Hur ser det ut?
Förekomst av psykisk ohälsa i befolkningen
Ca 20 % befolkningen kommer att någon gång under sin livstid
på depression i lindrig eller allvarlig form
Mellan 5-10 personer av 100 000 insjuknar varje år i schizofreni
Ca 50 000 personer i Sverige har schizofrenidiagnos
De vanligaste personlighetsstörningarna förekommer hos 1-2 %
av befolkningen
Livstidsrisk för tvångssyndrom är ca 2,5 %
Totalt antas ca 0,6 % av den vuxna befolkningen tillhöra
psykiatrireformens målgrupp, dvs. ha ett psykiskt
funktionshinder. Det motsvarar mellan 40 – 46 000 personer
26 % av kvinnor och 16 % av männen uppgav att de led av
ängslan, oro eller ångest vid en undersökning 2002/2003.
Levnadsförhållanden för personer med psykiska funktionshinder
Ekonomi
Personer med psykiska funktionshinder har en lägre disponibel
inkomst än befolkningen i övrigt, men inte lägre än alla andra
handikappgrupper
50 % av kvinnorna och 60 % av männen uppgav svårigheter att
klara de löpande utgifterna
Kan förklaras av olika orsaker:
Ingen kompensation för merkostnader
Dålig hjälp med att hantera ekonomin
Arbete
Ca en tredjedel av dem som uppger att de har ett psykiskt
funktionshinder har en sysselsättning – arbete eller utbildning
(inte daglig sysselsättning)
Arbetslöshet
Befolkningen totalt 5 %
Gruppen funktionshindrade 6 %
Psykiskt funktionshindrade 12 %
Förtidspensionering
1992 26 %
2002 30 %
Bland de unga (16-29) som skrevs in i sjuk eller
aktivitetsersättning under 2004 hade ca 60 % en psykiatrisk
ohälsa som diagnos
Boende
2002 bodde ca 8000 personer i någon typ av gruppboende.
Ca 5000 i psykiatrisk slutenvård, varav hälften tillhör
målgruppen.
Totalt ca 10 000 i någon form av boende.
Ingen ökning, men en omstrukturering av platser
Socialt liv
Många har en brist på sociala kontakter, kontakterna utgörs ofta
av professionella. Men de upplever ändock en högre livskvalitet
Det finns en stor brist på sysselsättning. Mellan 30 och 60 %
saknar någon form av sysselsättning
