Ek, Annemay
Tel: 010-698 13 90
[email protected]
PM
2014-12-02
Ärendenr:
NV-05786-14
Begränsad klimatpåverkan - Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2014
Blekinge län
De största utsläppen i Blekinge kommer från transporter. Personbilar ger dubbelt så stora
utsläpp som lastbilar och bussar tillsammans. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser i
länet minskat med 31 procent. Starkare styrmedel och åtgärder krävs för att få bort
användningen av fossila bränslen.
Resultat
Hur går det med utsläppen?
År 2012 var utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge totalt 726 000 ton i Blekinge,
vilket motsvarar 4,8 ton per invånare. Det är 31 procent lägre än 1990 [1]. Om man
exkluderar utsläppen från det nationella reservkraftverket i Karlshamn blir det 4,6 ton per
invånare. Transporter står för de klart största utsläppen. Personbilar står för dubbelt så stora
utsläpp som lastbilar och bussar tillsammans.
Svensk konsumtion av varor som producerats utomlands leder till stora växthusgasutsläpp
som inte ingår i statistiken. Om man räknar in effekten av svensk konsumtion har Sveriges
växthusgasutsläpp inte minskat, utan istället ökat med cirka 17 procent sedan 1991 [2].
Insatser 2014
Blekinges klimat- och energistrategi 2013-2016 [3] stakar ut vägen för åtgärdsinsatser.
Forumet Klimatsamverkan Blekinge [4] fungerar som en plattform för att stärka klimatarbetet
i länet. I styrgruppen finns representanter från både offentlig och privat verksamhet. En stor
del av arbetet bedrivs av en grupp tjänstemän med Blekinges samtliga kommuner,
energikontor, landsting, regionförbund, länsstyrelse och ett företagsnätverk (Energikluster)
representerade.
Samtliga kommuner och Landstinget i Blekinge arbetar systematiskt med
energieffektivisering inom ramen för det statliga energieffektiviseringsstödet. Alla kommuner
har infört åtgärdsstrategier för miljöanpassade transporter.
Kommunerna och Länsstyrelsen är medlemmar i Greencharge Sydost. Under 2014
medverkade samtliga kommuner bland annat i projektets elbilsturné som fick stor spridning i
media. Nya analyser av de enskilda kommunernas fordonsflottor visar genomgående på
mycket stora möjligheter till utsläppsminskningar, i storleksordningen 80 procent, samtidigt
som ekonomiska analyser visar på lönsamhet.
Sedan 2014 har kollektivtrafiken i Blekinge övergått till att i huvudsak drivas med förnybara
bränslen. Detta kommer att få genomslag i länets utsläppsstatistik framöver.
1
Hinder
Den nationella och regionala transportplanen är viktiga strategiska dokument för den
långsiktiga utvecklingen inom transportsektorn. Den nationella transportplanen sätter i hög
grad ramarna för utformningen av länstransportplaner. Under det gångna året beslutades både
nationell och regional transportplan för perioden 2014-2025. Nationella och regionala
klimatmål har inte fått tydligt genomslag i planerna, utan huvuddelen av investeringarna
planeras för vägtransporter.
Möjligheter att ersätta fossila bränslen
Förnybar energi står för drygt 60 procent av Blekinges totala energianvändning, en relativt
hög andel om man jämför med andra län. Trots det finns mycket stor potential att öka
produktionen av förnybar energi. Nya analyser visar att den sammanlagda potentialen för
ökad produktion av bioenergi [5], sol-el [6] och vindkraft vida överstiger behovet av fossil
energi i Blekinge.
Starkare styrmedel och kraftiga åtgärder krävs för att få bort användningen av fossila
bränslen.
Analys och bedömning
Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. På nationell nivå görs
bedömningen att målet inte kommer att nås.
Temperaturen på jordklotet har stigit i takt med att växthusgaserna i atmosfären har ökat. En
stor del av dagens utsläpp av växthusgaser kan påverka jordens klimat mer än 100 år framåt i
tiden. FN har utfärdat en ramkonvention om klimatförändringar [7]. EU:s medlemsstater har
därefter enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2
grader [8] jämfört med förindustriell temperaturnivå. Sverige arbetar för att uppnå visionen
om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050 [9]. Uppgiften är
mycket ambitiös och omfattande eftersom detta berör hela samhället. Varje svensk använder
tre gånger så mycket energi som en genomsnittlig världsmedborgare. För att få en fullständig
bild av vår konsumtions klimatpåverkan behöver vi också titta närmare på en produkts utsläpp
under hela livscykeln, inklusive utsläpp utomlands vid tillverkning och transport.
Klimat- och energistrategi för Blekinge
Blekinges klimat- och energistrategi för perioden 2013 till 2016 utgör ett bra stöd för olika
samhällsaktörer att genomföra åtgärder för minskad klimatpåverkan. Blekinge har stor
potential för utveckling av förnybar energi. Vindkraften har utvecklats under de senaste åren
och det pågår omfattande planering, tillståndsprövning och etablering av vindkraft i hela
länet. Utbyggnaden av vindkraften kommer med stor sannolikhet att fortsätta under flera år
framöver. På land planeras utbyggnad av vindkraft främst i skogsbygden, men det är särskilt
till havs som utbyggnaden planeras. År 2012 fanns i Blekinge län 51 vindkraftverk med en
totalt installerad effekt på 73 MW [10]. Om alla planerade verk byggs, inklusive projektet
Blekinge Offshore, kommer den sammanlagda energiproduktionen att bli betydligt större än
länets totala energianvändning (knappt 7600 GWh år 2010) och länets planeringsmål för
vindkraft till 2015 (191 GWh).
Konsekvenser av klimatförändringar
SMHI:s klimatberäkningar för Blekinge fram till år 2100 ger bilden av ett varmare och blötare
klimat. Vattendragen beräknas få ökat vattenflöde under vintern och minskat flöde under
sommaren. Den globala uppvärmningen väntas leda till stigande havsnivåer. För Blekinges
del beräknas medelhavsnivån stiga med upp till drygt 8 decimeter till år 2100 [11]. Stigande
havsnivåer utgör ett allvarligt hot mot bebyggelse och infrastruktur. Belastningen på
2
dricksvatten- och avloppssystemen förväntas öka. Förutsättningarna för skogs- och
jordbruksproduktion kommer troligen att förbättras och samtidigt ökar skogs- och
skördeskador av olika slag. Naturen påverkas och i Östersjön kan ekosystemen förändras
drastiskt. Ett varmare klimat för också med sig hälsorisker, bland annat ökad smittspridning
till både människor och djur. Länsstyrelsen har utarbetat en regional handlingsplan för att
samhället utvecklas så att framtida klimatförändringar kan hanteras på ett bra sätt [12].
Indikatorer som följer upp målet
Energianvändning
Klimatpåverkande utsläpp
Körsträcka med bil
Vindkraftsel
Referenser
1. Indiktatorn Klimatpåverkande utsläpp, Miljömålsportalen.
2. Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion, Naturvårdsverkets webbplats.
3. Klimat- och energistrategi för Blekinge – Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020.
Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2013:21.
4. Information om Klimatsamverkan Blekinge, Region Blekinges webbplats.
5. Mer bioenergi i Blekinge – Uppdatering och komplettering av underlag till handlingsplan.
Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2014:1.
6. Solenergipotential för Blekinges Bebyggelse enligt två framtidsscenarier. Länsstyrelsen i
Blekinge, rapport 2014:10.
7. FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Naturvårdsverkets webbplats.
8. Sektorsinsatser i det internationella klimatarbetet, Naturvårdsverket 2010, rapport 6380.
9. Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 – Förutsättningar för sektorsinsatser efter
COP 15 i Köpenhamn, Naturvårdsverkets webbplats.
10. Indikatorn Vindkraftsel, Miljömålsportalen.
11. Extrema vattenstånd i Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2014:7.
12. Anpassning till ett förändrat klimat – Blekinges regionala handlingsplan. Länsstyrelsen i
Blekinge, rapport 2014:12.
Dalarnas län
Väntade klimatförändringar ställer världen inför stora prövningar. I Dalarna och i Sverige ska
nettoutsläppen av växthusgaser ha upphört 2050. Åtgärdsbehoven regionalt är desamma som
nationellt. Det är främst transporternas utsläpp som nu behöver minska. Bedömningen
nationellt är att målet inte nås.
Resultat
Utsläppen av växthusgaser i Sverige har en nedåtgående trend. Minskningen sedan 1990 är 21 procent.
Utsläppen och energianvändningen varierar dock mellan år beroende av konjunktur och temperatur. Sett
ur ett konsumtionsperspektiv1 har dock Sveriges utsläpp ökat med 17 procent.
3
Utsläppen i Dalarna har minskat med 5 procentenheter mellan 2011 och 2012. Relativt 1990 är
minskningen 23 procent. Minskningen har skett efter 2006 och har varit särskilt kraftig i sektorn
energiförsörjning.
Transporterna ökade länge sina utsläpp men de sjönk 5 procentenheter mellan 2011 och 2012 och är nu
en procent lägre än 1990 och 10 procent lägre än 2005. Antalet körda mil med bil per person i Dalarna
har de senaste åren legat på ungefär samma nivå.
Energianvändning per invånare är cirka 60 MWh per person, vilket är högre än genomsnittet i Sverige.
Det beror på att Dalarna har flera stora energi- och utsläppsintensiva industrier. Transportbehovet är
också större på grund av industrierna och turismen i länet.
År 2013 var den installerade vindkraften i Dalarna 205 MW (oförändrat sedan 2012). Produktionen var
620 GWh, en ökning med 14 procent sedan 2012.
Dalarna har en omfattande regional samverkan kring energi- och klimatfrågor inom Energiintelligent
Dalarna. Dalarnas nya energi- och klimatstrategi är utgångspunkt för insatser i länet.
Inom Energiintelligent Dalarnas drivs processer/nätverk som Byggdialog Dalarna, Transportdialogen,
Samverkansforum för energieffektivare näringsliv, Hållbara Energisystem, Dalakommunernas energi- och
klimatnätverk, Vindkraftsnätverket, Biogas Mitt, Innovation och tillväxt, samt Storindustrinätverket. Där
sker en stor mängd aktiviteter. Genomförda, pågående och planerade åtgärder redovisas på
www.energiintelligent.se och i Energiintelligent Dalarnas verksamhetsplan.
Kommunerna har ett brett ansvar för energiomställningen och de uppdaterar kontinuerligt sina energioch klimatstrategier. Energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting har ökat insatserna.
Exempel på åtgärder i näringslivet det senaste året:
SSAB:s övergång från olja till naturgas minskar utsläppen av växthusgaser i Dalarna med 2
procent.
Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät ökar möjligheten att ta tillvara
restvärme från industrin och kraftvärmeproduktionen samt minskar behovet av olja.
Den regionala klimatanpassningsstrategin har reviderats under 2014. Strategin innehåller en utförlig
klimatanalys från SMHI och där finns åtgärder inom kommunikationer, tekniska system, bebyggelse,
areella näringar, turism, natur- och kulturmiljö och hälsa. Genomförandet diskuterades med
kommunerna vid sammankomsten Riskforum 2014.
Under 2014 har Länsstyrelsen påbörjat en kartläggning av kommunernas tätorter för att hitta lågt
liggande ytor och områden som riskerar att översvämmas vid skyfall.
Konsumtionsperspektivet innebär att de utsläpp som sker för att producera importerade varor läggs till de utsläpp
som sker i Sverige och de utsläpp som sker för varor som exporteras dras bort.
1
Analys
Utsläppssiffror ur ett konsumtionsperspektiv finns på nationell men inte på regional nivå. Sannolikt har
också Dalarnas utsläpp ökat i ett konsumtionsperspektiv. Ett konsumtionsperspektiv ger bättre inblick i
vad som går att påverka lokalt för att minska de globala utsläppen.
Den kraftiga minskningen av utsläppen i Dalarna sedan 2006 beror troligen på minskad
industriproduktion. Vad det har inneburit för de globala utsläppen är dock osäkert. Relativt utsläppssnål
produktion kan ha ersatts av produktion med högre utsläpp.
Takten i vindkraftsutbyggnaden i Dalarna har minskat på grund av låga priser på el och elcertifikat.
Begränsningar i regionala elnätet påverkar också. Dalarnas mål för vindkraften, 1 600 GWh år 2020,
kommer därför antagligen inte att nås.
4
Övriga mål i energi- och klimatstrategin är svåra att följa upp med de indikatorer som redovisas här
eftersom sektorerna har olika uppdelning och en del mål är relativa. Positivt är att utsläppen från
transportsektorn minskat kraftigt de senaste två åren vilket förhoppningsvis är ett trendbrott. För att nå
målet till 2020 måste minskningen fortsätta i snabb takt.
De låga el- (och energi-) priserna gör det mindre lönsamt att energieffektivisera och det blir mindre
sannolikt att målen för energieffektivisering nås. Trenden att fler företag hyr de fastigheter de verkar i
minskar också företagens möjlighet och motivation för att energieffektivisera.
I Färdplan 2050 som Naturvårdsverket lämnade till regeringen 2012 framgår hur Sveriges vision kan
nås. I Länsstyrelsens underlag till denna (1) som tagits fram i regional samverkan föreslås åtgärder och
hinder identifieras. Särskilt viktigt utifrån det regionala perspektivet bedöms vara:
Samhällsplanering som minskar behovet att transportera sig och som gynnar gång och cykel.
Främjar samtidigt hälsa och minskar segregation.
Satsning på järnvägen för energieffektiva transporter med mindre beroende av olja. Både för att
förbättra trafiken på existerande järnvägsnät och genomföra kapacitetsförstärkning. Särskilt
viktigt för Dalarnas basindustri.
Utbyggnad av fjärrvärmenäten och anslutning av så stor del av bebyggelsen som möjligt. I
framtiden finns mer rest-/spillvärme från biodrivmedelsproduktion, kraftvärmeverk och industri.
Den resurseffektiva värmen ska användas till att värma så stor andel av byggnaderna som
möjligt vilket minskar behovet av el och biobränslen.
Bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera befintlig bebyggelse med fokus att
minska effektbehovet under de kallaste årstiderna. Det minskar påfrestningarna på
energisystemen (el och fjärrvärme) som byggnaderna är en del av.
Satsning på utbildning och vidareutbildning för att dels ha tillräcklig kompetens för att
genomföra alla åtgärder, dels skapa acceptans och vilja att genomföra de förändringar som
behöver ske.
Referenser
1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Färdplan 2050. Dalarnas förslag till åtgärder och styrmedel. PM 2012:07
Gotlands län
Gotland har stora utsläpp av växthusgaser främst beroende på cement- och stenindustrin,
samt transporter. Förutsättningarna för en omställning av fordonsflottan har ökat under året.
Resultat
Koldioxidutsläppen från fossila bränslen till transporter och värme (exklusive
värmeproduktion i öns kalksten- och cementindustri) har minskat på Gotland mellan åren
1990 och 2010, framförallt tack vare utfasning av oljeeldning för uppvärmning som ersatts
med biobränsle genom fjärrvärme. Lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet
för uppvärmning av byggnader 1.
Vindbruket på Gotland är stort och intresset finns för att ytterligare utveckla det. Därtill har en
första solcellspark uppförts i anslutning till ett befintligt vindkraftverk, där vindkraftverk och
solcellspark delar på en transformatorstation. Då vind och sol för det mesta producerar el vid
olika tidpunkter kan detta vara ett effektivt sätt att få in mer förnybar el i befintligt elnät.
Ökad solelsproduktion bedöms dock kunna leda till spänningsfall i elnätet i vissa situationer.
1
Energi 2020, Energiplan för Region Gotland
5
Under året har därför en förstudie gjorts angående möjliga vägar att avhjälpa dessa problem.
Studien har finansierats av Länsstyrelsen medel för energi- och klimatstrategiskt arbete.
Överföring av elektricitet från Gotland begränsas just nu av kapaciteten hos nuvarande
elkablar till fastlandet. Elnätets tak på 195 MW ansluten effekt är i dagsläget i princip nått.
Svenska Kraftnät planerar att installera två nya elkablar till Gotland för att möjliggöra fortsatt
utbyggnad av vindkraften på Gotland. Den första kabeln beräknas bli klar att tas i drift under
2019. Denna kan då möjliggöra nästa fas av vindkraftsutbyggnad på Gotland, samt även lösa
problemen med de spänningsfall som en stor utbyggnad av solcellsel kan medföra.
Utbyggnaden av vindkraft begränsas även av en väderradastation. Modeller för att lösa detta
med en kompletteringsradar har tagits fram, och finansiering av denna diskuteras för
närvarande. SMHI:s projekt Vindrad+ är en viktig del i lösningen med kompletteringsradar.
De senaste åren har flera biogasanläggningar byggts på ön. Det har bland annat möjliggjort
gasdrivna fordon. Gotland har nu tre biogasmackar och ytterligare en tillkommer 2015.
Antalet biogasbilar på Gotland ökar och försäljningen av biogas till fordon har ökat md 85
procent sedan 2013. Öns största biogasanläggning har nu kapacitet att producera 20 GWh
biogas. Utbyggnadspotential finns men än så länge är efterfrågan på biogas för fordonsdrift
relativt liten 2.
Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har tagit fart under året med två olika parallella
projekt verkande på ön3. Projekten har varit stöttade av statliga medel, dels Länsstyrelsens
medel för energi- och klimatstrategiskt arbete, dels Energimyndighetens
demonstrationsprogram för elfordon. Länsstyrelsen har under hösten besökt olika marknader i
samarbete med bilhandlare på ön och konstaterat att intresset för elfordon är stort. Trots ökade
förutsättningar utgör biogas- och elfordon bara 9 procent av nybilsregistreringen på Gotland.
Länsstyrelsen sitter med i en styrgrupp för ett klimatprojekt som initierats av Samfälligheten
Gotlands kyrkor. Projektet rör nya energikällor och energieffektivisering i kyrkorna.
Analys och bedömning
De utmaningar för energiomställning som Gotland står inför omfattar främst sten- och
cementindustrin, transporter och arbetsmaskiner, etablering av en ny elkabel till fastlandet,
utbyggnad av elnätet på Gotland, energieffektivisering i byggnader och en allt större
turistnäring. Ett viktigt fokus närmsta åren är fortsatt möjliggörande till fossilfria transporter
med hjälp av biogas och eldrift.
Andelen förnybar energi inom sten- och cementindustrin har ökat. Det som bedöms krävas för
en fortsatt omställning är ökad tillgång till förnybar energi, effektivare nyttjande av spillvärme
samt teknik för lagring av koldioxid (CCS). Länsstyrelsen bedömer att övrig industri har
möjlighet att övergå till förnybar energi. Biogas är en möjlig alternativ energikälla för flera
industrier, men det krävs då en ökad produktion av biogas till konkurrenskraftiga priser. Såväl
2
3
Biogas Gotland i mail 2014-11-06
www.elbilgotland.se/index.pab, elbilslandet.se/
6
produktionsanläggningar av biogas som alternativ användning av biogasen kan behöva
byggas upp med hjälp av investeringsstöd.
I dagsläget finns genom den begränsade överföringskapaciteten av el till fastlandet ett tak för
hur mycket förnybar el som kan produceras. Ny elkabel till fastlandet, utbyggnad av elnätet
på Gotland, forskning om smarta elnät och möjligheter att hantera periodisk energiproduktion
är därför viktiga åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av vindkraftsutbyggnaden beror också
mycket på elpriset.
Behovet av bil för persontransporter är stort på Gotland. Utbyggnaden av tankställen för
biogas har inom det närmsta året kommit så långt att de flesta gotlänningar skulle kunna köra
på biogas. Det finns även stor potential för elbilar på Gotland. Intresset för elfordon är stort
och det finns aktörer som vill arbeta med att bygga upp laddinfrastrukturen. Den utbyggnad
av laddinfrastruktur som skett 2014 har varit beroende av tillfälliga projektmedel, där
organisationer nu byggt upp såväl kompetens som kontakter. Ytterligare utbyggnad krävs och
det vore värdefullt att kunna behålla en stabil organisation för att hålla ihop utbyggnaden samt
ge stöd och råd till de arbetsgivare, besöksmål med flera som vill sätta upp laddstolpar.
Energimyndighetens nuvarande utlysning Demonstrationsprogram för elfordon kan
möjligtvis ge dessa förutsättningar, men utan beviljat stöd där ser utbyggnaden av
laddinfrastruktur oviss ut.
Supermiljöbilspremien har gjort elbilarna ekonomiskt mer fördelaktiga, men med sin
begränsade budget har supermiljöbilspremien ingen möjlighet att göra någon avgörande
skillnad i nybilsregistreringen. För att ha en realistisk möjlighet att nå målet om en fossilfri
fordonsflotta 2030 behövs styrmedel som påverkar alla nyregistrerade bilar. Ett bonusmalussystem är troligtvis en bra väg. Likaså behövs ett fortsatt styrmedel så att biogas gjord
på restprodukter alltid kan hålla lägre priser än bensin och diesel. Där har biogasens
skattebefrielse hittills varit ett bra och avgörande styrmedel.
Gävleborgs län
1 Resultat
Utvecklingen för utsläppen av växthusgaser går i fel riktning och det globala målet på 2 ton
per person kommer inte kunna nås till 2050. Läget ser bättre ut på regional nivå. År 2012 var
utsläppen i Gävleborg totalt 1,7 miljoner ton. Den senaste uppföljningen visar att utsläppen av
växthusgaser i länet minskade med 9,5 procent mellan åren 2011 och 2012, vilket motsvarar
den genomsnittliga minskningen för riket under samma period.
Utsläpp från industri
De stora klimatpåverkande sektorerna i Gävleborg är energianvändning inom industrin,
transporter och uppvärmning av bostäder. Utsläppen av växthusgaser ökade under år 2012
främst inom sektorn arbetsmaskiner med 11 000 ton. Industrins utsläpp har varierat kraftigt
sedan 2007 och låg 2012 på samma nivå som 1998.4
Metallindustrin har haft en konstant ökning av koldioxidutsläpp sedan 1990 fram till 2008 då
utsläppen sedan minskat kraftigt. Pappers- och massaindustrins utsläpp har minskat
4
http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm
7
kontinuerligt sedan 2006. 5 Stora investeringar i ny teknik har gjorts inom sektorn de senaste
åren. Regionalt används till största delen förnybar energi.
Transporter
Den största källan till koldioxidutsläpp i länet är transportsektorn. År 2012 svarade
transportsektorn för 41 procent av koldioxidutsläppen. Länets geografi och tunga industri
medför mycket transporter. Gävle hamn är en av landets utpekade strategiska hamnar och
landets tredje största containerhamn.
Nationellt minskar användningen av motorbensin kontinuerligt. Däremot ökade användningen
av motordiesel under år 2013 efter en liten nedgång 2012. I länet ökar användningen av
fordonsgas. Ökningen utgörs till största delen av naturgas.6
Med en gles bebyggelsestruktur följer pendling för arbete och studier. Bilanvändningen i länet
är högre än riksgenomsnittet. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i har dock
minskat de senaste åren. År 2013 var körsträckan per person nere på samma nivå som år 2000
medan körsträckan per bil ligger under nivån för år 2000. Antalet resor med kollektivtrafik
var 2011 totalt 13,7 miljoner resor, en ökning jämfört med år 2010 med 7,9 procent. Under
2012 gjordes 51,6 resor per invånare vilket var lägre än rikssnittet. Andelen förnybar energi i
kollektivtrafiken var 24,5 procent år 2013.7
Tung industri, hög andel biomassa
Länets energianvändning inom industrin är 7 procent av industrins totala energianvändning i
Sverige. En stor del av industrin, framför allt massa- och pappersindustrin, använder en hög
andel förnybar energi, biomassa, i sin produktion. Biobränsleanvändningen i länet är redan
stor, vilket gör att det finns en begränsad potential att öka användningen ytterligare.
Nya mål och åtgärdsprogram
Under 2011 antogs nya klimat- och energimål för länet. Det finns en potential att öka
produktionen av förnybar energi med mer än 6 TWh till år 2020. Detta med hjälp av bland
annat vind, skog, jordbruk samt restvärme.
Länsstyrelsen hoppas att regionala mål tillsammans med det åtgärdsprogram som antogs 2012
ska bidra till minskade utsläpp av koldioxid i länet. Många av länets aktörer har bidragit och
deltagit i arbetet, vilket ger styrka i ett framtida genomförande av åtgärder.
2 Analys och bedömning
Utsläppen regionalt fortsätter att minska och utvecklingen är försiktigt positiv jämfört med år
1990. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin
inför. Andra långsiktiga utmaningar är effekterna av vårt beteende- och konsumtionsmönster.
5
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-industriprocesser/
6
http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Tillforsel-och-anvandning-av-energi/Leveranserav-fordonsgas/Aktuell-pong/307506/
7
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/oppna-jamforelser-kollektivtrafik-2014.html
8
Insatser under kommande år
Under 2015 kommer arbetet med aktiviteter inom åtgärdsprogrammet för klimat och energi
att ta form. Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med att skriva överenskommelser med
viktiga aktörer i länet för att få till stånd åtgärder. Arbetet går hand i hand med den vision som
finns om ett klimatneutralt Gävleborg år 2050.
I länet finns ett regionalt mobilitetskontor under Landstinget Gävleborg som arbetar för att
minska antalet personresor. Arbetet inkluderar resfria möten men även miljöfordon och
tillgång till alternativa bränslen. Projektet avslutas 2014 men arbetet kommer att fortsätta i
någon form. Länsstyrelsen har under året avslutat ett projekt för att stötta kommunerna i sitt
arbete med resepolicys. Ett fortsatt arbete med frågan kommer att ske i samarbete med Region
Gävleborg.
Energikontoret driver projektet, ”Electric Car Region”, där syftet är att minska
klimatutsläppen genom att stimulera till användning av elbilar inom offentlig sektor. Målet är
att 1000 elbilar ska finnas i länet 2016. Energikontoret driver även projektet Biogas Mitt och
ett energieffektiviseringsprojekt som inriktar sig på olika branscher. Små livsmedelsbutiker är
en målgrupp i detta projekt som genomförs i samarbete med Länsstyrelsen.8
Gävleborg har en god potential för vindkraft både på land och till havs och kommunerna är i
många fall positiva till en utbyggnad av vindkraft i den egna kommunen. Samkraft Vind, som
är ett energisamarbete mellan tretton energibolag inom fem län har som målsättning att ha en
egen produktion på ca 100 MW installerad effekt år 2016.
Högskolan i Gävle driver ett projekt inom solcellsområdet som omfattar information och
utbildning till företag som berörs av tekniken samt privatpersoner som kan tänkas beställa
installationer.
Ett projekt pågår i länet där restvärme från stålindustrin kommer att användas för
uppvärmning av växthus och ge möjlighet till lokalproduktion under en stor del av året.
Dessutom ses möjligheterna över angående restvärme från bland annat bagerier.
Det är viktigt att den regionala utvecklingsstrategin tar upp energi- och klimatfrågor på ett bra
sätt. Samhällsplaneringen behöver rikta in sig mot transportsnåla lösningar. Det behövs till
sist en omfattande förändring av de beteende- och konsumtionsmönster som råder i samhället
då vi inte bara kan förlita oss till tekniska lösningar.
Hallands län
Hallands utsläpp av klimatgaser har minskat med 27 procent sedan 1990, vilket innebär att
etappmålet till 2020 ser ut att nås. Däremot är det långt kvar till måluppfyllelse av Begränsad
klimatpåverkan, med en hållbar nivå för utsläpp av klimatgaser år 2050.
Resultat
8
http://www.gde-kontor.se/page/branschvis_energieffektivisering.html
9
I Hallands län har utsläppen av växthusgaser minskat med 27 procent under 1990-20121. Etappmålet
för Begränsad klimatpåverkan är att sänka utsläppen av klimatgaser med 40 % mellan 1990 och 2020,
men då ska en tredjedel av reduktionen uppnås genom gröna investeringar i utvecklingsländer eller
insatser i andra EU-länder2. Det medför att det inhemska klimatmålet blir knappt 27 %. Halland har
2012 nått 27 % minskning, men det återstår många åtgärder för utsläppsminskningar för att vi ska nå
målet om en begränsad klimatpåverkan år 2050.
Länets totala utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012, en minskning med 6 procent (ca 100 000 ton)
jämfört med år 2011. Det är främst inom energiförsörjningen och transportsektorn som minskningen
skett mellan 2011 och 2012. Totalt har utsläppen mellan dessa år minskat med 10 % (ca 43 000 ton)
inom energiförsörjningen och med 6 % (ca 42 000 ton) inom transportsektorn.
Högskolan i Halmstad har under 2014 tagit fram en analys av Hallands klimatgasutsläpp; ”Klimatgaser
i Halland”3. Slutsatserna är att det är inom transport- och jordbrukssektorn som man behöver vidta
åtgärder framöver för att ha möjlighet att nå klimatmålet till 2050.
Just transporterna i Halland är en stor utmaning. Länet skiljer sig från övriga Sverige genom att en
stor andel (41 procent) av klimatgasutsläppen kommer från transporterna (inkluderat trafiken på
E6:an). I Sverige i genomsnitt står transporterna för 34 procent av utsläppen. I Halland släppte vi ut
2,3 ton klimatgaser per person inom transportsektorn 2012, medan man i Sverige i genomsnitt
släppte ut 2 ton per person. Därför är det extra angeläget med åtgärder inom denna sektor i länet.
Länsstyrelsen i Halland har bland annat arbetat med regionala dialoger om projekt för att minska
fossilberoendet i transportsektorn, låtit ta fram och presenterat ett underlag till en biogasstrategi för
länet, samt en studie för strategisk placering av snabbladdare för elfordon längs E6:an.
Under 2013-2014 pågår flera projekt i länet som fått medel från Länsstyrelsens ”Klimatmiljon”,
1 000 000 kr som utlystes till lokala och/eller regionala projekt under hösten 2012. Många av dessa
projekt är inriktade på transportområdet. De handlar bland annat om en parkeringsstrategi för
Varbergs kommun, om att utveckla användandet av vätgas som fordonsbränsle i Falkenberg och om
ökad biogasproduktion från hästgödsel.
I statistiken för utsläpp av klimatgaser ingår även utsläpp från de verksamheter som ingår i EU:s
handelssystem för koldioxidrätter (ETS), medan de mål som är satta på klimatområdet (40 %
minskning till 2020) enbart gäller den icke-handlande sektorn. Ca 13 procent av de halländska
klimatgasutsläppen sker från verksamheter inom ETS, vilket är en ganska liten del om man jämför
nationellt där ca 32 procent av utsläppen sker inom ETS.
Viktigt att notera är att utsläppen från den privata konsumtionen inte finns med i utsläppsstatistiken,
men är viktig eftersom den bidrar till utsläpp av växthusgaser i andra länder.
Analys
Förutsättningar för en kraftigt ökad produktion av förnybar energi är god i länet. Satsningar på
solcellsanläggningar ökar, bland annat har Halmstads Energi och Miljö byggt stor markanläggning på
Skedala avfallsanläggning och Varberg Energi har nyligen installerat en solcellsanläggning på sitt nya
värmekraftverk. Dessutom har intresset hos företag för solceller visat sig vara stort, genom ett stort
antal anmälda deltagare på det solcellsseminarium som Länsstyrelsen anordnade under våren i
samverkan med EMC och Energikontoret, Region Halland. Det visar också antalet ansökningar till
solcellsstödet hos Länsstyrelsen. Under 2013 och fram till september 2014 har det kommit in 367 nya
ansökningar om bidrag till solcellsinvesteringar på totalt nära 42 miljoner kronor. Det ska jämföras
10
med perioden juli 2009- december 2012 då det inkom 232 ansökningar om sammanlagt 36 miljoner
kronor i bidrag. Hittills har nästan 18 miljoner kronor utbetalats i solcellsstöd i Halland4.
Utvecklingen inom vindkraften har också varit stark i Halland. Mellan 2009 och 2012 har den
installerade effekten i Halland mer än fördubblats5. 2012 fanns ca 200 verk med en installerad effekt
på 257 MW och som sammanlagt producerade 424 MWh. Dessutom finns planer på ytterligare 300
verk i länet6.
Halland är ett län rikt på substrat för produktion av bioenergi från både skogs- och jordbruket.
Därutöver sker eller planeras insamling av hushållens matavfall för produktion av biogas i samtliga
kommuner och Halmstads Energi och Miljö planerar för en förbehandlingsanläggning av matavfall för
biogasproduktion. Dessutom har Högskolan i Halmstad sedan 2014 ett nytt tvärvetenskapligt
forskningsområde som heter ”Grön innovation: hållbara innovationer inom grön näring”. Syftet är att
lösa viktiga samhällsproblem, skapa konkurrenskraft, stärka innovationsförmågan och stimulera till
nya produkter, tjänster och processer inom gröna näringar (lantbruks- och skogssektor men också
kopplat till landsbygdsutveckling och turism).
Vad gäller energieffektivisering är potentialen betydande, det finns dock ett stort behov av
ytterligare insatser för att få till konkreta åtgärder och ett mer systematiskt och kontinuerligt arbete.
Genom det energieffektiviseringsstöd som regeringen avsatt för åtgärder i kommuner och landsting
(regioner), har det skapats ett systematiskt arbete för att följa upp energieffektiviseringsåtgärder i
deras interna verksamhet avseende exempelvis energieffektiva transporter och fastigheter.
Mycket av den planering som görs idag i Sverige, exempelvis inom transportområdet, är
prognosstyrd. Vägar byggs ut i den omfattning som trafiken spås öka. För att vi ska få till de
förändringar som behövs för att nå målen om minskad klimatpåverkan måste istället planeringen
vara målstyrd.
Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning
avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning i syfte att förändra attityder
och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.
Referenser
1. Nationella emissionsdatabasen, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-
data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
2. En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat Prop. 2008/09:162
3. Klimatgaser i Halland ‐ en målinriktad analys med framtidsperspektiv, April 2014
4. Sammanställning av solcellsstödet, referens Nesrin Elsaleh, Länsstyrelsen Halland
5. Indikatorn ”Vindkraftsel” http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-
indikatorer/Indikatorsida/?iid=141&pl=2&t=Lan&l=13
6. Vindbrukskollen; http://www.vindlov.se/sv/
Jämtlands län
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett
11
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling
inte äventyras.
Klimatfrågan är en global fråga. Länets påverkan är liten, men det är
viktigt att även den begränsas och att länet bidrar till ökad förnyelsebar
energiproduktion. Inom transportsektorn måste länet minska sin
klimatpåverkan.
Resultat
Människans klimatpåverkan är ett globalt problem. Jämtlands län kan i det
globala och nationella perspektivet i första hand bidra till en begränsad
klimatpåverkan genom exporten av förnyelsebar energi från vattenkraft,
vindkraft, bioenergi med mera. Därutöver kan Jämtlands län bidra till en
begränsad klimatpåverkan genom att minimiera utsläppen av växthusgaser, med
hjälp av att varje individ och varje verksamhet minskar sin klimatpåverkan.
Förnybar energi
Vad gäller produktionen av förnybar energi fortsätter vindkraftproduktionen
i länet att öka. Vid årsskiftet 2014-2015 beräknas det finnas ca 190
vindkraftverk i drift i länet, vilket ska jämföras med drygt 129 ett år
tidigare. Ytterligare cirka 70 verk är i byggskedet. Det finns dessutom
miljötillstånd för ytterligare cirka 300 vindkraftverk i länet.
Vindkraftproduktionen under år 2013 var cirka 640 GWh.
Utöver vindkraften som är det snabbast växande energislaget, så har under
de senaste åren uppförts nio mindre biogasanläggningar på gårdsnivå.
Produktionen vid dessa är relativt liten (5 GWh/år), men all produktion av
förnybar energi och reduktion av växthusgaser är viktiga. Det finns också
ett ökat intresse för egenproduktion av solel i länet. Antalet installerade
solcellsanläggningar ökar kraftigt och från december 2012 till juni 2014
mer än fördubblades solelproduktionen, från 0,2 GWh/år till 0,7 GWh/år.
År 2012 användes 1,7 TWh el i Jämtlands län, samtidigt var produktionen 14
TWh (framförallt vattenkraft), en stor mängd elenergi kan alltså exporteras
utanför länet och i bästa fall ersätta fossil energi.
Transporter
De totala utsläppen av växthusgaser minskade i Jämtlands län med 24 procent
under åren 1990-2012. Den största utsläppssektorn transporter (53 procent
av utsläppen år 2012), har dock bara minskat utsläppen med 11 procent
mellan år 1990 och år 2012. Inom transportsektorn finns både den största
utmaningen och de största möjligheterna till minskad klimatpåverkan.
Projektet ”Green Highway” arbetar för att skapa en fossilbränslefri
transportkorridor mellan Trondheim, Östersund och Sundsvall, bland annat
genom satsning på laddinfrastruktur för elbilar. Vidare bedriver Östersunds
kommun bedriver ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan av resor
och transporter, via exempelvis satsningar på elbilar och
beteendeförändringar. Under år 2014 har 14 nya smartladdare installerats i
Östersund och antalet elbilar i länet fördubblas ökar tydligt; år 2013
fanns 49 laddbara bilar i länet, i oktober 2014 finns 115 stycken.
Klimatstrategi 2014-2020
Under åren 2013-2014 har länets energi- och klimatstrategi reviderats.
Visionen är att Jämtlands län ska vara en fossilbränslefri region och
nationellt ledande exportör av förnybar energi år 2030. I strategin finns
mål och utpekade åtgärder för vad som behöver göras under åren 2014-2020.
12
Klimatstrategin med åtgärdsplan för energiomställning har tagits fram i
samverkan med länets aktörer. Viktiga aktörer är bland andra
Regionförbundet, Energikontoret, kommunerna och näringslivet.
Analys
Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet
Begränsad klimatpåverkan.
I Jämtlands län står transportsektorn för över 50 procent av länets totala
växthusgasutsläpp. Länet har den högsta genomsnittliga körsträckan per
person och år i Sverige, vilket är rimligt med tanke på länets geografiska
förutsättningar med stora avstånd och gles befolkning. För minskade utsläpp
behövs därför framförallt en omställning till fossilbränslefria drivmedel
inom transportsektorn, parallellt med ökad användning av kollektivtrafik
och ökad andel resor via gång och cyklande. Vad gäller busstrafik ska en ny
upphandling göras för Östersunds tätortstrafik kommande år. Det skulle vara
en positiv signal om det i den upphandlingen är möjligt att kräva förnybara
drivmedel för länet busstrafik de kommande åren.
För att få kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser från transportsektorn
krävs dock politiska beslut och ekonomiska styrmedel på nationell nivå. En
statlig utredning (SOU 2013:84 Fossilfrihet på väg) pekar ut vad som
behöver göras för att nå det nationella målet om en fossiloberoende
fordonsflotta år 2030. En annan utredning har också tillsats, som ska
beskriva vad som behövs för att nå det nationella målet (Inga nettoutsläpp
av växthusgaser år 2050).
Länet har, förutom minskad egen klimatpåverkan, möjlighet att genom export
av förnybar energi minska andra regioners och länders utsläpp under
förutsättning att den exporterade förnybara energin ersätter fossil energi
och inte bara bidrar till ökad energiproduktion och energikonsumtion. Liten
befolkning, låg genomsnittlig energianvändning per person och år samt
ökande produktion av förnybar energi gör detta möjligt.
Fortsatt kraftig vindkraftutbyggnad kan leda till målkonflikter med
rennäringen och med andra miljömål som är kopplade till det rörliga
friluftlivet och natur- och kulturmiljövärden.
50 procent minskade utsläpp år 1990-2020
Länet har som regional målsättning att minska de klimatpåverkande utsläppen
med 50 procent från år 1990 till år 2020. En prognos för utsläppen har
gjorts och redovisas i Klimatstrategin. Den visar att en minskning med 50
procent är möjlig under tidsperioden. För att nå målet krävs dock en
kraftigare minskning än vad som är fallet idag. Transportsektorn behöver
minska utsläppen med ca sju procent per år under åren 2013-2020, istället
för två procent per år som varit fallet under åren 2005-2012.
25 procent ökad export av förnybar energi år 2012-2020
En annan målsättning i strategin är att länets export av förnybar energi
ska öka med 25 procent under åren 2012-2020. En sådan utveckling bygger på
utbyggnad av vindkraft, men utbyggd solkraft och produktion av förnybara
drivmedel är delmål för att nå målet. Det är ännu för tidigt att bedöma om
målet kommer att nås till år 2020.
Jönköpings län
Utvecklingen för klimatet är djupt oroande. De globala utsläppen ökar kraftigt. Ny forskning
visar att nivån för ofarlig påverkan på klimatet redan har överskridits. Samtidigt finns positiva
tecken eftersom möjligheterna att minska utsläppen är stora.
13
Resultat
Länsstyrelsen leder och samordnar det regionala energi- och klimatarbetet för att bidra till att
Sverige ska klara energiomställningen och kraftigt minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsens
arbete utgår ifrån den utvecklade samverkan som har pågått sedan år 2011 inom ramen för
Klimatrådet1. I rådet ingår 28 myndigheter, kommuner, företag och organisationer.
Klimatrådets uppdrag är att vara pådrivande i länets klimat- och energiarbete. Till Klimatrådet
finns en beredningsgrupp, fyra fokusgrupper, en kommunikationsgrupp, ett redaktionsråd för
klimat- och miljötidningen +E2 samt en styrgrupp för Klimatkonferensen3 och Klimatveckan.
Landshövdingen är ordförande i Klimatrådet och rådets ledamöter innehar ledande positioner
inom sina organisationer. Klimatrådet har en viktig roll i genomförandet av klimat- och
energistrategin. Närmare 50 organisationer och mer än 90 personer ingår i Klimatrådet. I
Jönköpings län pågår ett ambitiöst och offensivt arbete hos länets 13 kommuner samt
landstinget. Länsstyrelserna leder och samordnar det regionala arbetet med att minska
klimatpåverkan och klara energiomställningen4.
Ökad produktion av förnybar energi är viktigt för länets klimatarbete:
Vindkraftsutbyggnaden i länet har fortsatt att öka kraftigt och produktionen ökade med drygt
150 procent under åren 2012-2013.
Intresset för att installera solceller är mycket stort i länet och länet har under en längre
period varit ledande i landet över sökt statligt stöd till solceller5.
Andra främjande aktiviter är Svettig hållbarhet6 som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen
och Friskis och Svettis. Genom samarbetet har en solcellsanläggning anlagts på Friskis och
Svettis tak.
Förutsättningarna för eltrucksladdning inom industrin har genom elproduktion från solceller
har utretts7.
En ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är även viktigt och i flera kommuner i
länet har nya biobränslepannor tagits i drift under de senaste åren.
Biogasutveckling i Jönköpings län har tagit stora steg framåt. Bedömnigen är att det finns ett
fortsatt stort intresse att satsa på ny biogasteknik och att förutsättningarna finns för en
långsiktig biogasproduktion i länet. Under år 2013 var biogasproduktionen 47 GWh. Under
året har även en tankstation för flytande fordonsgas etablerats i Jönköping, en av fem
anläggningar i Sverige. En satsning som ökar förutsättningarna för klimatsmarta tunga
transporter.
Inom ramen för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet är energibesparande åtgärder och typ av
energitillförsel prioriterade områden. Ett av de mest utmanande målen inom energipolitiken är
målet om att Sverige till år 2030 ska lyckas ställa om sin fordonsflotta. GreenCharge Sydost8
är en viktig del i detta arbete där landshövdingen är ordförande i styrgruppen och där energioch klimatstrategen är projektkoordinator. Länsstyrelsen leder även ett omfattande
energieffektiviseringsarbete för den kommunala hemtjänsten i länet, Smarta hemtjänstresor9.
Analys
Aktuell forskning visar att effekterna av växthusgaser som redan har släppts ut innebär en
ökning av medeltemperaturen på minst två grader. Samtidigt fortsätter trenden att de globala
utsläppen av koldioxid ökar och kan nå 40 miljarder ton redan år 2020. En förutsättning för att
nå målet är att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden och att ambitionsnivån
signifikant höjs.
Trots det dramatiska läget finns ljuspunkter. Det finns ingen vetenskap som säger att det inte
går att ställa om energiförsörjningen till att bli oberoende av olja och kol, eller att det inte
skulle gå att ställa om livsmedelsproduktionen så att den binder kol istället för att släppa ut
14
kol. Enkla räkneexempel visar hur det går att försörja hela jordens befolkning med endast
solenergi. Möjligheterna att effektivisera och spara energi är samtidigt stora. Mycket positivt
har hänt under senaste decenniet inom mer eller mindre samtliga sektorer.
Länets Klimat- och energistrategi visar att Jönköpings län kan bli ett plusenergilän senast år
2050. Med det menas att energianvändningen ska minska samtidigt som produktionen av
förnybar energi ska öka så att det uppstår ett överskott som kan säljas till andra län och länder.
När man ser till länets förhållanden och de förutsättningar som finns till fortsatt aktivt
klimatarbete, ser möjligheterna bra ut. Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och
klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet och det nybildade energikontoret.
Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska
energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter så som kombitrafik mellan
järnvägs- och landsvägstransporter, utbyggnad av kraftvärme med mera. El från förnybara
energikällor ökar kraftig i länet.
Länsstyrelsen gör bedömningen att det inom samtliga samhällssektorer krävs långtgående och
kraftfulla insatser för att klara målet. Nya förändrade styrmedel måste till inom flera områden
för att ett effektivt arbete ska få långsiktigt genomslag. Den största utmaningen för länet
ligger inom den kraftigt fossilberoende transportsektorn. Biogasen har en viktig roll där
kostnadseffektiva stöd, både för produktion och för distribution, är angelägna. Ett annat
angeläget område att se över och vidareutveckla är elcertifikatsystemet som måste svara upp
till och möta ambitionsnivåerna för förnybar elproduktion.
Länets arbete tar viktiga steg framåt och många insatser görs, men takten behöver höjas inom
samtliga områden för att möjliggöra en snabbare omställning.
Ett viktigt underlag för resultat och analys av Begränsad klimatpåverkan redovisas i
uppföljningen av de regionala målen, bilaga 2.
Referenser
1. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/klimatradet.aspx
2. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/Tidningen-Plusenergi.aspx
3. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/klimatkonferensen.aspx
4. http://www.energimyndigheten.se/eestod
5. http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/Stodtill-solceller/Fordelning-av-medel/
6. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/Pages/svettig-hallbarhet.aspx
7. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/okadsolelsproduktion-i-jonkopings-lan.aspx
8. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/bytfil-mot-fossilfri-bil.aspx
9. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/Pages/effektiva-hemtjanstresor.aspx
Bilaga 2. Begränsad klimatpåverkan
Vision, övergripande mål, etappmål, andra regionala mål för Begränsad klimatpåverkan
15
Vision och övergripande mål
1.1 Vision om Plusenergilän 2050
Med beaktande av länets förutsättningar är den långsiktiga visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år
2050.
Visionen innebär att:
Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar
produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till
andra län och länder.
Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län.
Visionen är möjlig att förverkliga inom tidsramen, men ytterligare åtgärder krävs. Visionen är
länsegen och preciserar hur länet bidrar till miljökvalitetsmålet.
För att klara den genomgripande omställning som klimatfrågan kräver behövs en
målmedveten samverkan mellan länets aktörer. Verkningsfulla åtgärder för att lösa
klimatfrågan är ofta komplexa och för att de ska komma till stånd behövs ofta nytänkande
inom flera områden och av flera aktörer samtidigt. Jönköpings län med sin
entreprenörstradition har goda förutsättningar för ett sådant samarbete. För en långsiktig
samverkan har det bildats ett regionalt klimatråd (år 2011) med företrädare med ledanden
befattningar för kommuner och landsting, regionförbund, statliga myndigheter och
näringslivet. Klimatrådets organisation med sina fokusgrupper är ett verktyg för att ta fram
prioriterade åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad
klimatpåverkan.
1.2 Övergripande mål till år 2050 om energianvändning
År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än 8 000 GWh.
Målet länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi
minskar energianvändningen cirka 1,1 procent årligen.
Historiskt har energianvändningen legat på en tämligen konstant nivå samtidigt som
bruttoregionalprodukten ökat. För att nå målet krävs att vi blir ännu bättre på att öka
energieffektiviteten så att energianvändningen minskar ytterligare istället för att ligga på en
konstant nivå.
Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en
procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till
exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år.
1.3 Övergripande mål till år 2050 om förnybar energi
År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst 9 000 GWh förnybar energi.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att
vi ökar vår förnybara energiproduktion 2,8 procent per år.
På kort och lång sikt är potentialen stor för förnybar energi inom flera energislag, främst
solkraft, vindkraft och biobränslen från skogen. Biogasproduktion från traditionella källor
som avfall och gödsel ökar kraftigt i länet, dock från låga nivåer. På sikt kan biobränslen
kommersiellt omvandlas till biogas och potentialen bli betydligt större. Enligt energibalans för
16
år 2012 producerades drygt 3 000 GWh förnybar energi i Jönköpings län. De förnybara
energislagen möter 26 procent av den totala energitillförseln i länet år 2012.
1.4 Övergripande mål till år 2050 om utsläpp av koldioxid
År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga
växthusgaser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Utsläppen* av koldioxid i Jönköpings län, ej inräknat övriga växthusgaser, var 3,3 ton per
invånare år 2012 (3,5 ton år 2010). Det är en minskning med sex procent från år 2011. För att
klarar målet behövs en årlig minskning med tre procent per år. Totalt sett har
koldioxidutsläppen minskat med 30 procent sedan år 1990. För att nå målet krävs både
teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster. Den största utmaningen för länet ligger i
att minska utsläppen från transporterna.
*I målet ingår inte utsläpp i andra länder som orsakas av vår konsumtion av importvaror och
resor. För att kunna minska även den delen samt utsläpp från övriga växthusgaser är det ännu
tydligare att det krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster.
1.5 Vision 2020 – Jönköpings län är det klimatsmarta länet
Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med ”energieffektivisering” och
”klimat-smart” som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt.
Visionen är länsegen och möjlig att förverkliga, men ytterligare åtgärder krävs.
I arbetet för att förverkliga visionen har bland annat ett Klimatråd bildats. Genom Klimatrådet
samverkar berörda regionala myndigheter, kommunerna, Landstinget och Högskolan i länet.
Dessutom ingår VD/ledare från företag och organisationer med betydelse för länets
utveckling. Till Klimatrådet finns en beredningsgrupp, en kommunikationsgrupp och fyra
fokusgrupper. I grupperna deltar experter från Klimatrådets organisationer och ytterligare
aktörer. Klimatrådet med sina grupper är ett verktyg för att ta fram och genomföra åtgärder i
länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.
