – Barn på samma dagis – Samåkning/kommunal transport – Fika hos varandra • Kommunalt avlopp och vatten nedströms (slå in öppna dörrar) 3 2012-03-19 Enskilda avlopp (inkl. toalett) • Få anslutna, perioder utan förekomst • Vid sjukdom, liten utspädning höga halter • Viktigt med fler barriärer • Person-personsmitta vs. Kontamination av grannens brunn • Ofta lika bra/bättre reduktion av patogener i enskilda avlopp än i ARV • Kräver dock längre uppehållstid Vad är rimligt? • Vilka krav kan vi ställa på en anläggning för BDT-vatten? • Givet den vetenskapliga och regulatoriska (m.a.p. E. coli i brunnar och badplatser) bakgrund jag gett er • Det tänkte jag att ni skulle få ta med er till eftermiddagens paneldiskussion • Men har ni några direkta frågor är ni välkomna Upcomming event • LRF 23 april ”Smittspridning från lantbrukens djur via vatten” 4