PSYKISK OHÄLSA OCH
FAMILJEHANDLEDNING
Leif Berg 2013
Helsingfors 14.11 2013
Leif Berg, verksamhetsledare
Pol.mag. / Leg.psykoterapeut (krävande insikter inom
familje- och nätverksarbete) Analytisk
grupphandledare, Arbetshandledare
Leif Berg
2013
ANHÖRIGAS STÖD FÖR MENTALVÅRDEN, NYLANDS
FÖRENING RF.
Verksamheten startade som självhjälps- och stödgruppsverksamhet.
Föreningen grundades 1988.
Föreningens uppgift är att tillvarata gemensamma och
specifika intressen som personer med psykiska
funktionshinder/-nedsättning och deras anhöriga har.
Anhörigförbundet grundades 1991
Den första heltidsanställda 1990.
Idag 18 anställda.
Penningautomatsföreningen stöder verksamheten
Leif Berg
2013
FÖRENINGENS GRUND VERKSAMHET
Stöd- och informationsverksamhet, individ- och familjeträffar.
Handledda psykoedukativa grupper för anhöriga, studiecirklar.
Referens-, stödgrupper och självhjälpsgrupper.
”Depressions- och HOT-grupper” för anhöriga.
Lågtrösk verksamhet t.ex. Tisdags- och kvällscafè: fri samvaro
och vid behov temaintroduktion.
Familjekurser.
Föreläsningar och temakvällar för allmänheten samt för
medlemmar.
Rekreations- och anhörigläger.
profami ab; Utbildnings- och publikationsverksamhet.
Leif Berg 2013
Varför beakta närstående?
• Anhörigas risk att själv insjukna i depression är väldigt
stor(Stengård& Nyman;1565 vuxna anhöriga -> 38%).
• Psykosomatiska symptom> 40 %.
• Då en förälder lider av en affektstörning är barnets risk att
själv börja må psykiskt dåligt stor (40 % före 20-års ålder, 60% före 25års ålder).
• Familjedynamiken rubbas då en familjemedlem börjar må
psykiskt dåligt
• Stor risk för relaps. Detta orsak för en mer planerad familje
intervention.
Leif Berg 2013
Psykisk ohälsa – Psykiskt funktionshinder
-går oftast hand i hand
• En person har ett psykiskt funktionshinder om
han/hon har väsentliga svårigheter med att utföra
aktiviteter på viktiga livsområden och dessa
begränsningar har funnits eller kan antas komma
att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara
en konsekvens av psykisk störning.
Psykiatrisamordningens definition (Sverige)
Leif Berg 2013
Begreppsförvirring
• Till de psykiska funktionshindren räknas oftast
• både symtom och
• det som vanligen kallas funktionshinder dvs. de
kvarstående funktionsinskränkningarna efter det
att de akuta symtomen klingat av
Leif Berg 2013
Kognitiva störningar
• Finns ibland från barnaåren och yttrar sig då som motoriska störningar,
neuropsykologiska störningar och sociala svårigheter
• De utgör ibland det första tecknet på ett psykosinsjuknande
(prodromalsymtom)
• Kraftigt försämrade skolresultat kan vara en indikation på försämrad
kognitiv funktion
• Allmän inflexibilitet i kognitiva strategier = svårt att anpassa sig till
situationen
• De kan vara betydande 1-2 år efter psykosinsjuknandet. En ung person
kan ha betydande funktionshinder tidigt i sjukdomsförloppet
• De är ofta icke-progredierande dvs. de försämras inte över tid
• Eventuellt kan dock försämring ske i samband med psykosåterfall
Leif Berg
2013
Föreningsarbetet
Målet är att utveckla och utpröva nya familjefokuserade metoder inom psykiatrin
och för det (psyko)sociala arbetet.
Som röd tråd: Psykoedukativ familjehandledning / -konsultation. Att upprätthålla
och utveckla (evidens baserade) psykoedukativa familjehandledningsmodeller.
Föreningens mål: Att implementera de psykoedukativa
familjehandledningsmodellerna till ett närmandesätt inom vuxen-och
ungdomspsykiatrin samt inom familje-arbetet inom den sociala sektorn.
Publikationer: Berg & Johansson Psykoedukaation työkirja, Opastava yhteistyö
perheiden kanssa, Varhaisen perheohjauksen malli och Psykoedukatiivisten
perheinterventioiden yhdentyminen kliiniseen työhön.
Utbildning av personal.
Genomförs alltid som samprojekt / i samarbete med t ex. kommunens social- och
hälsovård, övriga samarbetspartners (t.ex. Stad eller kommun, Statens
forskningscentral, Helsingfors/Tammerfors Universitet eller olika
samarbetspartner inom mentalvård eller missbrukarproblematik).
Leif Berg
2013
ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (Vertti)
Målgrupp 1: Barnfamiljer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller
psykiskt funktionshinder /-nedsättning.