1.6 Övergripande mål till år 2020 om kommunernas och näringslivets strategiska arbete
År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i
kommunernas och näringslivets strategiska arbete – en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet
med egna klimat- och energistrategier.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Länets kommuner och landsting arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina
egna verksamheter. Tolv av länets tretton kommuner samt landstinget har sökt statligt stöd till
energieffektivisering1. Cirka 150 företag har deltagit i Länsstyrelsens projekt för
energikartläggningar. Klimatrådet är ett viktigt organ för att målet ska uppnås.
1.7 Övergripande mål till år 2020 om regionalt energikontor
År 2020 har vi ett väletablerat regionalt energikontor som samordnar och leder olika energiprojekt, stödjer ny
miljöteknik och stimulerar tillkomsten av nya energitjänster som säljs till övriga Sverige och till hela världen.
Målet är länseget och möjligt att nå.
17
Energikontor Norra Småland bildades hösten 2012. Energimyndigheten, Regionförbundet,
Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST
uppdraget att starta Energikontoret2. Ett viktigt uppdrag för Energikontoret är att vara
samordnare, samarbetspartner och resurs för energi-och klimatrådgivarna i länets 13
kommuner, ett förtroende som samtliga kommuner ställt sig bakom. Fokus är inriktat på ökad
energieffektivisering samt mer förnybar energi i Jönköpings län.
1.8 Övergripande mål till år 2020 om systematiskt energieffektiviseringsarbete i
näringslivet
År 2020 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som en följd av
de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Målet följs upp genom att ta reda på hur många miljöcertifierade företag det finns i
Jönköpings län. De senaste fem åren ökade antal miljöcertifierade företag i länet med 40
procent till 472 stycken.
1.9 Övergripande mål till år 2020 om spårbunden kollektivtrafik
År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba regionaltåg,
spårvagnar eller spårbilar trafikerar spåren.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
1.10 Övergripande mål till år 2020 om attraktiva cykelvägar
År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla
tätorter.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
En cykelstrategi och efterföljande handlingsplaner skall tas inom perioden för
åtgärdsprogrammet minskad klimatpåverkan.
Etappmål
1.11Utsläpp av växthusgaser till år 2020
År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter
som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och
IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Målet är en regional anpassning av det nationella målet och skiljer sig genom att inte innefatta
handel med utsläppsrätter. Det nationella målet ligger på en högre nivå, 40 procent, men en
tredjedel av denna minskning ska kunna ske i andra länder. Det regionala målet är därför
något ambitiösare avseende utsläppsminskningar inom landet.
De totala utsläppen av växthusgaser i länet var 1,7 miljoner ton år 2012, det motsvarar 5,15
ton/invånare. Jämfört med 1990 års utsläppsnivå är det en minskning på 22 procent, utsläppen
minskade från 2,2 miljoner ton till 1,7 miljoner ton. Enligt de senaste siffrorna för år 2012
minskade växthusgaserna i Jönköpings län med 4,3 procent i förhållande till året innan. Enlig
18
Klimatrådets prognos, för att uppnå visionen, behöver länets utsläpp av växthusgaser minska
med tre procent per år.
Utsläppen i Sverige har minskat med 15 procent mellan åren 1990 och 2012. I Jönköpings län
har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent under samma period. Länets totala
utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012*.
*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av
utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.
1.12 Energianvändning år 2020
År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst 11 000 GWh.
Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 procent mellan åren 2008 och
2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt)-enhet i fasta priser ska minska med 30
procent.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs för att klara fortsatt
energieffektivisering fram till år 2020. Energianvändningen i länet är ökande. Det senaste
decenniet har energianvändningen ökat med cirka 14 procent. Den relativa
energianvändningen i länet minskade under 1990-talet och början av 2000-talet. Generellt
gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent
mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen, om målet ska nås. Det betyder att om
tillväxten till exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per
år. Mellan år 2000 till 2010 minskade energiintensiteten med 11 procent vilket visar att länet
har kommit långt för att klara av målet till år 2020. Enligt prognosen kan målet klaras av till
år 2020 om vi fortsätter i samma takt som skedde mellan åren 2000-2010.
1.13 Låg energianvändning i nya byggnader år 2020
År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning – en höjning från 80 % år
2015. Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Statistiken och energianvändning i nya byggnader kan begäras från Boverket. Statistiken finns
från år 2003-2012. Uppföljning ska påbörjas från år 2015.
1.14 Förnybar el år 2020
År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län
till minst 50 procent är självförsörjande på el.
Målet är länseget och möjligt att nå om planerade insatser genomförs.
Under år 2010 var 93 procent av den använda elen tillförd länet. Vindkraftproduktionen ökar
betydligt och år 2013 nådde elproduktion från vindkraft upp till 530 GWh.
Solcellsproduktionen har under de senaste tre åren ökat kraftigt, dock från låga nivåer. År
2013 producerades 1,8 GWh. Det finns en viss potential för utbyggnad av småskalig
vattenkraft men potentialen för vindkraft och solenergi är betydligt större.
1.15 Utbyggd fjärrvärme till år 2020
År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi.
19
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Endast en kommun i Jönköpings län saknar fjärrvärmeanläggning.
Fjärrvärmeverk finns för flera större tätorter i länet såsom Eksjö, Ingatorp, Mariannelund,
Hestra, Gislaved, Jönköping, Huskvarna, Gränna, Bankeryd, Norrahammar, Mullsjö,
Sandhem, Nässjö, Bodafors, Anneberg, Sävsjö, Rörvik, Tranås, Vaggeryd, Skillingaryd,
Vetlanda, Ekenässjön, Holsbybrunn, Värnamo och Rydaholm. I dagsläget har 67 procent av
länets tätorter (statistiken är baserat på antal tätorter som har fjärrvärme) fjärrvärme. Nästan
alla förbränningsanläggningar drivs idag med biobränsle (cirka 95 procent) och alla har
ambitionen att vara 100 procent biobränslebaserade.
1.16 Fossilbränslefri uppvärmning år 2020
År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Idag står olja endast för en liten del av uppvärmningen, mindre än 10 procent av fjärrvärmen och
mindre än fem procent av övrig uppvärmning. I fjärrvärmen används oljan som spetslast främst
vid mycket kall väderlek. Det krävs långsiktiga investeringar av energibolagen för att bygga bort
oljeanvändning fullt ut. Det finns olika tekniker som kan tillämpas för att fasa ut icke-förnybara
energi från fjärrvärme men gamla oljepannor finns fortfarande som en reserv. Oljepannor passar
bra som reserv eftersom de är pålitliga och snabba att starta upp. Det vanligaste alternativet till
fossil eldningsolja är vegetabilisk bioolja. Konvertering av oljeeldade pannor till tallbeckolja,
animalisk bioolja och träpulver är också möjlig. De vanligaste argumenten för konvertering har
varit de höga skatterna på eldningsolja samt miljöskäl. Viljan till att byta ut den fossila
eldningsoljan är starkt kopplad till hur mycket industrikunder näten har.
1.17 En fordonspark som är oberoende av fossila bränslen år 2030
År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen.
Målet är möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Andelen fossila bränslen är hög. Över 94 procent av det bränsle som i dag används till
vägtransporter är bensin och diesel av fossilt ursprung. För att nå målet behövs en kraftigt
ökad andel nyregistrerade fordon anpassade för etanol, biogas och el. Stora satsningar görs för
att öka produktionen av biogas och öka förutsättningarna för eldrift3.
1.18 Andel fossilfria drivmedel år 2020
År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
I och med att busstrafiken i Jönköpings kommun gått över till biogas och är pådrivande i
utvecklingen så är kollektivtrafiken på god väg. För att nå målet behövs framför allt en
attitydförändring bland konsumenterna som innebär att andelen nyregistrerade fordon
anpassade för etanol, gas och el ökar kraftigt.
1.19 Produktion och distribution av förnybara drivmedel år 2020
År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun.
20
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
I Jönköpings län finns tolv biogasanläggningar, varav två är vid deponier, sju vid
avloppsreningsverk och två samrötningsanläggningar som även hade uppgradering till
fordonskvalitet. Biogasanläggningar finns i åtta av länets 13 kommuner. Den totala
biogasproduktionen år 2013 var 47 GWh varav 25 GWh levererad till biogasbilar.
I länet finns för närvarande åtta tankställen för fordonsgas fördelat på sex kommuner. Med
projektet ”kraftsamling biogas” förväntas att biogasproduktionen i länet ska öka för att
tillgodose behovet att ha flera tankstationer för fordonsgas. Ett tankställe finns för flytande
fordons gas i Jönköping. Elbilar går att ladda i alla eluttag, publika snabb-laddningsställen
finns flertalet kommuner och kommer att öka genom projekt GreenCharge.
1.20 Andel resor med kollektivtrafik eller cykel 2015/2020
År 2015 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 15 % och till år 2020 med 20 % jämfört med
år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva
alternativ som är tillgängliga för alla.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
En jämförelse mellan antal personkilometer med lokal och regional kollektivtrafik och antal
fordonskilometer med bil och motorcykel tyder på att andelen kollektivtrafik ökat med sju
procent under perioden 2002-2009. Kollektivtrafikbranschen mäter andelen kollektivtrafik
som andelen av totala antalet motoriserade resor. Enligt den var kollektivtrafikandelen i länet
12,8 procent år 2010. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är
en mycket stor andel kortare än 4-5 kilometer. För dessa resor kan cykel och gång vara
praktiska och hälsosamma alternativ.
Att hämta statistik för cykel är svårare än för kollektivtrafiken. Statistiken från den nationella
resvaneundersökningen för antal resor per år, för personer boendes i Jönköpings län efter
färdsätt (resor i 1000-tal), visar att cykelresor minskade från år 1999 till år 2013. Skillnaderna
mellan åren för kollektivtrafik och cykel var tyvärr inte statistiskt säkerställd, men det ger i
alla fall en fingervisning hur det har förändrats över tiden4.
1.21 Utsläpp från transportsektorn år 2015
År 2015 ska koldioxidutsläppen från transportsektorn i Jönköpings län vara minst 10 procent lägre än år 2002.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Utsläppen av koldioxid från transportsektorn har länge ökat men under de senaste åren har de
minskat något. Till och med år 2012 har utsläppen minskat med sex procent jämfört med år 2002.
1.22 Mängd hushållsavfall 2015/2020
År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till
samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte.
Målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar krävs.
Målet är länseget och bidrar till det nationella målet eftersom mängden avfall är en indikator
på material- och energiomsättningen i samhället. År 2013 var mängden hushållsavfall, enligt
Avfall Sverige, för Jönköpings län 466 kg per person. Insamlande mängder av hushållsavfall
mellan år 2011 till år 2013 minskade med fem procent varje år.
21
1.23 Klimatanpassning i kommunerna år 2015
År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras skred och erosion, beaktat
riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett
ändrat klimat
Målet är länseget och bedöms möjligt att nå till år 2017, delvis genom redan planerade
åtgärder.
Under senare tid har effekter från ett förändrat klimat blivit allt tydligare vilket medför ett
behov av klimatanpassningsåtgärder. De största problemen för Jönköpings län är kopplade till
översvämningsrisker till följd av kraftig nederbörd. Detta är något som bör beaktas i större
utsträckning i den fysiska planeringen och dokumenteras i relevanta planer och program,
exempelvis översiktsplanen. Ofta behövs även åtgärder för att skydda befintlig bebyggd
miljö.
Det varierar hur långt olika kommuner och andra aktörer har kommit i sitt arbete med
klimatanpassning. I en enkätundersökning genomförd av Länsstyrelsen under år 2013
framkom att alla länets kommuner arbetar i viss utsträckning med att anpassa samhället till ett
förändrat klimat. Majoriteten av kommunerna arbetar i olika utsträckning med
klimatanpassning i sin fysiska planering och vissa med åtgärder i sin befintligt bebyggda
miljö.
Ett regionalt åtgärdsprogram för klimatanpassning 2015-2019, som färdigställs under år 2014,
inkluderar åtgärder som bidrar till att målet ovan uppnås till år 2017. Dessa åtgärder har
kommunerna själva varit med att ta fram och har redan i stor utsträckning förankrats.
Andra regionala mål för energi- och klimatarbetet som fortsätter att gälla
1.24 Utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012
Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst
10 % lägre än utsläppen år 1990.
Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s
definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Utsläppen i Sverige har minskat med 21 procent mellan åren 1990 och 2012. I Jönköpings län
har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent under samma period. Länets totala
utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012*. Utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för
perioden 2008-2012 är 21 procent lägre än utsläppen år 1990 målet har uppnåtts. De sektorer
som haft störst minskning är ”energiförsörjning” via el- och värmeverk samt ”avfall och
avlopp” där utläppen halverats sedan år 1990. Även jordbrukssektorn har under perioden
stadigt minskat sina utsläpp med närmare 11 procent. Den största utmaningen finns inom
transportsektorn där utsläppen ökat med tre procent under perioden.
*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av
utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.
Referenser
1. http://www.energimyndigheten.se/eestod
2. www.ekns.org
3. www.greencharge.se
4. http://trafa.se/PageDocuments/PM_2012_8_Metodrapport_RVU_Sverige_2011.pdf
22
Kalmar län
I ett nationellt och internationellt perspektiv ligger Kalmar län bra till avseende
klimatpåverkande utsläpp och förnybar energi. Andelen tillförd förnyelsebar energi i Kalmar
län, det vill säga energi från biomassa, vatten, sol eller vind, var 65 procent år 2010. Denna
andel bedöms vara bland den högsta i världen. Kalmar län ska naturligtvis jobba vidare med
att minska sin energianvändning och sina klimatpåverkande utsläpp, men det stora arbetet
ligger på ett globalt plan.
Miljökvalitetsmålet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till
högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Temperaturmålet innebär att
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm
koldioxidekvivalenter. Avgörande för att nå målet är internationellt samarbete och insatser i
alla länder. En stor del av dagens utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat mer än 100
år framåt i tiden. Om miljökvalitetsmålet kan nås kommer att visa sig först i mitten av detta
sekel. År 2050 bör utsläppen av växthusgaser, som ett genomsnitt för alla industrialiserade
länder, ha minskat till ungefär två ton per capita för att därefter minska ytterligare.
Resultat
Under 2014 har Länsstyrelsen arbetat intensivt med att etablera arbetsformer för
Klimatkommissionen i Kalmar län. Kommissionen är sammansatt av representanter för såväl
universitet, näringsliv och offentlighet och leds av Länsstyrelsen och Regionförbundet.
Kommissionens syfte är att öka takten i arbetet med att uppnå det fossilfria samhället,
samordna regionens arbete samt finna nya metoder och former för detta. En gemensam
webbplattform har skapats där de gemensamma projekten bedrivs inom energi, begränsad
klimatpåverkan och klimatanpassning. Det är också en mötesplats och ett internt forum för
aktörerna från kommuner, Länsstyrelse, Regionförbund och det regionala energikontoret för
att skapa bättre samverkan och ökad transparens.
Länets kommuner är generellt sett bra på att ta hänsyn till klimatfrågan i sin verksamhet.
Länsstyrelsen avslutade under 2014 ett projekt kring samordnad varudistribution, reseanalyser
av arbetsresor samt resfria möten tillsammans med länets kommuner. Syftet var att analysera
och beskriva åtgärdsförslag för respektive kommun. Flera kommuner har nu börjat
implementera resultaten. Energieffektiviseringen kommunala fastigheter går fortsatt framåt
och de kommunala transporterna blir effektivare. Fortfarande återstår dock mycket att göra,
inte minst i mindre kommuner med lägre personalresurser och andra begränsningar. En
regional strategi för biogas har tagits fram som på sikt kommer att bidra till ökad produktion
av fossilfria fordonsbränslen.
Energiproduktionen från vindkraft ökar och Kalmar län ligger bland de främsta länen i landet
i detta avseende. Den av Regeringen fastställda nivån för vindkraft passerades redan 2012.
Det byggs och planeras fortfarande för ytterligare vindkraft i länet.
23
Analys
För att nå målet med ovanstående preciseringar krävs internationellt bindande avtal och
samarbete. Den enskilt största utmaningen finner vi på transportområdet. För att Sverige ska
nå målet inom sina egna gränser (här avses att inte bidra med mer utsläpp än vi får
geografiskt, per capita eller per produktionsenhet) krävs bland mycket annat krafttag kring
transporter på nationell nivå. Kalmar Län har goda förutsättningar för att bygga ut både
produktion, distribution och infrastruktur för såväl biogas som el och fordonsbränsle. På lokal
nivå behöver det dock utvecklas fler dynamiska energitjänster för mindre projekt inom
framför allt energieffektivisering. Grön upphandling är ett område där det fortfarande finns
mycket att göra för att bidra till begränsad klimatpåverkan. Det är också viktigt att
energihushållningsfrågan kopplad till byggandet kommer igång i länet, i synnerhet som det nu
finns beslut om en stark nationell satsning på bostadsbyggande.
Kronobergs län
Klimatförändringen är en av länets största utmaningar. Området kännetecknas av motstående
utvecklingsinriktningar som minskade utsläpp av växthusgaser inom uppvärmningssektorn,
men ökade utsläpp från transportsektorn. Åtgärder vidtas, inom flera områden, men inte alls i
tillräcklig omfattning.
