LEDARE–NYHETER
LEDARE
NYHETER
Apotek ska kunna
välja billigare läkemedel
Personal på landets apotek ska
kunna byta ut ett receptbelagt
läkemedel till den billigaste
varianten, förutsatt att det
innehåller samma aktiva
beståndsdelar. Det är dock
möjligt att få behålla det
förskrivna läkemedlet om man
betalar mellanskillnaden själv.
Det har riksdagens
socialutskott beslutat. Syftet
med den nya ordningen, som
ska gälla från och med 1
oktober, är att få ner samhällets
kostnader för läkemedel.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Barntåget visar hjälpmedel för barn
Barntåget är en utställning
fylld med hjälpmedel för barn.
Tåget ska turnera runt i elva
svenska städer mellan den 15
april och 7 maj. Hjälpmedlen
som visas är framtagna för
barns vardag, lek och fritid.
Varje anhalt har en egen
invigning och det ordnas
seminarier i staden och kring
aktiviteter på perrongen. Syftet
med Barntåget är att öka
kunskapen om unga
funktionshindrades behov av
hjälpmedel och läromedel.
– Information ut till
föräldrarna är viktigt. Alla kan
inte ta sig till de stora
hjälpmedelsmässorna och
därför reser vi ut i landet
istället, säger Birgitta
Göthberg, projektledare från
Hjälpmedelsinstitutet. Vi vill
lyfta fram hur viktigt lek och
fritid är för alla barn.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Läkemedel testas
sällan på riskgrupper
Vid de kliniska prövningar som
görs innan ett läkemedel släpps
på marknaden upptäcks inte
alla risker för biverkningar.
Det menar apotekare Sten
Olsson, som arbetar för
världshälsoorganisationens,
WHO, biverkningscentrum i
Uppsala.
Studierna omfattar ofta bara
tusentalet personer, därmed
kan man missa mycket
ovanliga biverkningar. Det är
också ovanligt att läkemedlet
testas på riskgrupper.
– Min personliga åsikt är att
det skulle behövas mer
uppföljningsstudier av
riskgrupper, till exempel hur
diabetiker reagerar på olika
läkemedel, säger Sten Olsson.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Internet avslöjar läkare
som gjort misstag
Det blir allt vanligare att
allmänheten söker information
om medicin och sjukvård på
webben. I USA är det även
möjligt att i 36 delstater skaffa
sig information om sina läkare
4
REUMATIKERTIDNINGEN 3 - 2002
via Internet. I 15 av dessa
delstater går det även att se om
en läkare har stämts för
medicinska misstag, skriver
Dagens Medicin.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Funktionshindrade lär sig självförsvar
Hallå där Ebon Kram vid
Forum Kvinnor och Handikapp, som ordnar läger i
Vejbystrand med fokus på
funktionshindrade kvinnor och
våld. En av punkterna på lägret
är feministiskt självförsvar. Kan
funktionshindrade delta i det?
– Oh ja. Det här är femte
året i rad som vi ordnar ett sånt
här läger och erfarenheterna är
mycket positiva. Kvinnorna
tror först inte själva att det ska
gå, men också de som har grava
funktionshinder kan delta.
Efter någon dag brukar det
vara full fart.
Hur går det till rent
praktiskt?
– Man kan använda
rullstolen för att köra på den
som attackerar, man kan lära
sig att svänga med rullstolen
för att parera, eller försvara sig
på annat sätt. En synskadad
kvinna som var med vid ett
tidigare läger använde käppen
för att försvara sig.
Är man trygg efter att ha
gått en sån här kurs?
– Självklart kan vi inte
garantera att det inte kan
hända någonting, men man
känner själv en större säkerhet
och kan öka sin självkänsla. De
får lära sig att de själva är värda
att försvara.
Är lägret populärt?
– Ja, det är fullbokat. Det
kommer 35 - 40 kvinnor.
