lledskunts/Os6sro
-
- lnslitution
Fakult€USekl¡on
mat. nat.
mat. Iuonn.
a1lmän mikrobi-ologi
tiet.
leisen rnikrobiolo
1an
Fimbrierade Escherichi-a coli och Salmonella stammars
OpÞ¡u¡ne
Lároámne
-
mikrobiologi
Tyón lai¡
Ârbetets 8rt
-
lA¡k8
- Oaluñ
I
Eivumáå¡á
I oktober
oro qradrr
1993
-
S¡doånlal
¡e
För att en infektion ska1l kunna uppstå är de patogena organismena tvungna
att undgå värdorganj-smernas försvarsmekanismer. En metod är att fästa
sig til-I värdorganismen med hjälp av s.k. adhesiner, som identifierar
vissa strukturer, el-l-er receptorer, i värdens vävnader. Hos gramnega-
tiva bakterier är det oftast fimbrier som j.nnehar dessa adhesíva egenskaper. De flesta fimbrietyper som förekommer hos E.col-i och Salmonel-l-a
sp. identifierar specifika kothydratstrukturer.
Basalmembranerna, som förekommer hos nästan all-a multicellulära organismer, är uppbyggda av gJ-ykoproteiner s.s. typ IV kollagen och laminin. Flera fimbrierade E. coli och Salmonella stammar binder specifikt
t il-1 kolhy dratreceptorei Ï- ba s a J-mernOranprot einerna
Humant pla sminogen är ett glykoprotein vars proteol-ytiskt och katalytiskt
aktiVá for m är plasmin. Plasminets fysiologiskt viktigaste uppgift är
att funger a i nedbrytningen av fibrinogen till fibrin. Man har även
funnit pla sminaktivitet i samband med metastatiska cancercel-lers penetrering av basal-membraner, där plasmineLs proteolytiska verkan riktas
membra nkomponenter s.s. l-aminin. Ett flertal bakteriearter, bI.a.
coli och SalmoneLla immobil-iserar plasminogen och framkallar på detta
ãatt prasm inaktivitet.
mot
E.
Bakteriernds bindning ti1l basalmembranerna kan rikta den bakteriebundna
plasminaktiviteten mot basalmembranernas proteinstrukturer. Ifall plasminet förmår bryta ner membranerna innebär detta att bakterierna kan
spridas till omgivande vävnader.
studerat cancercellinvasioner har man utvecklat en metod där man
använt rekonstruerat basalmembranpreparat (Matrigel), isolerat från en
EHS-sarkom celÌ-linje. Genom en modifikation av denna metod har vi studerat fimbrierade bakteriers förmåga att i närvaro av plasminogen och
t-PA, nedbryta cich penetrera rekonstruerad basal-membran.
Då man
Besultaten visar att bakteriebunden plasminaktivitet verkligen förmår
nedbryta basalmembranpreparat in vitro. Ifall bakterier kunde använda
sig av denna mekanism även in Vîvo, stulle det effektivera deras invasionsförmåga. De S fimbrieraõeT. coli stammarna, som orsakar meningitis och sepsis hos nyfödda, kunde rneO n¡älp av denna mekanism tränga
sig igenom epitetytor och komma i kontakt med hjärn- och ryggmärgsvätskor. Salmonellaenteriterna, som i vissa fall- kan kompliceras och
orsaka allmänna infektioner och sepsis, kunde delvis med hjä1p av plasmi-nogen aktivering penetrera tarmväggarnas epitel.
Av6rnsanâl
-.
E sche
Nyckelord
r l- c h 1 a
â
-
coI 1
institutionens
lietota
-
S a kmo n e
I 1a
Sp
ForvsnnqslBll€
handbibliotek
uppgi I le.
handledare prof. Timo Korhonen
f imb r 1 e
plasminogêtr, basalmemDr n
