Powerpoint funktionshinder

advertisement
New Public Management (90-talet)
•Minska det offentligas åtaganden
•Förbättra den service medborgarna gör
anspråk på genom ökad valfrihet.
•Decentralisering av beslutsfattandet
•Nya former för att organisera
verksamheter, större utrymme för lokala
lösningar
Social ingenjörskonst (60-talet)
•
•
•
•
•
Centralstyrning
Detaljreglering
Storskaliga projekt
Paternalism
Det starka samhället som problemlösare
Statens roll idag
Formulera mål
• lagstiftning och nationella handlingsprogram
Styra genom
• rättstillämpning i domstolar
• kvalitetssäkring genom tillsyn och uppföljning i
efterhand.
Liberal socialpolitik
Liberala moralprinciper som genomsyrade socialpolitiken i börja på 1900-talet
• De fattiga skulle uppfostras till och tränas till dygdiga
samhällsmedborgare.
• Det gemensamma var att de inte kunde försörja sig själva.
• Det gällde framförallt att förändra individerna inte samhället.
• Viktigt att skilja ut de värdiga fattiga från de ovärdiga.
• Stark arbetsmoralism
Folkhemmet (Per-Albin Hansson 1928)
• Ett uppbrott från fattigvårdstanken och dess stränga
behovsprövning.
• Generell välfärdspolitik som tillhandahöll inkomstskydd och
grundläggande social service.
• Folkförsäkringar riktade till alla och inte arbetarförsäkringar
riktade till avgränsade grupper av befolkningen.
Anstalter
Uppbyggnad av ett statligt anstaltssystem 1900 -1960
• 4.000 platser (1900) till 30.000 platser (1960)
• Stora institutioner (omkring 30 st, 1960)
• ”utvecklingsstörda med fysiska handikapp eller med
komplicerat uppförande och asociala symtom”
• Material till forskning.
• Pedagogisk och uppfostrande ambition
Den generella välfärdspolitiken växer fram
Rekordåren i det svenska välfärdssystemet 50-talet till 70-talet
• Funktionshindrades integration i samhällslivet
• Aktiva arbetsmarknadspolitik
• Allmän sjukförsäkring, allmänna tilläggspensionen (ATP)
• Sverige blev den maximala välfärdsstaten
• Den sociala servicen byggdes ut i kommuner och landsting
Normaliseringsprincipen
Normaliseringsprincipen innebar:
• Att personer med utvecklingsstörning borde få
tillgång till de vardagsmönster som gäller i samhället
och innebar bl a att en normal livscykel med
utbildning arbete, ekonomisk försörjning och ett
självbestämmande på olika områden. Denna princip
skulle då gälla för alla grupper av funktionshindrade.
Förändringar från 90-talet och framåt
Ett rättighetsperspektiv har ersatt begreppet
normalisering
•
•
•
•
Tillgänglighet
Full delaktighet
Alla människors lika värde
Självbestämmande etc.
• Detta perspektiv formulerades inte minst i de
lagstiftningar framförallt LSS och LASS som infördes
1994
Begreppet funktionshinder
• Grov klassificering I det gamla bondesamhället
• Funktionshindrade sågs inte som någon speciell kategori
• En del av en stor heterogen massa fattiga.
•
Benämndes lytta, abnorma, vanföra, invalider m.m.
• Från mitten av femtitalet partiellt arbetsföra
• Begreppet handikapp istället för invalid började användas mot slutet av
50-talet.
Nytt synsätt (60-talet)
• En alltmer relativ innebörd: det var inte framförallt
skadan som kom i fokus utan snarare de följder som
denna kan medföra
• En skadan är något som ständigt finns
• En funktionsbegränsning däremot föreligger i vissa
situationer. Man kan således vara handikappad i en
situation eller funktion, men inte i en annan.
Funktionsnedsättningen behöver inte innebära
svårigheter att leva ett liv som dom flesta andra.
Den medicinska modellen
Denna utgår från en definierad sjukdom eller skada
vilken kan resultera i ett funktionshinder. Modellen
utgår i allt väsentligt från en bio-fysiologisk definition
av normalitet. Uppfattningen om vad som är normalt
utgår från icke funktionshindrades föreställningar och
fördomar.
Den sociala modellen
Funktionshinder ses som resultat av
handikappskapande barriärer i samhället – inte bara
fysiska utan även institutionella och strukturella. Det
är inte individens funktionsbegränsningar eller
skador som är det största problemet, utan samhället
utformning och organisation, dess oförmåga att ge
funktionshindrade likvärdiga möjligheter, stöd och
service
Funktionshinder som social konstruktion
• Upplevelsen av funktionsnedsättning är något som blir till i samspel
med omgivningen.
• Upplevelsen av funktionshinder skall ses mot bakgrund av
förväntningar i vårt samhälle om vad som är normalt respektive
avvikande.
• Kategorin funktionshindrad i välfärdspolitiken är inte bara en socialt
konstruerad kategori, den genomgår en kontinuerlig
förändringsprocess.
• Definitioner och kriterier förändras utifrån hur samhället förändras.
Diskurs
En diskurs är ett vedertaget och accepterat sätt att i
samhället att förhålla sig till och tala om ett givet
fenomen. Varje tid kännetecknas av speciella
begreppssystem som utgör diskurser inom olika
områden. Det är med andra ord texterna, dvs
formuleringarna om hur funktionshinder definieras
och avgränsas i lagstiftningen som är intressant, men
även hur lagstiftningen tillämpas.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards