Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 Tolkningsövning Romarbrevet 13:1–7
Texten
Överheten i Guds tjänst
Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet
som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. 2De som motsätter sig överheten
gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva. 3De
styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för
överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; 4den står ju i Guds tjänst för att du skall
kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär
sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det
onda.
1
Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om
vad som är riktigt. 6Det är ju därför ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar
över allt sådant. 7Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och en det han skall ha: skatt, tullar,
respekt, vördnad.
5
(Bibel 2000)
Översättningsproblem
När jag jämför bibel 2000 översättning med Åkesons översättning och bibel 1917 års
översättning finner jag ett översättningsproblem som kan tas upp. I v1 används ordet själ i stället
för människa enligt Åkessons och 1917 års översättning. Detta påverkar inte tolkningen då man
förstår av den fortlöpande texten att detta handlar om människan och inte vilken själ som helst.
Läsarter
Det finns inga läsarter som påverkar tolkning utifrån de kommentarerna jag använt mig av.
1 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 Struktur form och rörelse
En översikt
v1-2 Överhet från Gud
v3-4 Överheten slår bara mot dem som gör onda gärningar
v5 Underordning
v6-7 Betala er skatt
Retorik
Jag finner att det finns tre retoriska delar i denna del av brevtexten:
Argumentation v1-2, v5
Konsekvenser v3-4
Tillämpning för läsarna v6-7
Argumentationen innehåller ett försvar av staten och romarna. De är tillsatta av Gud och därför
gör inte överheten fel. I det jag valt att kalla konsekvenser finns ett indirekt hot. För dem som inte
anpassar sig efter överhetens krav, som är tillsatt av Gud, kommer det inte gå bra. Överheten har
rätten att döma och straffa med svärd om det skulle behövas. Sista delen handlar om tillämpning
för läsarna. Denna del är ärendet Paulus har till mottagarna. Här kommer tillämpningen till hur de
ska förhålla sig till den överhet som är tillsatt av Gud och som kan straffa.
Historisk kontext
Tanken om att staten och de som styr är tillsatta av Gud var ingen ovanlig tanke. I GT kan vi hitta
många referenser som pekar mot detta (Hultgren 2011 : s467). Ett exempel jag vill lyfta fram är
från Jeremia: ”7Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren
för den. Ty dess välgång är er välgång.” (Jer 29:7 : Bibel 2000). En annan bibeltext på temat som
kan vägas in är hämtad ur evangelierna: frågan om skatt till kejsaren, ur Mark 12:13ff. Vi kan se
att den berättelsen både kan tolkas som en berättelse om respekt för överheten (Hultgren 2011 :
s467), men att den också går att se som ett motstånd mot den nyinförda romerska valutan och i
förlängningen som ett motstånd mot det Romerska imperiet (Elenäs 2013 : s4). Därför måste vi
bejaka möjligheten att det troligen fanns en rörelse bland de tidiga kristna som vägrade betala
skatt. Vi har också den judiska gruppen Zeloterna, som är ett samlingsnamn för de judar som gör
uppror mot det Romerska imperiet i det Judiska kriget (år 66-74) (Rhoads 1992 : s1047). Med
hänsyn taget till Romarbrevets datering, som enligt James Dunns skulle vara skrivet någonstans i
mitten av 50-talet (Dunn 1988 a : xliii), skulle en påverkan av Zelotgruppen vara ganska
osannolik. Det verkar inte troligt att denna typ av väpnat motstånd skulle ha varit aktuell i Rom
redan i mitten av 50-talet.
2 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 Den församling som bildats i Rom verkar i grunden bestå av judar. Det finns texter som talar om
att det vid tiden fanns 40 000-50 000 Judar i Rom (Dunn 1988 a : xlvi). Antagligen emigrerade
kristna från Jerusalem till Rom. Då relationen mellan städernas på det styrande planet var god,
verkar en sådan emigration inte orimlig (Dunn 1988 a : xlvi).