RESULTAT
Växthusgasernas utveckling, i Kronobergs län, är både positiv och negativ.
I Kronobergs län har en omfattande omställning genomförts inom uppvärmning av bostäder och
lokaler, som nu nästan helt baseras på biobränslen.
Den stora utmaningen framöver är att komma tillrätta med utsläpp av klimatgaser från
transportsektorn och industrierna i länet, där åtgärdsarbetet måste intensifieras.
Inom transportsektorn ökar andelen förnyelsebara bränslen sakta, från en låg nivå, och främst
genom inblandning av biobränslen i andra fordonsbränslen.
De styrmedel som berör inköp av nya bilar har främst medfört att andelen dieselbilar har ökat.
Detta riskerar att leda till problem inom målområdet Ingen övergödning. Tillgängliga styrmedel
har alltså inte räckt till för att få fart på försäljningen av miljöfordon som leder till en
fossilbränslefri fordonsflotta.
En biogasanläggning är under byggnation i länet, där metanreduceringsstödet spelade en stor roll
för att få den till stånd.
Produktionen av energi från förnybara energikällor ökar. Främst från vindkraften, som dock ökar
från en mycket låg nivå.
I Kronoberg har 8 projekt rörande 127 vindkraftverk sammanlagt vunnit laga kraft. Det största
projektet i Kronobergs län är Tvinnesheda-Badeboda i Uppvidinge kommun med 50
vindkraftverk. Bolaget projekterar vindkraftsparken och byggnationen påbörjas troligen 2015.
Det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen i länet, inte minst hos företag,
men för få åtgärder genomförs. Energieffektiviseringsstödet till kommunerna och landstinget har
dock haft en positiv effekt.
Kraftfull satsning för att minska klimatpåverkande utsläpp
Förutom Länsstyrelsen bedriver flera kraftfulla aktörer på regional nivå ett aktivt åtgärdsinriktat
arbete.
24
Regionförbundet södra Småland har inrättat Klimatkommission Kronoberg. Syftet är att vara en
plattform för regionalt klimatarbete med fokus på minskade klimatpåverkande utsläpp från bland
annat transporter och energieffektivisering, med förankring i ett stort antal privata och offentliga
aktörer på regional nivå.
Miljöresurs Linné arbetar aktivt inom området av klimatsmart mat, med fokus på att bland annat
öka andelen ekologiska och säsongsanpassade livsmedel i offentlig sektor och tävlingar t.ex.
”Unga ekokockar”.
Energikontor Sydost bedriver ett stort antal projekt för att energieffektivisera och minska länets
klimatpåverkan, i projekt och nätverk, bland annat ”GodaHus” med fokus på
energieffektivisering.
Miljöfordon Syd verkar inom transportområdet och driver bland annat ett projekt ”Greencharge
Sydost” för att introducera elfordon, både av infrastruktur (i form av laddstolpar) och olika typer
av fordon.
Grön upphandling är också ett prioriterat område där dels ett samlastningsprojekt pågår i
Energikontors Sydost regi och dels ett projekt där Länsstyrelsen och Energikontoret samverkar
inom projektet ”Primes”, ett upphandlingsprojekt som syftar till att stödja framtagningen av
klimatsmarta förfrågningsunderlag.
ANALYS OCH BEDÖMNING
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2050. Åtgärdsarbete genomförs inte i
tillräckligt stor utsträckning och kraftfulla styrmedel saknas för att öka takten i åtgärdsarbetet.
Länsstyrelsen vill ändå poängtera att utvecklingen i miljön är svagt positiv i länet, vilket
åstadkommits genom de åtgärder som genomförts.
Avgörande för om vi ska nå målet är därför både vilka åtgärder som vidtas men även i hur stor
grad åtgärderna vidtas. Långt fler behöver vidta de åtgärder som finns tillgängliga, men det krävs
också att nya typer av åtgärder vidtas.
Kronobergs län har lyckats sänka de klimatpåverkande utsläppen från uppvärmningssektorn.
Förklaringen är god samhandling mellan länets aktörer och länets placering mitt i södra Sveriges
”vedbod” som gjort att fossila bränslen kunnat ersättas med biobränsle.
Samtidigt är Kronoberg ett glest bebyggt län, med en stor andel boende i mindre tätorter på
landsbygden. Detta gör att behovet av att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara blir större,
då transporterna är svåra att ersätta med kollektivtrafik.
De styrmedel som finns idag är inte tillräckligt kraftfulla eller långsiktiga nog för att ge genomslag
för nya förnyelsebara bränslen. Detsamma gäller inom området för energieffektivisering.
Länsstyrelsen saknar idag resurser att arbeta i tillräckligt hög grad tillsammans med näringslivet.
Bidrag eller andra styrmedel behövs för att få näringslivet intresserade av att energieffektivisera
sina lokaler och sin produktion samt att klimatanpassa transporter i stor omfattning.
Ett positivt styrmedel är energieffektiviseringsstödet som med sin långsiktighet har gett goda
resultat inom länets landsting och kommunerna.
Prioriteringar i länet
Prioriterat är samverkan med regionala och lokala aktörer under det kommande året, vilket är en
framgångsfaktor för att nå varaktiga resultat inom klimat och energiområdet. Ett speciellt fokus
kommer att ligga på att få till stånd avsiktsförklaringar, vid namn ”Miljömålslöften” med
kommuner, företag och andra organisationer i länet. Ett annat prioriterat område är Grön
upphandling, där projektet Primes är en plattform för en mängd olika insatser.
25
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET (MÅLUPPFYLLELSE)
För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan görs inte detta på regional nivå.
BEDÖMNING AV UTVECKLING I MILJÖN
NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren
har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet
nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom
målet tar ut varandra.
INDIKATORER SOM FÖLJER UPP MÅLET
•
•
•
•
•
•
•
Energianvändning
Klimat och häckande fåglar
Klimatpåverkande utsläpp
Körsträcka med bil
Nationella utsläpp av CFC
Hushållsavfall
Vindkraftsel
UPPFÖLJNING AV REGIONALA MILJÖMÅL 2014-2020 –
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Fossilbränslefritt 2030
Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört 2030.
Målet kan nås, om fler åtgärder vidtas. Andelen fossila bränslen år 2010 var 45 procent, vilket är
en minskning med 10 procent sedan 2000. För att nå målet måste takten öka i utfasningen av
fossila bränslen.
Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i
länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra
typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivsmedel samt
elfordon.
Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också
viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybar inom hushåll, industri och transportområdet.
Plusenergilän
År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av
förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet,
dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi.
Andelen producerad energi i länet 2010 var 28 procent, vilket är en ökning med 11 procent från
1990. För att nå målet behöver takten öka, de energikällor som bedöms ha störst potential är
vindkraft och kraftvärme. Brist på aktuell data gör att nyare data än 2010 inte kan presenteras.
Indikatorer som följer upp det regionala målet
•
•
Energianvändning
Vindkraftsel
Utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle
26
Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila bränslen län ska till år 2020 ha
minskat till 2 ton per år och per länsinvånare.
År 2012 var utsläppen av koldioxid (från energiförsörjning, transporter och arbetsmaskiner) 3,85
ton per person, vilket är lägre än förra året (3,97) och även lägre än referensår 1990 då nivån låg
på 5,9 ton per person. Utsläppen har minskat sakta tidigare, för att öka igen 2010 till 4,3 ton per
person, tiden får utvisa om den nuvarande minskningen är en stadig trend eller enbart
konjunkturberoende.
Indikatorer som följer upp det regionala målet
•
Klimatpåverkande utsläpp
Förnyelsebar energi
70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från
förnybara källor.
Andelen fossila bränslen 2010 var 45 procent, vilket är en minskning med 10 procent sedan 2000.
För att nå målet måste takten öka i utfasningen. Brist på aktuell data gör att nyare data än 2010
inte kan presenteras.
Användning av elenergi
Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska
med 20 % till 2020, räknat från 1995.
Användningen av elenergi (i bostäder, lokaler, industriprocesser, tjänster och inom jordbruk) låg
på 1,96 TWh år 2012. År 1995 var motsvarande användning 2,09 TWh. Elenergianvändningen
har alltså minskat med 6,2 procent. Medan energi behovet minskar inom industriprocesser och
inom offentlig sektor, blev trenden mottsatta för bostäder och jordbruk.
Det krävs alltså att trenden fortsätter och att takten ökar. Behovet av ökad energieffektivisering är
störst inom tillverkningsindustrin.
Fossil koldioxid från trafiken
Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35
%, jämfört med 1990 års utsläpp.
Utsläppen av koldioxid låg år 2012 på 554 000 ton, vilket i jämförelse med år 1990 (607 000 ton)
visar en minskning på 8,7 %. Även om tendensen är rätt, krävs det snabbare minskning och
därför kraftigare åtgärder för utfasning av fossila och ökad användning av förnybara bränslen.
Ett trendbrott har alltså skett, men det är långt kvar till målnivån och kraftfulla åtgärder för ökad
användning av förnybara bränslen är nödvändiga.
Förnyelsebara fordonsbränslen
Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020 i
Kronobergs län.
Enligt leveranser av bränsle i 2013 för Kronobergs län låg andelen förnyelsebara bränslen på
10,6% procent. Det är betydlig bättre än år 2010 som låg på 5,1 % men det krävs kraftfulla
insatser för att nå målet om 30 %.
Förnyelsebara drivmedel i Kollektivtrafiken
Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år 2020.
Länstrafiken Kronoberg har 2013 omställt stadstrafiken till biogasbussar med 39 bussar.
Regiontrafiken drivs med biodiesel med 123 bussar.
27
Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen
Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen t.ex. biogas i Kronobergs län ska vara
minst 30 GWh år 2020. (Detta motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 personbilar.)
Biogasproduktionen år 2012 var på 11,7 GWh. Produktionen förväntas öka då Växjö kommuns
anläggning fått högre produktionskapacitet och en anläggning i Alvesta förväntas starta upp sin
produktion 2014.
Tankställen för förnyelsebara bränslen
Tankställen för förnyelsebara fordonsbränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i
Kronobergs län år 2020.
Tankställen för allmänheten finns för biogas i dagsläget endast i Växjö och Älmhult. Innan
årsskiftet och i samband med produktion av biogas i Alvesta kommer en tankstation uppföras
även där. Planer finns för en tankstation i Ljungby.
Ökat resande med kollektivtrafiken
För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 % år 2030.
Andelen av kollektivtrafiken i allt resande i Kronobergs län var 10 % år 2013. Detta betyder en
minskning av andelen kollektivresande i Kronobergs län jämfört med 2012, då andelen var 11,4
%. Det nationella genomsnittet var 27 %, där storstadsregionerna drar upp andelen. I Stockholms
län var 52 % av resorna kollektiva år 2013.
Marknadsandelen i Kronobergs län har tidigare ökat de senaste åren: från 9,2 % år 2010, 10,8 %
år 2011 och till 11,4 % år 2012.
Norrbottens län
För att uppnå det globala klimatmålet krävs kraftfulla internationella insatser och samarbete mellan
världens länder. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat något sedan 1990 vilket främst
beror på att länets tunga industri ökat sin produktion.
RESULTAT
Världens koldioxidutsläpp nådde rekordnivåer under 2013 och uppgick till 36 miljarder ton. World
Meterological Organizations sammanställning över växthusgaser visar att koldioxidhalten i atmosfären
ökade mer mellan 2012 och 2013 än mellan något annat år de senaste 30 åren (1). Jämfört med den
förindustriella nivån har halterna ökat med 40 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den
naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att
människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900talets mitt.
Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av
växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.
Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra
länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län
har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,36 miljoner ton mellan åren 1990 och 2012. Sedan 1990
är utsläppen från transportsektorn i stort sett oförändrad. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd
av minskad djurhållning. Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2012.
Byggnader och andra byggda kulturmiljöer i norr har anpassats till äldre tiders klimat. De kan därför
påverkas negativt av ett varmare och blötare klimat som ökar risken för fuktskador, insektsangrepp,
tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Strandnära forn- och
kulturmiljölämningar kan påverkas vid översvämningar av vattendrag. Mildare vintrar innebär ökad risk
28
för att skogsmaskiner kör sönder forn- och kulturlämningar i naturmiljön och i fjälltrakter kan ett
varmare klimat leda till att samiska kulturmiljöer växer igen.
Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av
växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras
och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det i Norrbotten tagits fram en regional
klimat- och energistrategi med efterföljande åtgärdsprogram, ett regionalt miljöhandlingsprogram för
miljömålen och en handlingsplan för anpassning till ett förändrat klimat. Programmen togs fram i syfte
att ge vägledning och stöd för framtagande av olika åtgärder och utvecklingsinsatser samt visa på
konkreta åtgärder och åtgärdsområden som länets aktörer kan hämta inspiration från i det framtida
miljöarbetet (2).
En preliminär utvärdering har gjorts av utvecklingen mellan 2005 och 2010 och enligt siffror från SCB
har energianvändningen i Norrbotten ökat under perioden. Även andelen förnybar energi har på senare
år ökat i Norrbotten, vilket är positivt. Satsningar på utbyggnad av exempelvis fjärrvärme och vindkraft
har inneburit att förbränningen av fossila bränslen har minskat.
ANALYS
Bedömning och utveckling bedöms ej regionalt.
Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och
världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver
internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar
krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter.
Enligt en regional analys gjord av SMHI 2011 kommer klimatet i Norrbotten att förändras under de
kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet.
Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar.
Årsmedelnederbörden beräknas öka med 10-50 procent (3).
I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per
invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och
våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor
som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.
Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala
lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Särskilt utsläppen från energiförsörjningen och
industriprocesserna visade på kraftiga nedgångar under 2009. Hur produktionen utvecklas på SSAB i
Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror. Bortser man
från den tunga industrin minskar användandet av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och
lokaler till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. Metanutsläppen från avfallsdeponier och jordbruk
har också minskat. Inom skogsindustrin har flera insatser gjorts de senaste åren för att byta ut fossila
bränslen mot förnybara, vilket bland annat lett till att pappersbruken minskat sina utsläpp av fossilt
koldioxid.
Utveckling för att effektivt nyttja länets biobränslebaserade råvaror samt insatser för att skapa tillväxt
kopplat till den stora utbyggnad av till exempel vindkraft som är på gång i länet är prioriterat. Inom den
offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur
kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker,
exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas
planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras. Den offentliga upphandlingen
är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i
länet ökar.
För att skapa hållbara transporter är det viktigt att vi ökar möjligheterna för klimatsmarta
kommunikationer. Detta sker exempelvis genom satsningar på spårbunden trafik, ökad användning av
resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafik och förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.
29
(1) Koldioxidhalten ökar snabbare i atmosfären. SMHI forskningsnyhet.
(2) Länsstyrelsen Norrbotten 2014. Regional handlingsplan för anpassning till ett förändrat klimat
(3) Regional klimatsammanställning 2011 – Norrbottens län. SMHI Rapport 2011-20
Skåne län
Skånes växthusgasutsläpp har minskat med ca 29 procent sedan 1990. De senaste åren har minskningen
avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att
nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
Resultat
Nedan beskrivs resultatet av arbetet inom Skånes regionala mål för begränsad klimatpåverkan.
Biogas
Det skånska målet för biogasproduktion är 3 TWh år 2020. I dag är länets totala biogasproduktion cirka
0,3 TWh.
Ett flertal aktörer i Skåne har skrivit under uppropet ”100% fossilbränslefritt Skåne”9. Aktörerna
förbinder sig att fasa ut sin fossila energianvändning för tranporter, el och uppvärmning. Flertalet
aktörer ser biogas som en lösning för att minska sin fossilbränsleanvändning inom transportområdet.
Den regionala efterfrågan på biogas har därför kraftigt ökat, bland annat ska Skånetrafikens bussar vara
fossilbränslefria år 2018.
Under 2014 togs Jordberga Biogas, Sveriges största rötningsanläggning, i drift. Råvaran till
biogasen är huvudsakligen lokalt producerad grönmassa i Jordberga med omnejd. Med
nuvarande utformning beräknas årsproduktionen bli 110 GWh/år, men det finns tillstånd för
att höja produktionen ytterligare10.
Under 2014 fattade regeringen beslut om ett nytt gödselgasstöd, den så kallade ”20-öringen”.
Biogasstödet omfattar 240 miljoner kronor och kommer att fördelas under en tioårsperiod.
Skåne är det län som högst potential för gödselbaserad biogas och förhoppningen är att stödet
ska resultera i många nya biogasanläggningar i Skåne.
Effektivare energianvändning
De flesta av länets kommuner arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna
verksamheter. 29 av Skånes 33 kommuner har sökt Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd 11 och
ska slutrapportera arbetet i mars 2015.
Projektet PROEFF12 innebär kompetenshöjning av skånska miljöinspektörer samt energi- och
klimatrådgivare så att de i sin tur ska kunna förmå företagen på sin ort att energieffektivisera,
med miljöbalken som grund. Idag är 21 kommuner anslutna.
