Vårt klot så ömkligt litet
Hållbarhet i vardagen
Bilen , biffen, bostaden och beteendet
USU/Per Abenius/Staffan Yngve
2017-02-02 kl 13.15—14.45
6 sammankomster, torsdagar udda veckor
Lokal: Missionskyrkan Insikten
6 kurstillfällen med följande
innehåll
1. Bakgrund. Växthusmodellen, klimatgaser, världen,
Sverige, rättvisa och mål, förberedelse Klimatkontot
2. Bilen. Transporter med flyg, båt, tåg, personbil, lastbil,
cykel och gång. Kollektivtrafik, samåkning, bilpooler
men även teletrafik och annan trådlös kommunikation
3. Biffen. Mark-, vattentillgång, animalier, vegetabilier,
kemikalieanvändning, frakt, tillagning, lagring,
Märkning!
4. Bostaden. Byggnadens klimatskal, uppvärmd yta,
uppvärmning, varmvatten, belysning, vitvaror,
alternativa uppvärmningsformer. Exempel
5. Beteendet. ”Prylsamhället”, Cirkulär ekonomi
6. Sammanfattning.
”Vårt klot så ömkligt litet”
1.Ett utsatt läge
Holocen är den nu pågående geologiska
epoken vilken inleddes för cirka 11 700
år sedan. Vissa forskare anser dock att
holocen är avslutad och att vi nu befinner
oss i epoken antropocen
Slogans
Ingen kan göra allt – men alla kan göra nå’t
Koka latte -- på sol vind och vatten
Sluta skyll på Indien och Kina -- de största utsläppen är dina och mina
Tomma ord och mera prat -- räddar inte vårt klimat
Hållbar utveckling
• Brundtlandkommissionens ursprungliga definition
av begreppet hållbar utveckling från 1987 lyder:
"En hållbar utveckling är en utveckling som
tillfredställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov."
Paradigmskiften, energi o
transport
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Elden 800 000 år sedan, båten 8 000 år sedan
Jordbruk, boskap, dragdjur 12 000 år sedan
Segelskepp 6 000 år sedan
Kol, ångmaskinen, lokomotiv år 1800
Olja, förbränningsmotorn, bil och flygplan 1850
El, järnvägar, spårvägar, T-banor och trådbussar 1900
Trådlös kommunikation, radio 1900
It för trådlös kommunikation 1990
El för vägbundna fordon 2000
Vad månde komma härnäst…..?
Växthuseffekten
Klimatgaser
Växthusgas
(eller motsvarande)
Andel av totala växthuseffekten
på jorden (%)
Vattenånga
39–62
Moln
15–36
Koldioxid
14–25
Ozon
2,7–5,7
Dikväveoxid (lustgas)
1,0–1,6
Metan
0,7–1,6
Partiklar
0,3–1,8
CFC (”freoner”)
0,1–0,5
CO2-utsläpp per capita olika
länder
E Ett globalt problem
Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet
+ 1 600
procent
sedan 1900
Miljoner ton koldioxid
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
Sveriges andel
av utsläppen:
0,1 procent
3000
2000
1000
0
1900
1910
1920
1930
CO2-utsläpp totalt, världen
CO2-utsläpp, Sverige
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010*
Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center
Not: * innebär skattningar av Carbon Dioxide
Information Analysis Center
En allt mer effektiv energianvändning
Idag går det åt betydligt mindre energi för att producera en viss mängd
varor och tjänster jämfört med för 40 år sedan.
Index, 1970=100
250
BNP
+ 127 procent
230
210
190
170
150
130
Energi
+ 35 procent
110
90
70
BNP, Sverige
Källor: SCB och Energimyndigheten
Energianvändning, Sverige
BNP uttryckt i fasta priser basår 2005
Utsläpp av växthusgaser i Sverige
Utsläpp av växthusgaser per sektor
Procent av koldioxidekvivalenter, 2010
Övriga sektorer: 6,0%
Avfall: 2,8%
El- och värmeproduktion: 16,0%
Jordbruk: 11,9%
Bostäder och lokaler m.m.: 6,4%
Industriprocesser: 10,3%
Industrins förbränning: 15,3%
Inrikes transporter: 31,3%
Källa: Natur vår dsver ket
* Inkluder ar utsläpp fr ån användning av lösningsmedel och andr a pr odukter , r affinader ier , tillver kning av fasta br änslen,
diffusa utsläpp och övr igt.
Hämtat: 2012-01-12
”Huru hushålla människorna med naturens skatter? Svaret blir att vi
nu leva högt genom att förslösa kommande generationers rättmätiga
arvedel. För att råda bot på vår nuvarande misshushållning äro
forskning och planering av nöden. Vi böra särskilt inrikta oss på att
tillvarataga avfallsprodukterna och söka nyttiggöra dessa i fortsatt
produktion. Ifråga om naturtillgångarna vågar man inte lita på den
enskilde, som, enligt vad det visat sig, ofta skövlar för att tillfredsställa
eget vinstbegär. En av de viktigaste uppgifterna för Nationernas
Förbund är att ha översyn över naturtillgångarnas förvaltning”
Vad kan göra skillnad?