Den kristna gruppen verkar vara väl etablerande i mitten av 50-talet, eftersom Paulus i
romarbrevet talar om att han velat besöka församlingen redan många år tidigare (Dunn 1988 a:
li). Verkningarna av det judiska kriget märktes i huvudsak i Judéen och Jerusalem (Chilton 1992:
s839). Därför så måste vi räkna med att de som emigrerade från Jerusalem till Rom rimligen
borde varit missnöjda med överheten och kanske en hörde till en grupp som gjorde ett vardagliga
motstånd mot Romarnas välde, om än i mindre omfattning. I Galiléen, där Jesus verkade, fanns
det ett vardagligt motstånd och ogillande hos landsbygdsbefolkningen mot romarna som försökte
utvinna arbetskraft, skatt och mat från dem (Oakman 2012 : s72). Motståndet kunde praktiskt
innebära att de utförde sabotage eller stal (Oakman 2012 : s72). I huvudsak var dock detta något
som ägde rum bland landsbygdsbefolkningen snarare än bland stadsbefolkningen. Utbytet mellan
Rom och Jerusalem verkar dock ha varit gott (Dunn 1988 a : xlvii). Bland annat reste ledande
rabbiner från Jerusalem till Rom för att hålla kvar relationen till judarna där (Dunn 1988 a :
xlvii). Judarna i Rom ville säkerligen också hålla god kontakt med sitt moderland (Dunn 1988 a :
xlvii). Detta gör att jag vill lyfta fram möjligheten att det vardagsmotstånd mot romarna som
fanns på den judiska landsbygden vid mitten av 50-talet även spridit sig till Rom.
Det fanns också en hotbild mot de judiska församlingarna i Rom (Dunn 1988 a : li). Judarna och
de judekristna blev under år 49 utvisade av kejsare Claudius (Hultgren 2011 : s468). År 54 dör
dock Claudius och därmed kan de utvisade återvända till Rom (Hultgren 2011 : s468). Detta har
självklart en stor inverkan på församlingens syn på överheten. Hur mycket Paulus kände till om
allt det som hänt är svårt att säga, men att han kände till det i någon mån är mycket troligt
(Hultgren 2011: s468). Anledningarna till Paulus utspel angående överheten i denna text tycker
jag förstås bäst i förhållande till de faktorer jag lyft fram ovan.
Litterär kontext
Vår text hör ihop med ett större avsnitt med förmaningar från Pauls (Rom 12:1–15:13). Ser vi
texten i ljuset av denna litterära kontext kan vi se att texten egentligen inte är en doktrin om
staten, utan om hur människorna i församlingen bör leva (Hultgren 2011: s467). Problematiken
handlar, åtminstone enligt den litterära kontexten, om de troendes handlande i den profana
världen (Hultgren 2011 : s467). En annan läsning av det hela är att texten är en insprängd doktrin
om förhållandet till staten.
3 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 Detaljanalys
Överhet tillsatt av Gud
v1-2
Åhörarna lever fortfarande kvar i Adams tidsålder, i en fallen värld. Så länge åhörarna gör detta
måste de leva efter de politiska villkor som gäller för den värld de fortfarande lever i - på samma
sätt som individen lever i anden men i en död kropp, som Paulus talar om i Rom 7:24–8:10
(Dunn 1988 Romans 9-16 : s760) När Paulus talar om att människan ska underordna sig all
överhet i v1 så tar detta redan nu sikte mot v6 och v7 (Hultgren 2011: s471). Underordning är här
att betala skatt, visa vördnad, betala tull och visa respekt. Paulus verkar inte vara särskilt
intresserad av att ändra på det rådande politiska systemet. Detta beror möjligen på att han tänker
sig att den yttersta domens dag är nära och då ska rättvisa skipas (Dunn 1988 Romans 9-16 :
s762) Här kan vi också relatera till ett annat motiv ur den historiska kontexten. Ett ytterligare
starkt motiv för dem att underordna sig överheten är nämligen att de inte återigen ska bli
utvisade, eller få ett ännu värre straff vilket v2 vittnar om. Vi kan återigen relatera till den
historiska kontexten där jag redogör för hur överheten kan ses som tillsatt av Gud.