Ungefär 80 procent av dem är
funktionshindrade. Övriga är
aktiva inom kvinnojourer, men
en del av dem kan i och för sig
också ha funktionshinder.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Bättre rehabilitering med ökad delaktighet
Rehabiliteringen lyckas bättre
om klienterna själva får vara
delaktiga och bestämma
inriktningen.
Det visar en avhandling från
Linköpings universitet.
Arbetsterapeuten Ewa
Wressle som skrivit
avhandlingen har prövat en
metod som bygger på ett
intervjuformulär och en
självskattning före och efter
rehabiliteringen. Metoden
innebär att terapeuten och
klienten tillsammans ska
komma fram till vilka
aktiviteter som är viktigast att
kunna utföra och som rehabiliteringen ska rikta in sig på.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Läkemedelspriser
varierar
mycket
Kammarrätten gav kvinna rätt
till ledsagare för semesterresa
Kumla kommun och länsrätten
nekade en kvinna med Aspergers syndrom ledsagarservice
för en semesterresa till Berlin
och Prag. Kammarrätten gör en
annan bedömning. För att
kvinnan ska kunna leva på
samma villkor som sina jämnåriga ska hon ha rätt till ledsagare under sin semesterresa,
menar kammarrätten.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Anpassade utbildningar ska öka chansen att få jobb
I Sörmland ska arbetsmarknadsutbildningarna anpassas så
att funktionshindrade kan delta
på samma villkor som andra.
Syftet är att fler ska få jobb.
– De utbildningar som
hittills ordnats för arbetshandikappade har inte varit lika
styrda mot vad som efterfrågas
på arbetsmarknaden som andra
utbildningar, säger Eila Malmberg på länsarbetsnämnden i
Sörmland.
Om en synskadad går en
kurs ska det gå att få studiematerialet på kassett. En dyslektiker ska kunna få särskild
studiehjälp.
Läkemedelspriserna i Sverige
ligger i genomsnitt fyra
procent under priserna i
Europa. Det är en sänkning
med två procent jämfört med
mätningen för tre år sedan,
enligt Riksförsäkringsverket,
RFV. Variationerna mellan
läkemedlen är stor. Några är
över 100 procent billigare i
Sverige, medan andra är dyrare
i Sverige. Diabetesmedicinen
Glucophage är 33 procent
dyrare i Sverige.
Nu ska RFV förhandla med
tillverkaren för att försöka få
ner priset. Liknande förhandlingar kan också bli aktuella för
några läkemedel mot Alzheimer och något läkemedel
mot MS, säger Niklas Hedberg
på RFV till Nyhetsbyrån
ikapp.
(Nyhetsbyrån ikapp)
(Nyhetsbyrån ikapp)
REUMATIKERTIDNINGEN 3 - 2002
5
NYHETER
NYHETER
Allt fler patienter
missnöjda
Nya lagar ska sätta stopp
för diskriminering
Landets patientnämnder får ta
emot allt fler anmälningar från
patienter och anhöriga. Det
visar en sammanställning från
Socialstyrelsen.
Patienter och anhöriga som
på något sätt är missnöjda med
vården kan vända sig till
patientnämnder som utreder de
anmälningar som kommer in.
Under år 2001redovisade
nämnderna totalt drygt 19 700
ärenden, en ökning med omkring 1 000 ärenden jämfört
med året innan. Den största
ökningen av antalet ärenden rör
frågor om bemötande, kommunikation och information.
– Ökningen kan ha flera
orsaker. En kan vara att vården
faktiskt upplevs som sämre i
dag jämfört med för några år
sedan. Det kan också vara så att
patientnämnderna blivit mer
kända och att patienter blir
alltmer uppmärksamma, ställer
större krav och i större utsträckning tar tillvara på
möjligheten att klaga på vården, säger Åsa Ekman, tillförordnad chef för Socialstyrelsens
tillsynsavdelning, i ett
pressmeddelande.
Tuffare lagar ska få bukt med
diskrimineringen i samhället.
Att diskriminera funktionshindrade, personer med
invandrarbakgrund och
homosexuella ska svida i
plånboken.
