14 NYA ÅLAND
FREDAGEN DEN 22 FEBRUARI 2013
FRU HASSEL Honblommorna hos hasseln är mycket små och anspråkslösa med rödaktiga märkesflikar.
Några veckor kvar till vårblomningen
Under vintern har jag skrivit lite om växternas vinterförberedelser
och nu börjar man fråga sig när blomningssäsongen ska börja.
Hos oss i vårt nyckfylla klimat gäller det att vara anpassad till
föränderliga förhållanden och det som reglerar vårblomningen är en
kombination av temperatur och dagsljus.
den arten. Även vissa
Temperaturen har en
av våra inomhusväxter
mycket stor betydelse
bör ju ställas svalare
för växternas utvecktill vintern för att de
ling i form av den
ska blomma följande
effektiva temperaturår. Fenomenet kallas
summan. Den räknas
vernalisering.
fram genom att man
adderar dygnets med*+%^
Även ljuset spelar en
eltemperaturer under
*.(
mycket viktig roll, i
vegetationsperioden
(den tid på året då 5$/)&$5/6621 form av den så kalllade fotoperiodiciteten,
dygnets medeltemperatur överstiger + 5ºC). Man vet då eftersom det hos de flesta växter
att olika arter måste uppnå en viss är dagslängden som avgör när den
temperatursumma för att aktiveras ska blomma.
Man brukar dela in växterna
efter vintern, en något högre för att
löven ska utvecklas eller för att de i långdags- och kortdagsväxter
och dagslängdsneutrala växter.
ska blomma etc.
Jag har under flera års tid följt Hos oss är det i huvudsak långmed en hasselbuske (Corylus av- dagsväxter som kommer i fråga
ellana) som står utanför sommar- medan kortdagsväxter påträffas
i tropikerna eller inomhus som
stugan.
prydnadsväxter, såsom julstjärnor
Under milda vintrar blommar den (Euphorbia pulcherrima) . Till
redan under sportlovet medan man dagslängdsneutrala kan man bland
andra år, med svalare vinterväder, annat räkna baldersbrå (Tripleufår vänta kanske ända till påsken rospermum inodorum) och våtarv
innan blomningen kommer igång. eller natagräs (Stellaria media).
Att en viss tid med kyla bryter vin- Den sistnämnda såg jag blommantervilan är även karakteristiskt för de i samband med lillajulmarknaden en höst för några år sedan.
tvååriga växter.
Under det första året samlar
växterna näring i rötterna och efter Hos många växter förekommer en
en vinter blommar de. Detta gäller ”biologisk klocka” som styr årsockså vissa av våra odlingsväxter tids- och dygnsrytmen.
Även om de får ljus, värme,
som till exempel moroten, som
ju sällan får uppleva sitt andra år vatten och näring, så går de in i
som odlad, eftersom vi ju inte är ett vilotillstånd, åtminstone för en
intresserade av blommorna hos tid. Denna biologiska klocka är en
genetisk anpassning till ljusrytmen
där de växer.
Om träd från norra Finland
flyttas till södra Finland sker lövsprickningen senare och lövfallet
tidigare än hos sydfinska artfränder.
Björken saknar en biologisk
klocka; om man ger den ljus, värme, vatten och näring, växer den
året om. Detta utnyttjas av växtförädlare, för i naturen blommar
en björk efter 10-12 år men i växthus som 3-4 åring. På detta sätt får
men snabbare fröskörd för vidare
odling.
Det är kylan och det avtagande
ljuset som får björkarna att gulna
och fälla sina blad genom abskissinsyrans inverkan.
KORTDAGSVÄXT Julstjärnan, som hör hemma i Centralamerika är en kortdagsväxt, som blommar när
dagarna är korta.
Ibland får man frågan om vilken
växt som blommar först på våren,
respektive senast på hösten. Svaret
är nästan omöjligt att ge, men för
ett antal år sedan noterades följande växter blommande i Mariehamn på nyårsafton: Bellis (Bellis
perennis), vitgröe (Poa annua,
blommade även senaste nyår),
korsört (Senecio vulgaris), våtarv
(Stellaria media), baldersbrå (Tripleurospermum inodorum) samt
vitplister (Lamium album).
Text och foto:
Ralf Carlsson
[email protected]
HERR HASSEL Hasselns hanblommor sitter i långa
hängen, från vilka pollenet sprids när det blåser.
VANLIGASTE VÄXTEN? Vitgröe växer nästan
överallt där det finns människor, vilket kanske gör
den till världens vanligaste växt.