Överheten slår bara mot dem som gör onda gärningar
v3-4
Vad Paulus egentligen menar här är en aning oklart. Är allt det som staten eller överheten
bedömer som ont verkligen ont? Antagligen är Paulus medveten om problematiken, Hultgren
(2011: s476) menar att det kan handla om att Paulus använder ironi. Påståendet som Paulus gör i
v3 kan vara en parafrasering av ett Grekiskt, Romersk konsensus om att staten ska döma ont med
ont och gott med gott (Jewett 2007 : s792). Nästa vers (v4) blir ännu mer problematisk. Enligt
Paulus argumentation skulle Jesus ha blivit dödad av överheten och fått falla under det svärd som
Gud givit dem. En förklaring för detta kan vara att Paulus verkligen inte vill att de kristna ska
skadas av missionsstrategiska skäl (Jewett 2007 : s794). Det skulle i så fall inte alls handla om en
teoretisk eller teologisk syn på staten (Jewett 2007 : s794), utan om att Paulus söker argument för
att säkra missionsuppdraget att nå till Spanien (Jewett 2007 : s794)
Underordning
v5
Paulus stryker under dygden av underordning ännu en gång i v5. Här utvecklar han också sitt
resonemang genom att säga att en kristen inte bara ska underordna sig av rädsla utan också av
4 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 eget ansvarstagande och moraliska aspekter (Dunn 1988 Romans 9-16 : s765). Paulus vill att de
kristna ska finnas med och agera på det Jesuslika sättet i det redan existerande samhället trots
regeringens lagar och bestämmelser (Hultgren 2011: s473). Han vill få de kristna att förstå att de
är del av en större social struktur (Hultgren 2011: s473).
Betala er skatt
v6-7
I v6 a nämns betalning av skatt. Detta nämns säkerligen för att de tidigare inte betalat, alternativt
att de just nu inte betalar skatt. Paulus använder sig av ett retoriskt grepp då han säger ”ni betalar
skatt” (v6 bibel 2000), han talar som om de gjorde detta. Det här sättet att skriva vill jag lyfta
fram som ett retoriskt knep för att hävda att de bör betala skat, vilket de antagligen inte gör.
Man skulle kunna hävda att Paulus argument för att betala skatt är att skatten går till välfärd för
de många människorna och att staten på så sätt Guds tjänare och att kristna därför ska betala skatt
(Hultgren 2011: s474). Men att skattesystemet på den tiden skulle fungera på ett liknade sätt som
i västvärlden idag är ganska befängt att tro. Den romerska skatteverksamheten sågs snarare som
en utsugarverksamhet av den fattiga landsbygdsbefolkningen (Oakman 2012: s83-84). Det finns
bevarade klagomål från år 58 som berättar om att det fanns grupper av tullindrivare som gjorde
sig för stora förtjänster genom skatten (Dunn 1988 Romans 9-16 : s766). Det fanns följaktligen
under perioden innan år 58 en rörelse som gjort motstånd mot att betala skatt – detta är omskrivet
i en rapport av Tacitus till Nero (Jewett 2007: s798). Så nog fanns det ett missnöje hos dem som
levde i Rom (Dunn 1988 Romans 9-16 : s766). Under år 53-54 infördes också ett nytt tulluttag
för dem som flyttade in i Rom (Jewett 2007 : s799). Detta gjorde att de judar och judekristna som
blivit förvisade från Rom (se ovan under historisk kontext) också blev tvungna att betala skatt när
de skulle flytta tillbaka till Rom igen. Givetvis påverkade detta också församlingen (Jewett 2007 :
s799). I vers 7 följer sedan flera exempel på hur man kan visa underordning, där två kategorier är
betalning och respekt.