Förslaget kommer från
regeringens utredare
Marianne Tejning och har
överlämnats till statsrådet
Mona Sahlin.
Utredarens uppgift har
varit att föreslå hur två
direktiv som klubbades av
Europeiska rådet ska
genomföras i Sverige.
Marianne Tejning föreslår i
sitt betänkande att tre nya
lagar ska ersätta de lagar som
idag finns på det
arbetsrättsliga området.
Hon föreslår:
• en lag om förbud mot
diskriminering på grund
av etnisk tillhörighet,
religion eller övertygelse.
• en lag om förbud mot
diskriminering på grund
av funktionshinder.
• en lag om förbud mot
diskriminering på grund
av sexuell läggning.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Dessa lagar ska omfatta
arbetslivet i stort, vilket
innebär en utvidgning av den
lag som finns idag om förbud
mot diskriminering av personer
med funktionshinder i arbetslivet. Exempelvis så berörs
arbetsförmedlingar av utredarens förslag. Det innebär att
en arbetsförmedlare som på
arbetsgivarens begäran sållar
bort vissa grupper, exempelvis
funktionshindrade, begår ett
lagbrott.
I den lag som finns idag som
förbjuder diskriminering av
personer med funktionshinder
finns krav på att arbetsgivaren
ska vidta nödvändiga stöd- och
anpassningsåtgärder vid anställning, befordran och utbildning för befordran.
Marianne Tejning vill gå ett
steg längre och låta bestämmelsen också gälla andra områden. Hon gav ett exempel när
hon presenterade betänkandet
vid en presskonferens:
– Det är mycket viktigt att
alla på en arbetsplats erbjuds
tillgänglig information, sa hon.
Skyddet mot diskriminering
ska också gälla inom utbildningsväsendet och handeln
med varor, tjänster och bostäder. En mäklare ska exempelvis inte kunna neka att
förmedla bostäder till vissa
grupper.
Den som diskriminerar
riskerar enligt förslaget att få
betala skadestånd, både för
kränkningen och den ekonomiska skada som den diskriminerade utsätts för. Bevisbördan
ska inte bara ligga på den som
anser sig diskriminerad.
– Även den som anmälts
måste visa att han eller hon är
oskyldig, förklarade Marianne
Tejning.
Ansvaret för att se till att
lagarna följs ska ligga på
Handikappombudsmannen,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning och Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering.
De tre nya lagarna föreslås
träda i kraft 1 juli 2003.
och har lättare för att samarbeta, säger Infomedicas
medicinska chef Lars-Olof
Hensjö.
Materialet vänder sig främst
till barn som inte är läskunniga, men även större barn ska
kunna ha utbyte av filmerna.
Medicinskt kunniga har
granskat innehållet och sett till
att det är korrekt.
Webbsidan infomedica.se
ägs av Sveriges landsting och
Apoteket.
FOTNOT
Utredarens förslag går ett steg
längre när det gäller etnisk
diskriminering. Denna lag ska
även omfatta hälso- och sjukvården eller annan medicinsk
verksamhet, socialtjänsten,
arbetslöshetsförsäkringen samt
statligt studiestöd. Utredaren
skriver att det inte varit tidsmässigt möjligt att lägga fram
förslag om sådant skydd i de
två andra lagarna, som gäller
funktionshindrade och sexuell
läggning.
Webbsida förbereder
barn på behandling
Genom tecknade filmer på
dataskärmen kan barn förbereda sig på olika behandlingar.
Tjänsten vänder sig direkt till
barn som ska på behandling
eller på undersökning hos
vårdcentral eller sjukhus.
Infomedica har lagt upp
webbtjänsten Barnavdelningen
som vänder sig direkt till barn.
Genom lekfulla berättelser
6
REUMATIKERTIDNINGEN 3 - 2002
visar de hur olika undersökningar går till. Vi kan se hur
Billy Bläckfisk får medicin
direkt in i blodet genom att en
slang sätts in i en av Billys fem
händer. En annan berättelse
visar när fölet Lina undersöks
via ultraljud. Under året
planeras ytterligare trefilmer.