Att stöda föräldraskapet & barnets bemästring.
Prevention och promotion.
Målgrupp2: Professionella vilka på en universell nivå
möter barnfamiljer i vilka föräldern insjuknat.
Bashälsovård, mödrarådgivining, dagvård & skola.
Utvecklats en Stödgruppsmodell med gemensamma
stödgruppsprocesser för barnen och föräldrarna.
10 ggr gruppmodell el. familjekursmodell
Genomförs som multiprofessionellt kommunalt samarbete.
T ex psykiatri, barnskydd familjerådgivning osv.
Föreningens mål: att implementera barnperspektivet och
stödgruppsverksamheten, skapande av välfungerande
multiprofessionella nätverk, samarbete och
implementering av barnorienterade verksamheter.
(Metoden lanseras i Sverige med namnet ”Barnkraft ”).
Publikationer Söderblom & Inkinen; Skapa förståelse för varandra, Barnet och
förälderns depression
Leif Berg
2013
ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (De otroliga åren)
Målgrupp: familjer där barnet visar psykiska problem el. symptom
t ex överaktivitet, adhd-drag, beteendesvårigheter.
Föräldragrupper.
”The incredible years” och ”The incredible yearsteacherprogram-modellen (Webster-Stratton).
Föreningens mål: Att implementera verksamheten inom
kommunal och statlig barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänsten
och i skolvärlden
Utbildning av personal.
Publikationer Webster-Stratton;Ihmeelliset vuodet och Kuinka
edistää lasten sosiaalisia ja emotionaalisia taitoja
Leif Berg
2013
Projektet OPA- FAMILJE - OCH NÄTVERKETS-ARBETET
(PERSONLIGT OMBUD INOM FAMILJEARBETET) 2011-
Målgrupp: Personer som lider av psykisk ohälsa och har
missbruksproblem
Att stöda personen och hans/hennes familj/nätverk i
vardagen
Att utveckla det psykoedukativa familjearbetet inom POarbetet och införa dem inom det praktiska arbetet på fältet
(kommun).
Utbildning av personal
Publikationer; Suominen & Tuominen Palveluohjaus-portti
itsenäiseen elämään, Visio perhelähtöisyydestä
Projektet: Terve mieli – Friskt sinne 2012Leif Berg 2013
Målgruppen är ungdomar, som belastats av att någon i familjen lider av psykisk
ohälsa. Projektet görs i samarbete med skolan, andra ungdoms-och
föreningsverksamhetorgan, Genom att via drama, i samarbete med skolan, erbjuda
ungdomarna att via kamratstödsgrupps- och referensgruppsverksamhet kunna
behandla samt få stöd i sin nuvarande livssituation.
Projektet tar ibeaktande de faktorer som kan motverka eventuella risker och för att
skydda personen mot riskfaktorers negativa inverkan i förebyggande syfte.
Följande faktorer beaktas;
Att ta i beaktande personen som lider av psykisk ohälsa (t.ex. föräldern, syskon
eller
någon annan närstående), familjens och sin egen situation.
En god relation till den insjuknade, god anknytning, tillit och empati
Ett gott förhållande till de övriga familjemedlemmarna,fungerande relationer inom
familjen.
En fungerande och trygg vardag
Socialt nätverk, vänner och släktingar, goda vuxenkontakter.
God anknytning till skolan och hobbyn.
Lära känna sig själv – personlighetsdrag, temperament, kognitiv kapacitet, social
förmåga.
Leif Berg 2013
Projektet: ELVIS 2012- kamratstödgrupps- och referensgruppsverksamhet
för personer som lider av psykisk ohälsa samt för deras anhöriga.
Elvis projektet startade inom Uddehemmets verksamhet år 2009. Från 2012 deltar
Anhörigas stöd för mentalvården, Nylands förening med i verksamheten med att
anställa en person till i arbets-teamet som i fortsättningen beaktar även de
anhörigas möjlighet att delta i kamratstöds- och referensgruppsverksamheten.
Ett samarbetsprojekt med Helsingfors stads stiftelse, Stiftelsen Uddhemmet –
Niemikotisäätiö.
Målgrupp är personer som lider av psykisk ohälsa eller av psykisk funktionshinder
från 18-30 års ålder samt att stöda deras anhöriga.
Projektet går ut på att utveckla nya skapande verksamhetsmodeller samt för att
förverkliga referens- och kamratstödsgruppsverksamhet, dvs. ett psykoeduktivt
närmandesätt, där kunskapsarbete kombineras med aktivitetsmodeller (från musik
till drama, från bildkonst till multimedia) lämpar sig väl tid tidsbundna, preventiva
interventioner. Likaså ingår det i verksamheten allt från social träning och coping,
till att se sina egna förmågor, att stärka sin självkänsla, öka tillit och autonomi,
stöda ett självständigt liv samt lära sig att bemästra sin egen sjukdom och
funktionsnedsättning.
