Fjärås Hembygdsgille
En till Sveriges Hembygdsförbund webbplats
http://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille
Östsidans växter
Myskluktande doldisDesmeknoppen Adoxa moschatellina trivs i de
mörka lundarna under ek och hassel.
Komat
Ängskovall Melampyrum pratense Skogskovall M. sylvaticum
(bilden)Ängskovallen är mycket vanlig inom reservatet och igenkännes
lättast på de långa ljusgula blommorna. Skogskovallen har korta
mörkgula blommor och finns på ett par ställen på näringsrik mark på
östsidan.
Växterna betas gärna av kor och då "blir både mjölken riklig och
smöret utmärkt godt och gult" enligt Linne.
Bräckans ekar
Bergek Quercus petraea (bilden)
Skogsek Quercus robur.
Rödek Quercus rubra.
Det mesta av den ek som finns i reservatet är bergek men även inslag
av skogseken finns. Kring naturummet fanns även den
Nordamerikanska inkomlingen rödek som planterades ca 1959.
Bergek: Bladen har långa skaft oc
Skogsek: Bladen har mycket korta
Rödek: Bladen har spetsiga flikar
Jämför ormbunkar 1
Bland de lite mindre ormbunkarna finns i reservatet:
Hultbräken
Phegopteris connectilis Ekbräken
1/4
Fjärås Hembygdsgille
En till Sveriges Hembygdsförbund webbplats
http://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille
Gymnocarpium dryopteris
(bilden)
Jämför ormbunkar 2
Bland de större ormbunkarna finns:
Lundbräken Dryopteris dilatata.
Träjon Dryopteris filix-mas(bilden)
Majbräken Athyrium filix-femina.
Örnbräken Pteridium aquilinum.
Fågelmat
Tibast Daphne mezereum
Ibland odlad buske som förekommer på rik mark på östsidan där den
hamnat genom fågelspridning. Den blommar mycket tidigt (mars-maj).
De röda bären är mycket giftiga o
varg eller åtminstone en hund".
Vacker även i dåligt väder
Kabbleka Caltha palustris
Kabblekan blommar med glänsande gula blommor på våren.
Blommorna är öppna även i dåligt väder. Den trivs efter sjökanten och
2/4
Fjärås Hembygdsgille
En till Sveriges Hembygdsförbund webbplats
http://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille
på våta näringsrika platser.
De i ättika inlagda knopparna har
växten inte av betande kreatur.
Lygnerns skärgård
Dalboviken, Lygnerns andra västliga vik är grundare och näringsrikare.
Här har även utbildats en liten skärgård med de två öarna Stora och
Lilla Skarball.
Förutom mattor med vattenpilört o
av ålnate.
Rosetter på botten
Strandpryl Plantago uniflora. Notblomster Lobelia dortmanna. Styvt
braxengräs Isoetes lacustris.Strandprylen inordnas numera i
grobladssläktet. Den igenkännes lättast på sina pryllika blad och
mångkanaliga bladtvärsnitt. Den blommar med oansenliga blommor
vid lågvatten.
Amfibieört
Vattenpilört Persicaria amphibia
Vattenpilörten kan man se blommande i vattnet, ibland tillsammans
med näckrosor.
Den har en axlik blomställning me
pilformade blad. Den uppträder oc
blommar.
3/4
Fjärås Hembygdsgille
En till Sveriges Hembygdsförbund webbplats
http://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille
Konvaljer
Liljekonvalj Convallaria majalis. Storrams Polygonatum multiflorum
(bilden).
Getrams Polygonatum odoratum.Liljekonvanljen blommar ofta rikligt i
reservatet. Låt dess vackra blommor
stå kvar!
Tidigare fördes även storramsen (kungskonvaljen) och getramsen
(kantkonvaljen) till samma släkte.
Storramsen har rund stjälk och vä
har kantig stjälk och fördrar stenig
Hässlebrodd
Hässlebrodd Milium effusum,På näringsrik mark på Bräckans östsida
kan man finna det vackra gräset hässlebrodd. Gräsets frön som är en
omtyckt fågelföda liknar hirs-korn, därav namnet "Milium".
4/4
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)