– Erfarenheten visar att barn
som är väl förberedda inför ett
sjukhusbesök är mindre rädda
(Nyhetsbyrån ikapp)
Webbadress till Billy
Bläckfisk:
http://www.infomedica.se/
barnavd/barnavd_ram.htm
Media bidrar till att funktionshindrade inte får arbete
Anslaget till bilstöd höjs
Anslaget till bilstöd höjs i år
med 50 miljoner kronor. Det
framgår av regeringens
vårproposition.
Syftet är att förkorta väntetiderna för att få bidrag.
Problemet har varit att anslaget
för bilstöd tagit slut innan året
varit till ända. Det har inneburit att personer som beviljats
bilstöd fått vänta på sin bil tills
nästa år.
Regeringens förslag innebär
att budgeten för bilstöd i år
hamnar på 214 miljoner
kronor.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Handikappforskning
prioriteras
FAS, forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap,
ska prioritera handikappforskning.
– De handikapprojekt som
vi satsar på kommer att kunna
få en miljon kronor om året
under en sexårsperiod, säger
Kenneth Abrahamsson,
programchef på FAS.
FAS har redan tidigare haft
ett ansvar för handikappforskning. Skillnaden är att
man nu har valt att prioritera
det här området.
– Det kan gälla forskning
som syftar till att öka förståelsen för funktionsnedsättning,
eller vad det är som gör en
funktionsnedsättning tillett
handikapp, säger Kenneth
Abrahamsson.
Stödet kommer endast att
ges till etablerade forskargrupper.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Per Frykman, projektledare på
Handikappförbundens
samarbetsorgan, HSO, arbetar
med att förändra mediebilden
av funktionshindrade. Hur
funktionshindrade framställs i
media påverkar hur de blir
bemötta och upplever sig
själva. Och det påverkar i förlängningen deras chanser att få
ett arbete, menar Per. Ett sätt
att påverka medierna är att
knyta olika tidningar och tvbolag till projektet som
partners. Sedan ska seminarier
och kurser göra journalisterna
medvetna om hur de beskriver
människor med funktionshinder och vilka andra sätt de
kan göra det på.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Barn ofta utsatta för mobbning
Mobbning drabbar många barn
med funktionshinder, visar
Barnombudsmannens årsrapport.
Vart fjärde barn med
funktionshinder uppger i en
enkät av Barnombudsmannen
att de blir retade i skolan.
”Dampunge, du är inte riktigt
klok”, ”Jävla CP-jävel” och ”Är
du blind, gris?”, är exempel på
vad en del får utstå.
Barn med osynliga och
lättare funktionshinder blir
oftare retade än barn med mer
synliga funktionshinder.
Särskilt utsatta är barn med
DAMP/ADHD, vart tredje
berättar att de blir retade.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Det är inte alltid lätt att få sina varor
sålda. Här är några som enligt
uppgift, försökte i Gula Tidningen.
• Bulldog säljes. Äter det mesta
och tycker mycket om barn.
• En länstol som i många år
tillhört en revisor med stoppning i sitsen och överdrag på
ryggen säljes på grund av
dödsfall.
• Fallskärm. Använd endast en
gång, aldrig öppnad, liten fläck.
• Barnbarn + sittvagn 375 kr.
• Frysbox, 2 år, i nyskick, lagom
till 2-3 personer.
• Gul nackad papegoja till salu.
• Äldre dam eller herrcykel köpes
billigt.
• Klocka upphittad, återfås mot
beskrivning av Kurt.
• Tvåmanstält, använt en gång,
bytes mot barnvagn.
Pengar till lönebidrag används inte
Regeringen minskar anslaget
till insatser för arbetshandikappade med 704 miljoner
kronor i år, det framgår av
regeringens vårproposition
Orsaken är att Ams budget till
lönebidrag inte förbrukas i den
omfattning som regeringen
tänkt.