Syntes
Rom 13:1–7 kan lätt tolkas som en doktrin om staten, men jag tror inte att texten ska uppfattas på
det sättet. Textens närliggande kapitel handlar i mångt och mycket om hur en kristen bör vara och
leva, men Rom 13:1–7 har ett annat motiv. Nämligen ett överlevnadsmotiv. Skattevägran samt
olika typer av motstånd och protester mot det romerska imperiet verkar inte ha varit helt ovanligt
hos de tidiga kristna eller judiska grupperna. Det förekom i såväl Rom som Galiléen. Detta gjorde
att grupperna fick lida på olika sätt. I Rom blev de t ex förvisade från Rom för att flera år senare
få återvända. Detta är ett starkt skäl till att Paulus ville att församlingen skulle underordna sig
statens villkor, han vill inte att de skulle råka värre ut än de redan hade gjort. Paulus legitimerar
5 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 därför statens beteende med olika argument på ett överdrivet sätt, men som nu är nödvändigt.
Detta för att han faktiskt har omsorg om församlingen i Rom. Därtill kan läggas att Rom var en
central geografisk punkt för Paulus missionsplan, vilket också gör att församlingens existens där
inte kan riskeras. Församlingen i Rom behövs för den fortsatta missionen. Kanske var det så att
för Paulus var spridandet av evangeliet viktigare än att det faktiskt efterlevdes? Denna fråga
ställer jag öppet.
Denna tolkning av texten legitimerar också att skattevägran i Guds rike faktiskt kan vara något
som går tillbaka på den historiske Jesus. En kritik man kan rikta mot den tolkningen är dock att
det inte bara var Jesus som framförde denna idé och missnöjet över det romerska imperiet som
utnyttjar sina undersåtar.
Reflektion
Textens betydelse idag kan möjligen vara att Paulus tycker att det finns situationer då kristet
levnadsätt får hållas tillbaka. Det är dock svårt att tolka in detta i vår tid, då Paulus hade en
specifik kontext som han skriver in i. Huruvida detta går ihop med de texter vi kan finna om
Jesus undervisning kan man fråga sig. Och likaså om texten över huvud taget går ihop med
Paulus syn på lidande och lidandet för Kristi skull, i hans övriga undervisning.
6 Arvid Elenäs [email protected] Tolkningsövning Rom 13:1–7 Teologiska Högskolan Stockholm Paulus och breven 7,5 hp VT 2014 Bibliografi
Bibel 2000: texterna: Gamla testamentet, Tillägg till Gamla testamentet - de apokryfa eller
deuterokanoniska skrifterna, Nya testamentet : Bibelkommissionens översättning 1999 /
[träsnittsvinjetter: Kristina Anshelm]. 2000. Stockholm: Verbum
Bibel 1917: Gamla och nya testamentets kanoniska böcker : konungen år 1917. Nacka: Esselte
Herzogs
Dunn, James D. G. (1988 a). Vol. 38A, Romans 1-8. Word biblical commentary. Waco, Tex.:
Word Books
Dunn, James D. G. (1988 b). Vol. 38B, Romans 9-16. Word biblical commentary. Waco, Tex.:
Word Books
Chilton, Bruce. (1992) “Jewish war” i Herion, Gary A., Beck, Astrid B. & Freedman, David Noel
(red.) The Anchor Bible dictionary. Vol. 3, H-J. New York: Doubleday. s839
Elenäs, Arvid. (2013). Tolkningsövning Markusevangeliet 12:13-17. Teologiska Högskolan
Stockholm.
Hultgren, Arland J. (2011). Paul's letter to the Romans: a commentary. Grand Rapids, Mich.:
Eerdmans
Jewett, Robert (2007). Romans: a commentary. Minneapolis: Fortress Press
Oakman, Douglas E. (2012). The political aims of Jesus. Minneapolis: Fortress Press
Rhoads, David (1992) "Zealots" i Herion, Gary A., Beck, Astrid B. & Freedman, David Noel
(red.) The Anchor Bible dictionary. Vol. 6, Si-Z. New York: Doubleday. s1047
Åkeson, Helge. (1892, 2a upplagan) Bibeln. Tidaholm: Fribaptistsamfundets förlag.
7