Länets totala energianvändning har legat på ungefär samma nivå de senaste 15 åren. Många
prognoser pekar på en ökad energianvändning framöver. Under året har spillvärmepotentialen
9 http://www.klimatsamverkanskane.se/projekt/fler-ansluter-sig-till-100-fossilbranslefritt-2020
10 http://www.swedishbiogas.com/index.php/sv/referensanlaeggningar/sverige/jordberga
11 http://www.energimyndigheten.se/eestod Energimyndigheten: Statligt stöd till energieffektivisering i
kommuner och landsting
12 http://proeff.se/ PROEFF – Energismart Skåne
30
kartlagts i länet. Resultat visar att det finns en potential att fördubbla
spillvärmeanvändningen13.
Flertalet kommuner och län i södra Sverige har ingått i Länsstyrelsens projekt om
energieffektivisering av lantbruk. Projektet har resulterat i information, utbildning, checklistor
och vägledning för tillsyn och prövning.
Förnybar el
Enligt det regionala målet ska produktionen av förnybar el i Skåne år 2020 vara 6 TWh högre än år
2002. Vi idag har uppnått ungefär en tredjedel av målet.
Vindkraftsutbyggnaden i Skåne fortsätter att öka och Skåne är ett av de län som producerar
mest vindkraftsel, 498 megawatt installerad effekt14.
Flera kommuner i länet planerar biobränsleeldade i kraftvärmeverk. 2014 invigdes
Kraftringens biokraftvärmeverk i Örtofta. Anläggningen drivs med biobränsle. Örtofta
kommer vid full produktion att öka förnybara elproduktionen i Skåne med 220 GWh till 2 072
GWh.
Länsstyrelsen Skåne driver tillsammans med Energikontoret Skåne projektet ”Räkna på
solceller”. Under 2014 arrangerades seminarier riktade till i första hand långivande banker,
försäkringsbolag och mäklare för att diskutera lång- och kortsiktiga ekonomiska aspekter av
småskalig solelproduktion.
Transporter
Utsläppen från transporter har knappt förändrats sedan år 1990. Den totala vägtrafiken i Skåne förväntas
öka på grund av bland annat befolkningsökning och ökad transittrafik. De skånska kommunerna har
börjat arbeta med sin fysiska planering för att minska utsläppen från transporter, och samarbetar i vissa
fall mellan kommungränserna. Några skånska kommuner har tagit initiativ för att minska den tunga
trafiken genom att samordna varutransporter till kommunala verksamheter.
Analys och bedömning
Nationellt bedöms det inte vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller
planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning gäller för Skåne.
Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka och framförallt är det vår användning av fossila
bränslen som är problematisk. Det är främst länder med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp,
även om flera länder samtidigt även satsar på förnybar energi.
För att nå målet krävs såväl kraftfulla internationella som nationella åtaganden och
förverkligandet av dessa. Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal.
Sverige är ett litet land men vi kan göra en viktig insats genom att driva på den internationella
utvecklingen och visa på lösningar.
Sedan år 1990 har Skånes totala utsläpp av växthusgaser minskat med cirka 29 procent. En
orsak är att privathushållen i stor utsträckning ersatt sina oljepannor med biobränslepannor
eller värmepumpar. Andra orsaker är nedläggning av försvarsmaktens anläggningar och
jordbrukets minskade djurhållning.
Förutsättningarna för ett fortsatt aktivt klimatarbete i Skåne är goda. Det finns framstående
miljöteknikföretag och flera kommuner i länet bedriver ett aktivt klimat- och energiarbete.
13
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/energieffektivisering/Pages/spillvarmeprojektet.aspx
14 http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Tillforsel/-Vind/
31
Till exempel utgör skånska kommuner en femtedel av medlemmarna i föreningen Sveriges
klimatkommuner15.
Under 2010-2013 har Skåne haft regeringens uppdrag att vara Pilotlän för grön utveckling.
Under pilotlänsperioden har Skåne analyserat och kommenterat ett dussin förslag till nya eller
förändrade styrmedel inom klimat- och energiområdet, och däri ofta påpekat att styrmedlen är
otillräckliga för att Skåne ska kunna bidra till att Sverige förverkligar de nationella
klimatmålen. Den identifierade bristen i de nationella styrmedlen för minskad klimatpåverkan
och energiomställning är att grundförutsättningarna särskilt för start och drift av förnybar
energiproduktion är olönsamma, oförutsägbara, eller bådadera. Detsamma gäller identifierade
åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är
ett otillräckligt styrmedel. I förhållande till de nationella styrmedlen är de statliga stöd som
finns, till exempel stöd till jordbrukare för biogasproduktion och stöd till installation av
solceller, ologiska och minst sagt suboptimala. Utmaningen är det underskott på
genomförande som råder inom klimat- och energiområdet, främst inom transport och
energiförsörjningsområdet.
Stockholms län
För att nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Idag är vägtrafiken och
energiproduktionen de största utsläppskällorna i länet. Energisektorns och transporternas
utsläpp minskar med undantag av inrikes flygresor. Att nå målet samtidigt som regionen
växer är en av länets största utmaningar.
Resultat
Varje invånare i länet beräknas årligen generera cirka 2,5 ton växthusgaser. Siffran är dock missvisande
då konsumtionen av varor och tjänster utnyttjar klimatpåverkande resurser utanför länsgränsen.
Energianvändningen per invånare har varit relativt konstant under flera år. Energianvändningen per
person är ungefär hälften av riksgenomsnittet.
De totala utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med cirka 38 procent jämfört med år 1990.
Vägtrafiken och energianvändningen i bostäder är de största utsläppskällorna. Vägtrafikens utsläpp är
dominerande. Detta beror på att trafikvolymen växer samtidigt som körsträckan med bil per invånare
minskar och nu ligger under det nationella genomsnittet.
Den totala utsläppsnivån i länet har minskat något under de senaste åren till 5,3 miljoner ton
växthusgaser per år.
Analys och bedömning
I Stockholm bor och lever många människor och inflyttningen till länet är hög. Den växande regionen
föranleder längre resor och ett stort behov av nya bostäder. Vägtrafiken bedöms därför öka och det
innebär en stor utmaning att minska dess miljöpåverkan.
Utsläppen av växthusgaser per invånare inom Stockholms län är mindre än riksgenomsnittet tack vare
en väl utbyggd fjärrvärme, få tunga industrier och en hög andel kollektivtrafik. Utsläppen av
växthusgaser per invånare ligger på en relativt konstant nivå, men risk finns för att de ökar. Till exempel
visar Trafikanalys trafikprognos på att trafiken ökar mer än befolkningen.
För att de totala utsläppen ska minska måste kraftfulla åtgärder vidtas som minskar utsläppen från
trafiken och från energianvändningen i bostäder och lokaler. Bland annat behöver andelen kollektivtrafik
öka och energieffektiviseringar och andra teknikförbättringar fortsätta. En klimat- och energistrategi har
15http://www.klimatkommunerna.se/
32
tagits fram i samarbete med länets aktörer. Strategin fungerar som vägledning för länets arbete för att
nå de nationella målen för klimatpåverkan. Den omfattar sex åtgärdsområden, bland annat transporter
och resande, samhällsplanering och energianvändning i bebyggelse. Dessa områden kommer att
prioriteras i den regionala samverkan kommande år. Arbetet med att utveckla åtgärder som utgår från
strategins åtgärdsområden har påbörjats.
Begränsad klimatpåverkan är ett av de prioriterade miljömålen i samarbetet i den Regionala
miljömålsdialogen mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Kommunförbundet Stockholms län,
Landstinget och Trafikverket
Södermanlands län
Miljömålet bedöms inte på regional nivå. Utsläpp av växthusgaser i länet har minskat med 30
procent 1990-2012. För att nå miljömålet krävs bl.a. globala överenskommelser, hållbar
samhällsplanering, åtgärder inom energieffektivisering av transporter och fastigheter och
satsning på förnybar energi.
Resultat
Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har
minskat med 30 procent 1990 – 2012 [1]. Minskningen är störst inom sektorn
energiförsörjning men också inom transportsektorn har en minskning skett sedan år 2011.
Åtgärder genomförs för energieffektivisering av byggnader men dessa slår inte igenom på den
totala energianvändningen. Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen
med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter.
Temperatur och Koncentration
Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen
har sedan 1900-talet ökat med 0,9 grader [2]. I Södermanlands län var alla år utom två mellan
1990 och 2012 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009) [3]. SMHI:s scenarier för
temperaturen år 2100 visar en temperatur på 2,6 - 5,0 grader över medelvärdet 1961-1990 [4].
Koncentrationen av koldioxid överskred under 2012 för första gången 400 ppm vid några
mätstationer. Under 2013 kunde nivåer över 400 ppm uppmätas vid ytterligare en mängd
mätstationer runt om i världen. [5] För att den globala temperaturen högst ska stiga med 2
grader måste koncentrationen av alla växthusgaser (koldioxid, metan med flera) stabiliseras
på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter [6]. Halterna ligger alltså redan idag över denna nivå.
Utsläpp av växthusgaser
De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 2,9 miljoner ton år 2012.
Energiförsörjning och industriprocesser står vardera för 30 procent av länets
växthusgasutsläpp. Transportsektorn står för ca 25 procent av utsläppen. Den största
minskningen av utsläppen sedan år 2011 har skett inom sektorn energiförsörjning (24 procent)
men även utsläppen från transportsektorn har minskat (9 procent). [7]
33
Energianvändning och energitillförsel
Energianvändningen i Södermanlands län var 2012 drygt 13 TWh [8]. Vind- och vattenkraft
står för en mycket liten del av länets energitillförsel. I slutet av 2013 fanns sju vindkraftverk i
länet med en total effekt på 6,4 MW. [9] Den totala biogasproduktionen år 2012 var 59,1
GWh, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med 2011 [10]. Solenergiproduktionen i
länet uppgår till ca 1,3 GWh per år [11].
Energieffektivisering
Enligt kommunernas inrapportering till Energimyndigheten inom ramen för
energieffektiviseringsstödet har energianvändningen i byggnader och lokaler effektiviserats
med 3 respektive 9 procent under det senaste året.
Statistik från SCB över specifik energianvändning (kWh/m2) för småhus, flerbostadshus och
lokaler visar på en minskning med 18, 10 respektive 21 procent under perioden 2001-2012.
Samhällsplanering
Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen med ett fokus på hållbara
bebyggelsestrukturer och minskade transporter. Att förtäta inom stadskärnan, funktionsblanda
och att förbättra kollektivtrafiken är utgångspunkter i planeringen.
Analys
Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå.
Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel
och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås (globalt och i
Södermanlands län) krävs ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar, som skrivs
under 2015 och börjar gälla 2020 [12]. De största utmaningarna i Södermanlands län är
utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till
2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem
utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva
transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat
energieffektivisering och en förändrad planering, men vi har ännu inte sett vändpunkten i de
största utmaningarna.
Förnybar energi
Flera aktörer i länet arbetar för en ökad produktion av biogas. Det krävs dock en fortsatt
regional samverkan för att detta ska ta fart på allvar. Södermanland är ett av de län där
vindkraften är minst utbyggd. En utmaning för länet är därför att hitta de lägen där vindkraft
kan finnas utan att påverka bland annat natur- och kulturmiljöer negativt. Kommunala
planeringsunderlag är mycket viktiga i detta sammanhang. Under 2015 kommer länets
potential för förnybar energi att kartläggas. Kartläggningen kommer att fungera som ett
underlag för de aktörer som vill göra investeringar i förnybar energi.
Energieffektivisering
34
Det är svårt att bedöma var den största potentialen för energieffektiviseringar finns. Vad
gäller bostäder är effektiva och förnybara energilösningar för fritidshus som omvandlas till
permanentboende en utmaning. En annan är renoveringar i miljonprogramsområdena. Där
finns en stor potential för effektiviseringar, men det är då viktigt att det finns ekonomiska
möjligheter att utnyttja hela effektiviseringspotentialen. En tredje utmaning är att på allvar
komma igång att bygga riktigt energisnålt, dvs. passivhusstandard.
Angående energieffektivisering i industrin är kostnadseffektiviteten för åtgärderna avgörande
då en kort återbetalningstid eftersträvas vid investeringar. Information om kostnadseffektiva
åtgärder krävs således för att realisera energieffektiviseringspotentialen i industrin.
Samhällsplanering och transporter
Utmaningarna kopplat till samhällsplanering och transporter ser olika ut i länets kommuner. I
de kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet finns en inflyttning och
ett tryck på ökat bostadsbyggande. Det är också dessa kommuner som har längst körsträcka
med bil [13]. Tillgång till regional kollektivtrafik är alltså minst lika viktig som lokal. I andra
kommuner i länet handlar utmaningen mer om att hantera en utveckling med minskande
befolkning och att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på
landsbygden.
Referenser
[1] Miljömål.se (2014). Klimatpåverkande utsläpp - Södermanlands län.
[2] Naturvårdsverket (2014). Klimatet förändras. Webbadress:
<http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Klimatet-forandras/>
[3] SMHI (u.å). Klimatscenarier. Webbadress: <http://www.smhi.se/klimatdata/framtidensklimat/klimatscenarier?area=lan&var=t&sc=rcp85&seas=ar&dnr=0&sp=sv&sx=0&sy=0#are
a=lan&dnr=4&sc=rcp85&seas=ar&var=t>
[4] SMHI (u.å). Klimatscenarier. Webbadress: <http://www.smhi.se/klimatdata/framtidensklimat/klimatscenarier?area=lan&var=t&sc=rcp85&seas=ar&dnr=0&sp=sv&sx=0&sy=0#are
a=lan&dnr=4&sc=rcp85&seas=ar&var=t>
[5] SMHI (2014). Oroväckande rekordnivåer av koldioxid i atmosfären uppmätta.
Webbadress: <http://www.smhi.se/forskning/orovackande-rekordnivaer-av-koldioxid-iatmosfaren-uppmatta-1.30502>
[6] Naturvårdsverket (2014). Begränsad klimatpåverkan. Webbadress:
<http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sverigesmiljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransad-klimatpaverkan/>
[7] Miljömål.se (2014). Klimatpåverkande utsläpp - Södermanlands län.
[8] SCB (2014). Kommunal och regional energistatistik. Webbadress:
<http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Energibalanser/Kommunaloch-regional-energistatistik/24625/24632/>
35
[9] Statens Energimyndighet (2014). Vindkraftsstatistik 2013. Rapport ES 2014:02.
Webbadress:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Statistik/officiell%20statistik/Vindkraftsstatistik%2
02013_pdf.pdf
[10] Statens Energimyndighet och Energigas Sverige (2013). Produktion och användning av
biogas år 2012. Webbadress:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Ny%20statistik/Tillf%c3%b6rsel/Biobr%c3%a4nsl
e/Produktion%20och%20anv%c3%a4ndning%20av%20biogas%202012.pdf
[11] Beräknat utifrån statistik för solceller som beviljats stöd från länsstyrelsen.
[12] Naturvårdsverket (2014). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål
och etappmål 2014. Webbadress:
http://miljömål.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2014/au-2014.pdf
[13] Miljömål.se (2014). Körsträcka med bil - Södermanlands län.
Uppsala län
Klimatpåverkan från energisektorn bedöms minska kraftigt till 2020 då torvanvändningen ska
avvecklas i Uppsalas fjärrvärmeverk. Körsträckan med personbil per person minskar men då
befolkningen förväntas öka kraftigt i länet under de närmaste årtiondena krävs stora insatser
för att målen för transportsektorn ska nås
Resultat
De klimatpåverkande utsläppen har successivt minskat i länet sedan 1990, framförallt beroende på
minskad användning av fossila bränslen för uppvärmning.
Transporterna och energiförsörjningen ger upphov till vardera cirka 35 procent av länets
klimatpåverkande utsläpp. Jordbrukssektorn står för uppskattningsvis 17 procent av utsläppen och
arbetsmaskinerna för 8 procent. Utsläppen från industriprocesserna, avfall och avlopp samt
lösningsmedelsanvändningen står tillsammans för endast några enstaka procent.
En stor del av de klimatpåverkande utsläppen från trafiksektorn i länet orsakas av en omfattande
genomfartstrafik som i allt väsentligt inte påverkas av åtgärder som syftar till ändrade trafikbeteenden i
länet. Positivt är att antalet körda mil per invånare och år har minskat med 17 mil mellan 2000 och 2013
och med 10 mil mellan 2012 och 2013.
I länet drivs länsbussarna med fossilfria bränslen till 9 procent och stadsbussarna i Uppsala kommun till
38 procent. Totalt innebär det att busstrafiken i länet drivs till 18 procent med fossilfria bränslen.
Inkluderas den regionala tågtrafiken som uteslutande drivs med fossilfri el drivs länets kollektivtrafik till
24 procent med fossilfria bränslen.