•
•
•
•
•
Ny teknik, forskning och utveckling
Politik, beskattning, piska och morötter
Internationella överenskommelser
Bistånd, tekniköverföring
Förändra BNP-begreppet till att inkludera
tärande på naturresurser och förorening
av miljön
• Ny definition av välfärd
• Medvetna konsumenter, information,
utbildning
Några metoder
• CO2-skatt
• Handel med utsläppsrätter
• CDM och JI (Clean Development Mechanism och
Joint Implementation)
• Klimatkompensering
• Bonus Malus
• ROT och RUT
• Tesco-modellen
• Parisavtalet 2015
Var får man information?
• Böcker – ett urval från min egen bokhylla
• TV, radio, tidningar, tidskrifter – miljöfrågorna
debatteras flitigt i media
• Internet, exempel på några hemsidor
•
•
•
•
•
•
•
•
www.wwf.se
www.lrf.se/miljö/klimat
www.klimatbalans.se
www.naturvardsverket.se
www.energimyndigheten.se
www.globalis.se/Statistik/CO2-utslaepp-per-inv
www.stockholmresilience.org/21/hem.html
m.fl.
”NATURRESURSER”
• Sol, vind och vatten – alla baserade på solenergi
• Biobränslen – bildar ett kretslopp, som ej påverkar klimatet
• Mineralbrytning för framställning av metaller – metallerna finns
kvar. Kräver mycket energi i förädlingsledet som då bör vara
hållbart
• Fossila bränslen– lagren töms. Kol, olja och gas blir koldioxid som
fördelas mellan hav och atmosfär vilket är grunden för
växthuseffekten och försurar haven
• Kalksten – Bränns till huvudingrediens i cement och betong. Ger
mycket CO2. Tar åter upp en viss mängd koldioxid från luften
under härdningen, men nettoeffekten en stor påverkan på
atmosfären. Bättre att bygga i trä.
• Jordbruket – Kan bedrivas helt klimatneutralt med produktion av
föda och bränslen
Fyllnadsgrad för svenska vattenmagasin
Parisavtalet i december 2015, sammanfattning
• Den globala uppvärmningen ska
begränsas till "klart under" två
grader jämfört med förindustriell tid.
Ansträngningar ska göras för att nå
1,5 grader.
• De globala utsläppen ska ha nått sin
högsta nivå "så snart som möjligt" för
att sedan minska.
• Nettoutsläppen ska vara noll under
andra delen av århundradet.
• Ländernas nationella klimatplaner
ska uppdateras vart femte år från
2020
• Globala översyner av det
internationella klimatarbetet ska
göras var femte år med start 2018
• Utvecklade länder ska bistå med
klimatfinansiering till
utvecklingsländer
• Pengarna ska finansiera
utsläppsminskningsåtgärder och
anpassning till klimatförändringar
• Från 2020 ska hundra miljarder
dollar årligen överföras från
utvecklade länder till
utvecklingsländer
• Efter 2025 ska ett nytt
finansieringsmål sättas upp med
hundra miljarder dollar som "golv"
• Parisavtalet ska träda i kraft 2020.
• Det krävs att minst 55 länder som
står för minst 55 procent av de
globala utsläppen ratificerar det.
Klimatmål,
EU
- Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27),
utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell
överenskommelse.
- Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i
EU år 2020.
- Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala
drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020.
- Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med
20 procent till år 2020.
- Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från 2012.
- EU:s energi- och klimatpaket, Europeiska rådet enades om energi- och
klimatpaketet december 2008.
EU:s klimatmål fram till 2030
• Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 procent
jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande på EU-nivå.
• Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är
bindande på EU-nivå.
• Energieffektivitet ska öka med minst 27 procent relativt
nivån 2007. Målet är vägledande och ska ses över senast
2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EUnivå.
Klimatmål, Sverige
• Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50
procent av den totala användningen.
• Andelen förnybar energi i transportsektorn år 2020 ska
vara minst 10 procent.
• Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare år
2020 jämfört med 2008..
• Utsläppen av växthusgaser för Sverige ska år 2020 vara
40 procent lägre än år 1990. Målet gäller för de
verksamheter som inte omfattas av EU:s system för
handel med utsläppsrätter.
FN:s
klimatarbete
• Stockholm 1972
• Rio 1992 antog klimatkonventionen.
• Kyotoprotokollet slöts i Kyoto i december 1997,
egentligen den enda globala överenskommelsen
som finns. Trädde i kraft 2005
• Handel med utsläppsrätter
• CDM, Clean Development Mechanism
• JI, Joint implementation
• COP-möten, årliga möten t.ex COP 19 i Warsawa,
Köpenhamn och nu i Paris 2015
Uppsalas klimatmål
Olika aktörer
•
•
•
•
•
•
•
•
Internationellt, FN, Miljöorganisationer (Greenpeace, WWF m.fl.)
IPCC – FN:s klimatpanel, som följer utvecklingen av klimatet
EU tar fram direktiv, som är bindande för medlemsländerna
Nationellt, Implementerar EU-direktiv i den egna lagstiftningen, egna
ambitioner, Miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen m.fl.)
Industri och handel via åtaganden i CSR (Corporate Social Responsibility
och andra certifieringar mot miljöstandarder)
Forskarsamhället
Kommunalt/lokalt, Egna ambitioner och initiativ
Individnivå, anpassa sig till en hållbar livsstil, utnyttja de ekonomiska
fördelar som skapas, påverka politiker