Ams förbrukade inte hela
sin budget för lönebidrag i fjol
utan fick kvar drygt 647
miljoner kronor, berättar Luis
Barturén departementssekretare på näringsdepartementet.
– Med tanke på detta
faktum och vår bedömning att
Ams inte kommer att förbruka
Är du intresserad?
pengarna för lönebidrag i år
fullt ut så minskas budgeten
för lönebidrag till förmån för
bidrag till lönegarantiersättning, säger Luis Barturén.
Trots att pengarna till
lönebidrag är outnyttjade så
väntar många arbetshandikappade på att få börja arbeta,
berättar Hamdi Hassan på
Ams.
– Vi har svårt att hitta
arbetsgivare som vill ta emot
arbetshandikappade. Det finns
mycket rädsla och okunskap
om vad det innebär, säger
Hamdi Hassan.
(Nyhetsbyrån ikapp)
• Promenadkäpp borttappad av
herre med silverknopp i ändan.
• Person som kan ta hand om
hästar som inte röker eller
dricker.
• Lägenhet med utsikt över
grönområde och parkettgolv.
• Fin trea med balkong utan insikt.
• Liten stuga i Sälenfjällen med
bastu på 65 kvadratmeter.
• På mitt konditori serveras
lemonad, tillverkad av undertecknad själv, som är korkad
och stämplad.
• Välkomna till Anton Carlsson rökt laxhandlare från Blekinge.
• WorkOut - vi bygger kroppar som
håller livet ut.
• Hos oss bor du billigare än du
betalar för.
Kommuner bryter mot lagen
• Björks bussresor - ett alternativ
till en trevlig semester.
Vid årskiftet fanns det nästan
2 600 beslut enligt lagen om
särskilt stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS,
som inte var verkställda i
landets kommuner. Samma sak
gällde för 127 domar där
• Dagens ros till de två män och
den kvinna som hjälpte mig till
sjukhuset efter att ha brutit
min fot.
kommuner dömts för att de
inte verkställt LSS-beslut. Det
framgår av en rapport gjord av
Socialstyrelsen och landets
länsstyrelser.
(Nyhetsbyrån ikapp)
REUMATIKERTIDNINGEN 3 - 2002
7
NYHETER
NYHETER
Mer pengar till sjukpenning
och rehabilitering
Regeringen skjuter till
ytterligare 2, 5 miljarder
kronor för att klara kostnaderna
för sjukpenning och
rehabilitering. Det framgår av
regeringens vårproposition.
Orsaken till regeringens förslag
8
REUMATIKERTIDNINGEN 3 - 2002
IT till nytta för patienter
är att sjukfrånvaron fortsätter
öka. Den sammanlagda
budgeten i år för sjukpenning,
rehabilitering med mera, är
48,5 miljarder kronor.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Högre kvalitet på diagnostik
och behandling. Det är
exempel på nyttan av informationsteknologi, IT, som regeringens arbetsgrupp inom området telemedicin lyfter fram i
en ny rapport.
– Trots att Sverige är en
framstående IT-nation finns det
ännu en bit att vandra innan
informationsteknologi och
teknisk utrustning används på
ett optimalt sätt i vården, säger
Håkan Eriksson, ordförande i
arbetsgruppen, i en kommentar.
Arbetsgruppen räknar med
att telemedicinsk och annan
informationsteknologi kommer
att leda till nya och speciellt
anpassade vårdformer för vissa
diagnoser, till exempel diabetes, hjärtinfarkt och stroke.
Snart kan vårdpersonal med
hjälp av videokonferenser
enkelt nå personer som har
kunskaper inom ett speciellt
område. På så vis kan
vårdpersonalen upprätthålla en
hög kunskapsnivå, skriver
arbetsgruppen.
IT får också en allt större
betydelse när det gäller att ge
patienter och anhöriga
information om sjukdomar
behandlingar. I stort sett all
medicinsk och annan kunskap
av betydelse finns idag
tillgänglig via hemsidor på
Internet.
(Nyhetsbyrån ikapp)