Analys
För att lyckas med att minska klimatpåverkan från transportsektorn krävs ett gemensamt globalt
klimatåtagande, kraftiga nationella styrmedel, ett omfattande regionalt och kommunalt arbete samt
ändrade beteendemönster. För att ytterligare minska utsläppen från transportsektorn på regional nivå
krävs betydligt effektivare transportlösningar med väsentligt fler resor med kollektivtrafik samt en
övergång till fordon som drivs med förnybara bränslen. En annan förutsättning för att nå miljömålet är
att utveckling av förnybara drivmedel sker i tillräcklig omfattning samt att fordonsindustrin utvecklar
fordon som kan drivas på dessa bränslen.
36
En hel del av åtgärdsarbetet kan utföras på regional och kommunal nivå. En förbättrad och utbyggd
kollektivtrafik är nödvändig. Miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandlingar är också viktiga
åtgärdsområden, både inom den privata och offentliga sektorn. Samordning via regionala myndigheter
kan vara viktig för att kunna genomföra gemensamma program som exempelvis energieffektivisering av
kommunala transporter. Andra åtgärdsområden är bättre utvecklad infrastruktur, till exempel bebyggelse
längs med stråk och förbättrade gång- och cykelvägar.
Koldioxidutsläppen från energisektorn orsakas till övervägande del av förbränning av torv vid
värmeverket i Uppsala samt av plastinnehållet i bränslet i avfallsförbränningsanläggningen. En väsentlig
minskning av de klimatpåverkande utsläppen från energisektorn förväntas i samband med att ett nytt
värmeverk ska vara färdigt senast 2020 då torven kommer att bytas mot förnybara bränslen. En viss
oljeanvändning kommer dock att finnas kvar som spets- och reservkraft, som på sikt behöver avvecklas.
Värmlands län
Bedömning av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan görs ej på regional nivå,
då preciseringarna avser globala variabler. Arbetet för minskade utsläpp i länet visar i
flera fall goda resultat, men påverkas i hög grad av såväl omvärldsfaktorer som
nationella och internationella styrmedel.
Resultat
Utsläppen av växthusgaser i Värmland uppgick under 2012 till knappt 1,5 miljoner ton
koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 5,4 ton per capita, vilket är längre än riket som helhet
där utsläppsnivån ligger på 6,0 ton per capita. Att utsläppen per invånare i Värmland är lägre
beror främst på att en mindre andel av industrin är beroende av fossila bränslen. 2012 är det
senaste år för vilket emissionsstatistik finns tillgängligt för länet. Av de totala utsläppen står
transporter för 43 %, industri för 21 %, bostäder och service för 10 % samt jordbruk och
arbetsmaskiner för 25 %. Utsläpp som genereras vid produktion av varor utanför länet, men
som konsumeras inom länet, ingår inte i emissionsstatistiken.
Utsläppen har minskat med 32 % sedan basåret 1990. Sedan föregående år minskade
utsläppen med 4 %, främst beroende på minskade utsläpp från transporter, särskilt från
personbilar.
Länet har en strategi för klimat- och energiarbetet. En gemensam handlingsplan som pekar ut
viktiga insatsområden och åtgärder har tagits fram under 2014.
Inom länets industrisektor, som domineras av skogs- och stålindustri, sker en fortlöpande
energieffektivisering samt en övergång till biobränslen. Även inom fjärrvärmesektorn och i
enskilda fastigheter har ett omfattande energieffektiviseringsarbete genomförts, där åtgärder
för att ersätta kvarvarande fossila bränslen och effektivisera energianvändningen pågår.
Länets kommuner och Landstinget i Värmland arbetar systematiskt med energieffektivisering
i fastighets- och fordonsbeståndet, med en ambition om 10 % effektivisering 2009-2014 och
17 % effektivisering 2009-2020. Länets kollektivtrafikorganisatörer arbetar framgångsrikt
med att öka bussresandet och deltar i branschinitiativet Fördubblingsprojektet. Målet med
projektet är att fördubbla kollektivtrafiken i Sverige till 2020.
I särskilda projekt driver aktörer inom länet arbete med att:
öka kompetensen hos kommunala energi- och klimatrådgivare
37
stödja företag i deras energieffektiviseringsarbete genom energirådgivning och energitillsyn
underlätta för arbetspendling utan bil
utbilda lantbrukare i åtgärder som kan minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från
markhantering och djurhållning
stimulera konsumenter att öka kunskapen om sin egen konsumtions klimatpåverkan
Analys
Utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt i länet, med 32 % sedan 1990, där den största
utsläppsreduktionen ägde rum 2000-2007. Orsaken till den kraftiga minskningen ligger främst
i energiinvesteringar inom den tunga industrin samt en succesiv övergång till biobränsle och
värmepumpar i fjärrvärmesystem och för övrig uppvärmning av byggnader. Därefter har
utsläppen fortsatt att minska inom industri och bostadssektor, men i en betydligt lägre takt.
Inom den tunga industrin är ett fortlöpande investerings- och effektiviseringsarbete att vänta,
vilket kommer att leda till minskad användning av fossila bränslen. Förmodligen är de enklare
energieffektiviseringsåtgärderna redan genomförda, så inga radikala utsläppsminskningar är
att vänta med dagens förutsättningar. Det nya värmekraftverket i Karlstad, som kommer att
stå färdigt under 2014, ger möjlighet att fasa ut all fossil olja ur Karlstads fjärrvärmesystem.
Utsläppen från transporterna har visat en nedåtgående trend under de senaste fem åren. Sedan
2007 har utsläppen minskat med 11 %, främst beroende på minskade utsläpp från personbilar.
Den tidigare ökningen av utsläppen från tunga lastbilar och bussar har sedan cirka fem år
stagnerat. Utsläppen från lätta lastbilar fortsätter dock att öka, om än från en låg utsläppsnivå
jämfört med utsläppen från personbilar och tunga lastbilar och bussar.
De minskande utsläppen från personbilar beror sannolikt på mer energieffektiva nya bilar och
ett ökat inslag av förnybara drivmedel, eftersom körsträckan med bil per person är relativt
konstant i länet. Bättre pendlingsmöjligheter har pekats ut som ett prioriterat område i den
regionala utvecklingsstrategin. Om inte det behovet kan mötas med ökad och förbättrad
kollektivtrafik är risken att det leder till ökade utsläpp från privatbilism.
Länets aktörer har enats om ett regionalt mål om att Värmland ska vara klimatneutralt senast
år 2030. I de analyser som har gjorts i samband med den regionala klimat- och energistrategin
framgår det att det finns tekniska och resursmässiga förutsättningar för att nå detta mål, men
att dagens styrmedel inte är tillräckligt kraftfulla. Det regionala klimatarbetet är i hög grad
beroende av effektiva styrmedel – juridiska och ekonomiska – på nationell och internationell
nivå. Det finns stora möjligheter att förstärka dessa styrmedels verkningskraft genom lokala
och regionala åtgärder.
Västerbottens län
För att uppnå detta mål krävs internationella insatser och samarbete mellan världens länder. I
Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990 men det krävs stora
insatser för att de ska fortsätta att minska, framförallt inom transportsektorn.
Resultat
Västerbottens län påbörjade tidigt arbetet med att vidta åtgärder för att begränsa och hantera
klimatförändringarna. Även om länet på många sätt uppvisat en positiv utveckling på området
38
kvarstår mycket arbete. För att hantera utmaningen med att ställa om till en hållbar utveckling
krävs ett fortsatt omfattande förändringsarbete med djärva visioner, konkreta mål och
åtgärder.
Länets bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att minska utsläppen av
växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som
produceras och används i länet. Parallellt med detta måste vi också anpassa samhället till de
klimatförändringar vi redan ser och kan förvänta oss.
Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 21,5 procent sedan 1990. Det är framförallt
sektorn energiförsörjning som står för den största andelen av reduceringen med en dryg halvering av
utsläppen mellan åren 1990 och 2012. (1) Utsläppen från energiförsörjningen har minskat främst tack
vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle, en ökande andel fjärrvärme har också
inneburit effektiviseringar som minskat utsläppen.
Transportsektorn är en stor utmaning för Västerbotten då den står för 40 procent av länets
utsläpp av växthusgaser. Det räcker inte bara med teknik och energieffektivisering vi måste
även ändra vårt beteende och samhällsplanera smartare för att minska transporternas negativa
miljö- och hälsopåverkan.
Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat i Västerbottens län ligger de per person långt
över vad som är långsiktigt hållbart globalt.
I Västerbotten finns ett Klimatråd som är ett samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor.
Rådet fungerar som en samordnande och pådrivande kraft för klimat-, energi- och
miljömålsarbetet i länet.
Under 2014 utsåg klimatrådet länets tre första klimatambassadörer. Syftet med
klimatambassadörerna är att lyfta vikten av att arbeta för ett hållbart samhälle för olika
målgrupper inom sina nätverk och arenor.
I länets åtgärdsprogram för hållbar utveckling finns ett flertal åtgärder som är direkt kopplade
till Begränsad klimatpåverkan och kommer förhoppningsvis leda till minskade utsläpp av
växthusgaser.
Under 2014 har nya regionala miljömål beslutats som bland annat innefattar målnivåer om
minskade utsläpp av växthusgaser inom sex olika samhällssektorer i länet.
I Västerbottens klimat och energistrategi har fem strategiska områden har identifierats där
omfattande åtgärder måste genomföras för att minska utsläppen av klimatgaser, öka
energieffektiviseringen, öka andelen förnybar energi och anpassa samhället till ett förändrat
klimat. Dessa områden är ”samhällsplanering, byggande och förvaltande”, ”resande och
energieffektiva transporter”, ”näringsliv och affärsdriven miljöutveckling”, ” natur- och
kulturmiljö” och ”konsumtion, livsstil och hälsa”.
En handlingsplan med åtgärder med utgångspunkt i strategin har tagits fram i samverkan med
länets aktörer.
Analys och bedömning
39
Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar hela ekosystemet, global
matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till
hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver
också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån
våra möjligheter.
Klimatet i Västerbottens län beräknas förändras under de kommande hundra åren. Här väntas
temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Det innebär ett fuktigare
klimat med mer nederbörd och att trädgränserna förflyttas högre upp på fjället.
I Västerbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi,
räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår
glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god
tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med
potential för att utnyttja vindkraft.
Viktiga insatser som har identifierats i arbetet med klimat och energiarbetet är att skapa
effektivare resmöjligheter i form av ny teknik kombinerat med ökad satsning på järnväg.
Minska andelen onödiga transporter, genomföra hållbara inköp, hållbart nyttjande av
naturresurser samt öka kunskapen om klimatsmarta val är ytterligare några viktigare insatser
som kan minska utsläppen av växthusgaser. Den offentliga upphandlingen är också ett
verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i
länet ökar.
I Västerbotten är Botniabanan, Tvärbanans persontrafik sträckan Lycksele-Umeå och
Vännäspendeln satsningar på klimatsmarta kommunikationer. Förutom den spårbundna
trafiken är det viktigt att verka för en ökad användning av resfria möten samt en förbättring av
kollektivtrafiken och ytterligare förbättra förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.
När vi pratar klimatpåverkan är det viktigt att också analysera växthusgasutsläppen från ett
konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom länet. För Sverige har
utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per person och år orsakade av svensk konsumtion
ökat med 17 procent, från 11,4 ton till 12,3 ton koldioxidekvivalenter under perioden 1993 till 2011. (2)
Enskilda konsumenter kan redan idag påverka utsläppen och skillnaden mellan olika handlingsalternativ
är stor. Ett flertal av åtgärderna som har tagits fram i Västerbottens regionala åtgärdsprogram kopplar
till hållbar konsumtion, livsstil och hälsa.
De åtgärder som behövs är en kraftig minskad användning av fossila bränslen och en
förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en energieffektivisering av det äldre
bostadsbeståndet. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre
långväga flygresor, ökat inslag av vegetariskt kosthåll och minskat matsvinn är andra viktiga
insatser för att minska utsläppen.
Referenser:
(1) Klimatpåverkande utsläpp Västerbottens län
(2) Naturvårdsverket 2014 Utsläpp av växthusagaser från svensk konsumtion
40
Västernorrlands län
Utsläppen av växthusgaser i Västernorrland har minskat med cirka 39 procent under perioden
1990 till 2012. Det är i första hand inom industri- och energisektorn som utsläppen av
växthusgaser minskat. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner står för den största
andelen av utsläppen av växthusgaser i Västernorrland.
Resultat
Västernorrland är bland de län som använder mest energi räknat per innevånare. Energianvändningen är
cirka 100 MWh per innevånare och år. I länet finns flera energiintensiva processindustrier som pappersoch massaindustrier, kemisk industri och produktion av primäraluminium. Industrierna står för cirka 70
procent av energianvändningen i länet.
En stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi i form av avlutar och träbränslen.
Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt med att minska användningen av fossila
bränslen. Det finns flera exempel på lyckade samarbeten mellan industrier och fjärrvärmeföretag som
inneburit ökad resurshushållning och minskad användning av fossila bränslen.
Utsläppen av växthusgaser har minskat med cirka 39 procent under perioden 1990 till 2012 vilket är
mycket jämfört med andra län. Det ska påpekas att det kan finnas en viss osäkerhet i
utsläppsuppgifterna från 1990. Det är i första hand inom industri- och energisektorn som utsläppen av
växthusgaser minskat genom att eldningsolja har ersatts med biobränslen. Det största punktutsläppet år
2012 är en anläggning för produktion av primäraluminium som står för cirka 15 procent av de totala
utsläppen av växthusgaser i länet räknat som koldioxidekvivalenter.
Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner är år 2012 i samma storleksordning som år 1990 och är
nu den sektor som står för den största andelen av utsläppen av växthusgaser i Västernorrland.
Länets kommuner har tydligt fokus på hållbara resor i den fysiska planeringen. Landstinget
Västernorrland driver sedan 2013 ett projekt, Hållbara arbetsresor, som inneburit väsentligt minskade
flyg- och bilresor inom Landstingets verksamhet. Planer finns att utöka projektet till att omfatta samtliga
kommuner i Västernorrland. Projektet omfattar cirka 25 000 anställda inom kommuner och Landsting
vilket motsvarar drygt 10 procent av länets befolkning.
Analys
Det är en stor utmaning för länet att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Länet är glest
befolkat med långa transportavstånd. Skogsråvara från inlandet till de kustbaserade pappers- och
massindustrierna innebär mycket transporter. En utveckling av järnvägssystem och kollektivtrafik är
viktiga delar i att minska energianvändningen inom transportsektorn.
Innevånarna i Västernorrland reser, i likhet med andra glest befolkade län, mycket med bil. En utvecklad
kollektivtrafik och ändrade resvanor är viktigt för att minska resor med bil. I den regionala
transportplanen 2014-2025 läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och
cykelåtgärder som därmed ger bättre förutsättningar för hållbart resande och hållbara godstransporter.
Den tydliga flaskhalsen inom den Botniska korridoren är järnvägssträckan mellan Gävle och Härnösand.
Mellan år 2000 och 2012 har antalet tåg på vissa sträckor ökat från cirka 30 till 70 tåg per dygn. För att
kunna flytta transporter från lastbil till järnväg behöver kapaciteten på sträckan förbättras. För att
säkerställa en långsiktigt hållbar lösning på Ostkustbanan måste planeringen av en ny
dubbelspårslösning påbörjas omgående. Arbetet bör genomföras sammanhållet för ny dubbelspårig
järnväg mellan Gävle och Sundsvall samt ny dragning av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand.
Det pågår flera viktiga satsningar i utvecklingen av ett effektivt transportnav i Sundsvall, med kopplingar
mellan väg, järnväg och sjöfart i området Tunadal–Korsta–Ortviken, där om- och utlastning kan ske utan
onödiga tidsförluster och transportsträckor.
41
Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt i arbetet med att minska utsläppen av
växthusgaser. Det finns goda förutsättningar att ytterligare begränsa utsläppen av växthusgaser genom
att till exempel ersätta olja med biobränslen och att minska andelen fossila material som går till
avfallsförbränning.
Västernorrlands län har goda förutsättningar att öka andelen förnybar energi från bland annat
biobränsle, vindkraft och solenergi. Länsstyrelsen i Västernorrland hanterar ett stort antal
tillståndsprövningar av vindkraft. Cirka 720 vindkraftverk har tillstånd som vunnit laga kraft, är i
byggskede eller drift. Utöver det är cirka 1200 vindkraftverk under tillståndsprövning.
För att uppnå visionen om en hållbar och resurseffektiv energianvändning och inga nettoutsläpp av
växthusgaser år 2050 behövs en kombination av investeringar i ny teknik och beteendeförändringar.
Erfarenheterna från lokala investeringsprogram som Lip och Klimp visar att de lett till olika
”tekniksprång” på lokal nivå som annars ej varit möjliga att genomföra. Investering i ny teknik för
energieffektivisering och ökad andel förnybar kan många gånger vara ekonomiskt osäker med hänsyn till
att det krävs lång avskrivningstid och det är långsiktigt osäkra energipriser och räntenivåer. Ett stöd för
lokala energi- och klimatinvesteringar är ett bra verktyg för att dels minska klimatpåverkan och
samtidigt bidra till en utveckling av regionen.
Västmanlands län
I Västmanlands län och i Sverige ska nettoutsläppen av växthusgaser ha upphört år 2050. Det
är främst transporterna som måste minska drastiskt. Den nationella bedömningen är att målet
inte nås.
Resultat
Utsläppen av växthusgaser har minskat med cirka 30 procent sedan 1990. Minskningen beror framför allt
på att oljeanvändningen i bostäder nästan försvunnit och att energiproduktion i större omfattning
använder förnyelsebar energi. En annan viktig faktor är att ett företag som har utsläpp som påverkat
statsistiken i länet har förbättrat sin tillverkningsprocess mellan 2010 och 2011 genom att använda
mindre lustgas.
Om konsumtionens klimatpåverkan från importerade varor läggs in statsistiken blir minskningen
betydligt mindre. Idag saknas tillförlitlig statistik på regional nivå för detta område.
Mellan 1990 och 2007 minskade energianvändningen med ungefär 12 procent. De största
effektiviseringarna har skett i transportsektorn, byggverksamhet och industri.
Den sektor som genererar störst utsläpp är energiförsörjning följt av transporter och arbetsmaskiner.
Jordbruket inom länet står även för en viss del av utsläppen. Västerås är den enda kommunen i länet
som har kommunala särkrav om energihushållning vid nybyggnation av bostäder.
Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Västmanland är nästan densamma som
genomsnittet nationellt. Dock skiljer sig körsträckan mellan kommuner i länet på grund av olika
geografiska struktur.
Länsstyrelsen leder ett projekt där kommunerna får vägledning i tillsyn om energihushållning enligt
miljöbalken. Flera av länets kommuner kommer att delta i projektet och förhoppningsvis kan detta
arbete påverka energianvändningen på längre sikt.
I Västmanland finns inget riksintresse för vindkraft vilket kan vara en anledning till att Västmanland har
lägst antal vindkraftverk i landet. År 2012 fanns det två vindkraftverk i Västmanland med en så liten
installerad effekt att den inte går att mäta i megawatt enligt Energimyndigheten.
42
I Västmanlands län finns åtta biogasanläggningar, varav en deponigasanläggning. Den totala
biogasproduktionen år 2013 var 44 GWh, vilket var en minskning med 6 procent jämfört med år 2010.
(www.biogasportalen.se)
Mellan åren 2009 -2014 har totalt 631 kW solel installerats med bidrag från Länsstyrelsen. Det saknas
statistik för solceller som har installerats utan stöd. Den installerade effekten motsvarar elanvändningen
110 villor per år.
Nordens största solcellspark har byggts av Kraftpojkarna i Västerås och kommer generera 1,2 miljoner
kWh/år med en maxeffekt på 1MW. Det motsvarar elanvändningen i cirka 120 villor under ett år.
Analys och bedömning
För att nå klimatmålen måste en omfattande energieffektivisering ske i alla sektorer. Att byta ut all fossil
energi mot förnyelsebar är både dyrt och tekniskt komplicerat. Energi-effektivisering är enklare och
väsentligt billigare.
Anledningen till att energianvändningen per invånare är lägre i Västmanland än riksgenomsnittet beror
till stor del på att industrins andel är lägre. Utsläppen från energiförsörjningen har minskat de senaste
åren, vilket främst beror på övergången från uppvärmning med olja till biobränsle.
I Västmanland pågår ett projekt där Länsstyrelsen stödjer deltagande kommuner i deras arbete med att
skapa en fordonsflotta som är fossiloberoende till 2030.
Den regionala klimatstrategin lyfter fram energianvändning i bostäder och industrin, konsumtionens
klimatpåverkan, utvecklingen av förnyelsebar energi samt klimatsmarta transporter som de viktigaste
faktorerna för att länet ska nå de nationella klimatmålen. Bedömningen är att uppfyllandet av
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan inte nås på regional nivå.
Västra Götalands län
Världens samlade utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka och den globala
medeltemperaturen ökar i takt med stigande halter av växthusgaser i atmosfären. För att
klara klimatmålet behöver de globala utsläppen av växthusgaser börja minska omkring 2015–
2020.
Resultat
De totala utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 10 procent under perioden 1990
till 201216. De totala utsläppen var 11,2 miljoner ton år 2012, vilket är en minskning jämfört
med år 2011. Det var främst utsläppen från transportsektorn som minskade med 6 procent
(211 000 ton) under 2012 jämfört med föregående år, det gäller såväl utsläppen från
personbilstrafiken som den tunga lastbilstrafiken. Även utsläppen inom sektorn
energiförsörjning minskade med 2 procent (142 000 ton) jämfört med 2011.
Utsläppsuppgifterna ovan avser utsläpp som sker inom länet. I flera internationella avtal
används detta så kallade produktionsperspektiv, det vill säga avtalen reglerar de utsläpp som
sker i olika länder.
Ett annat beräkningssätt är konsumtionsperspektivet, då utgår beräkningen istället från de
utsläpp som den svenska konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen utsläppen sker.
16
www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=77&pl=2&l=14&t=Lan
43
För Sverige har utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per person och år
orsakade av svensk konsumtion ökat med 17 procent, från 11,4 ton till 12,3 ton
koldioxidekvivalenter, under perioden 1993 till 201117.
Utsläpp av växthusgaser till år 2020
Regeringen har satt upp ett etappmål till år 2020 om att utsläppen från verksamheter som
ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter ska minska med 25 procent jämfört med
1990. I länet utgör utsläppen från icke handlande sektorn cirka 60 procent av de totala
utsläppen i länet. Länsstyrelsens beräkningar visar att den icke handlande sektorns utsläpp i
länet har minskat med 16 procent under perioden 1990-201018.
Bakgrunden till etappmålet är att det finns två strategier för att nå EU:s klimatmål till 2020.
Handeln med utsläppsrätter är den ena och den omfattar större industrier, samt el- och
värmeverk inom EU. För att minska utsläppen från övriga delar av samhället som vägtrafik,
mindre företag och jordbruk gäller den andra strategin med specifika krav på
medlemsländerna. Från 2013 finns årliga bindande minskningskrav för denna icke handlande
sektor.
Vägtrafiken står för drygt 40 procent av den icke handlande sektorns utsläpp i länet, den näst
största utsläppskällan är mindre värmeverk och mindre industrier.
De senaste åren har andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken stadigt ökat i Sverige, enligt
Energimyndigheten. Statistik för år 2013 visar att andelen förnybara drivmedel inom
vägtransporterna uppgick till 9,8 procent. Jämfört med 2012 har etanol (både hög- och
låginblandning) minskat sin andel, medan biodiesel ökade sin andel. Biogasen ökade
marginellt vad gäller användning men minskade i andel med 1 procent jämfört med 201219. I
länet har transportsektorns utsläpp för första gången minskat jämfört med år 1990, en
minskning med 3 procent mellan åren 1990 – 2012, men ser man enbart till vägtrafikens
utsläpp är de fortfarande något högre än 199020.
17
www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/
18
Länsstyrelsen opublicerat. Birgit Nielsen, Miljöskyddsenheten.
http://www.mynewsdesk.com/se/statens_energimyndighet__stem/documents/transportsektornsenergianvaendning-2013-35275
20
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationellemissionsdatabas/Pages/default.aspx
19
44
Analys och bedömning
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade
styrmedel och åtgärder enligt Naturvårdsverket. För att klara tvågradersmålet ska den
svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i
atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxidekvivalenter.
Koldioxidhalter över 400 ppm uppmättes på många håll i världen under 2013, vilket är högre
än vad halten har varit på minst 800 000 år. FN:s klimatpanel ser ännu lösningar, men det
kräver att dagens utsläpp mer än halveras till 2050 och sänks till omkring noll vid seklets
slut21. Nya rön om klimatets känslighet kan komma att kräva mer kraftfulla
utsläppsminskningar.
Sverige har som mål att år 2050 vara ett land utan klimatutsläpp22. Det ställer krav på
omfattande insatser, inte minst i transportsektorn och industrin. Enligt underlag till Färdplan
2050 från Naturvårdsverket blir dock målet svårt att nå med hittills beslutade styrmedel.
Breda uppgörelser behövs därför för att utveckla en långsiktig klimatpolitik. Klimatpolitiken
behöver samordnas med politiken inom bland annat forskning och innovation, transporter,
bostäder, jord- och skogsbruk samt inte minst den ekonomiska politiken23. Under 2014
beslutades den nationella planen för transportsystemet 2014-2025 med en total budget på 522
miljarder24. Planen kritiserades av såväl Naturvårdsverket som Energimyndigheten för att den
byggde på prognoser för kraftigt ökade vägtransporter vilket inte är förenligt med en
utveckling mot ett transportsnålt samhälle och målet om Begränsad klimatpåverkan25,26.
Riksrevisionen presenterade i december 2013 en rapport som också rekommenderar att
klimatmålen samordnas bättre med andra övergripande samhällsmål27.
De åtgärder som behövs inom Västra Götalands län är en kraftig minskad användning av
fossila bränslen genom en förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en
energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet. Under 2014 beslutades
länstransportplanen för åren 2014-2025. Den bedöms enligt miljökonsekvensbeskrivningen
dock inte bidra i tillräcklig utsträckning till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
nås28. Länsstyrelsen påpekade i sitt yttrande över planförslaget att förslaget motverkar
måluppfyllelse eftersom förslaget till plan sammantaget beräknas ge ökade utsläpp av
växthusgaser29. För att nå klimatmålen behöver nationella och regionala transportplaner
inriktas mot en planering för ett transportsnålt samhälle. Transportpolitikens planering och
utformning är av avgörande betydelse då den påverkar samhällsutvecklingen i decennier
framöver.
21
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/Nar-vi-miljokvalitetsmalet/
www.regeringen.se/sb/d/15365
23
www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/Nar-vi-miljokvalitetsmalet/
24
www.regeringen.se/sb/d/17441/a/247959
25
www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/tidigare/yttranden2013/130930-yttrande-nationell-plan-for-transportsystemet-2014-2025.pdf
26
www.regeringen.se/content/1/c6/22/51/59/ad987e78.pdf
27
www.riksrevisionen.se/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Klimat-for-pengarna-Granskningar-inomklimatomradet-20092013/
28
www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/InfrastrukturIT/Infrastruktur/RegPlan2014_2025/MKB_vgr_20131211.pdf
29
Yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Länsstyrelsens
yttrande, Dnr. 340–19909–2013.
22
45
Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor
och ökat inslag av vegetarisk kosthållning är andra viktiga insatser för att minska utsläppen.
När det gäller livsmedelskonsumtionens koppling till miljömålen i stort är mer medvetna
matval avgörande, inte minst när det gäller den totala konsumtionen av kött. För att uppfylla
miljömålet Ett rikt odlingslandskap bör konsumtionen av importerat kött minska till förmån
för den svenska produktionen.
Tillsammans med Västra Götalandsregionen har Länsstyrelsen inlett ett samarbete kring
åtgärder kallat Strategiska vägval för klimatet 2030
Örebro län
Klimatarbetet går bra i Örebro län. Utsläppen har minskat betydligt mer än
riksgenomsnittet sedan 1990. Det är främst utsläpp från energiförsörjningen som
minskat. Utsläppen från industrin och från arbetsfordon har ökat. Transporternas
utsläpp minskar men är fortfarande högre än de var 1990.
Resultat
Länet kraftsamlar för att minska utsläppen, göra energianvändningen effektivare och öka
andelen förnybar energi. Under 2014 fortsatte arbetet enligt det energi- och
klimatprogram som antogs 2012. Flera projekt kring energieffektivisering pågår liksom för
ökat tillvaratagande av energi från sol och vind. Stora satsningar på förnybar energi från
biomassa och biologiskt avfall har genomförts. På transportområdet så pågår ett projekt
för att underlätta samåkning och ett projekt för klimateffektiva godstranporter har nyligen
avslutats.
Alla länets tolv kommuner arbetar liksom landstinget efter antagna strategier för
energieffektivisering. Strategierna togs fram mot bakgrund av det statliga stödet för
energieffektivisering. Länsstyrelsen vägleder kommunerna genom utbildningar, nätverk
och projekt. Vi driver just nu projekt för effektivare belysning, för att öka användningen
av resfria mötestekniker och för energieffektivisering av avloppsreningsverken.
Klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser är vårt allvarligaste miljöproblem. För att
vända trenden med högre halter i atmosfären och ökande medeltemperatur krävs såväl
internationellt samarbete som nationella och lokala åtgärder.
Örebro läns utsläpp av växthusgaser har minskat med 19 procent sedan 2005.
Minskningen beror på att det finns fjärrvärme i de större orterna och på att vi i hög grad
fasat ut fossila bränslen för uppvärmning. De senaste åren har även trafikens utsläpp
börjat minska. År 2012 var länets utsläpp från tranporter 10 procent lägre än år 2005.
Analys och bedömning
Örebro läns utsläpp av växthusgaser minskar. En framgångsrik utfasning av olja för
uppvärmning har inneburit att energisektorns utsläpp av växthusgaser har minskat med
65 procent sedan 1990. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska styrmedel.
Transporter står för 39 procent av länets klimatpåverkande utsläpp. I Örebro län finns
många lager och åkerier. Länets önskan att utveckla transportrelaterat näringsliv innebär
ett ansvar att främja effektiva och hållbara transporter. Arbetet med att i den fysiska
planeringen främja energieffektiva resor och tranporter behöver utvecklas för att skapa
strukturer som på sikt bidrar till att klimatmålen kan uppnås.
46
NATURVÅRDSVERKET
47(48)
För att lyckas med energiomställningen och ta tillvara möjligheterna till
näringslivsutveckling behövs nationella styrmedel i kombination med regionala och lokala
insatser. Energi och klimatfrågorna har ännu inte fått så stort genomslag i den fysiska
planeringen eller i arbetet med näringslivsutveckling. De nya strukturfonderna kan ge nya
möjligheter att arbeta med frågorna men fler styrmedel behövs. För att nå klimatmålen
behöver energianvändningen bli effektiv inom alla sektorer. Planering och utveckling av
bebyggelse och infrastruktur behöver inriktas på att minska transportbehovet och öka
förutsättningarna för miljöanpassade transporter. Vi behöver bygga lågenergihus då vi
bygger nytt eller gör större renoveringar. Det pågår ett projekt för att utveckla detta.
Produktionen av förnybar el från biobränslen, solceller och vindkraft har ökat i länet de
senaste åren och nya projekt är på gång.
Våra konsumtionsmönster och vår markanvändning behöver ställas om så att den bidrar
till minskade utsläpp. Styrmedel behöver införas som stödjer detta. Ökade insatser och
styrmedel behövs för att minska utsläppen från trafiken men även från exempelvis äldre
vedpannor, arbetsmaskiner och kylmedier.
Östergötlands län
Resultat
Under året kom FN:s klimatorgan IPCC med tre rapporter som ingår i en samlad
analys av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatets förändring. Det
konstateras att människan står bakom klimatförändringarna och att effekterna
redan syns över hela världen. De globala växtgasutsläppen fortsätter att öka
kraftigt och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid
slutet av detta århundrade. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,85
grader sedan 1880. Som följd har bland annat mängden snö och is minskat och
havsnivåerna stigit.
Preciseringen av Begränsad klimatpåverkan anger att halterna ska stabiliseras
på sammanlagt högst 400 miljondelar (räknat som koldioxidekvivalenter). Den
samlade koncentrationen av alla klimatpåverkande gaser och partiklar i
atmosfären beräknas redan ha överskridit den nivån. Utsläppen av
växthusgaser minskar i Sverige, men samtidigt har utsläppen i andra länder till
följd av svensk konsumtion ökat. Samtidigt kan påpekas att många svenska
exportvaror produceras på ett hållbart sätt. Detta begränsar utsläppen av
växthusgaser jämfört med om dessa varor producerats i ett land där
huvudsakligen fossil energi används. Östergötland står för ungefär 4 procent av
Sveriges utsläpp av växthusgaser. Länets utsläpp har minskat från 3,2 till 2,5
miljoner ton CO2-ekvivalenter mellan år 1990 och 2012. Det beror främst på
minskad användning av fossila bränslen för produktion av el och värme.
Analys och bedömning
Det är mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå målet till år
2050. Utvecklingen går åt fel håll i och med att de globala utsläppen ökar.
Preciseringen av målet säger att den globala höjningen av
årsmedeltemperaturen ska begränsas till högst två grader över förindustriell
NATURVÅRDSVERKET
48(48)
nivå. För det krävs åtgärder som kraftigt sänker de globala utsläppen av
växthusgaser.
I Östergötland sker omfattande åtgärder för minskade utsläpp, främst genom
effektiviserad energianvändning och omställning till förnybara bränslen. Arbete
drivs inom både offentlig sektor och näringsliv. Åtgärderna har gett resultat
genom minskade utsläpp. Samtidigt kvarstår stora utmaningar, som att
effektivisera transporterna samt transporternas energianvändning och
klimatutsläpp.
Hösten 2012 beslutades om nya regionala delmål för Östergötland inom
Begränsad klimatpåverkan och 2014 antogs ett åtgärdsprogram för miljömålen i
Östergötland där flera åtgärder har koppling till Begränsad klimatpåverkan. Mer
information finns på Länsstyrelsens webbplats.
