Månadsbrev - från Kronofogdens doktorander November, 2016 Teoretiska motsatspar inom Kronofogden Inom sociologin brukar man prata om motsatspar, alltså olika tolkningar av situationen som man ska studera. Som doktorand måste jag ta hänsyn till motsatspar när jag studera empirin i min avhandling. Motsatspar kan delas in gällande: Företeelse Kausal prioritet: Analysnivå: Människosyn: Handlingsmotiv: Sociala relationer: Motsatspar aktör/struktur mikro/makro kreativ/förutsägbar värden/nytta konsensus/konflikt Aktör eller struktur? Är det sociala strukturer som styr individens handlingar eller är det alltid individernas val som styr handlingarna? Är det kreditmarknaden som styr aktören att låna eller är det våra självständiga handlingar som styr marknaden? Dessa uppfattningar brukar man kalla för metodologisk kollektivism och metodologisk individualism. Vad tycker du, när vi ska låna pengar, vem påverkar vem? Är det många låntagare som påverkar systemet eller är det systemet som påverkar låntagare? Mikro eller makro? Motsättningar mellan mikro/makro handlar om vilken analysnivå ska vi studera företeelse på. Mikroförespråkare har tendens att studera en företeelse ”ansikte mot ansikte” och studerar gärna studieobjekt som ligger nära i tid och rum. Makroförespråkare är benägna att studera överindividuella (kollektiva) sociala system och institutioner som sträcker sig över ett stort spann i tid och rum. Ska vi studera gäldenärer på individnivå och deras enskilda handlingar som driver mot överskuldsättning eller ska vi studera överskuldsättning utifrån ett strukturellt perspektiv och framförallt fokusera på institutioner som studieobjekt? Kreativ eller förutsägbar? Är människan en fri och kreativ varelse eller en produkt av sin omgivning? Handlar vi självständigt när vi tar lån? Eller uppträder vi på ett förutsägbart sätt i samhället – det är så vanligt med lån på fastigheter så jag tar det också. Vill jag ha den senaste mobilen eller jag köper den för att jag är påverkad av de sociala strukturerna omkring mig? Värden eller nytta? Det här motsatsparet handlar om motiven bakom våra handlingar. Första gruppen teoretiker anser att vi drivs av våra värden, de moraliska uppfattningarna av rätt eller fel. Dessa värden kan ge oss skuldkänslor om vi inte handlar i enighet med dem och vi kan få dåligt samvete. Den andra gruppen säger att vi handlar utifrån den förväntade nyttan som våra handlingar ger. Betalar jag mina räkningar för att det är rätt moraliskt eller för att det ger mig mest nytta? Här kan vi ställa frågan på sin spets genom att fråga sig ”vill alla göra rätt för sig?”. Konsensus eller konflikt? Sista motsatsparet handlar om sociala relationer. Enligt konsensussidan strävar samhällsmedlemmarna att leva i harmoni och samarbeta och därför sluter man upp kring gemensamma värderingar. Konfliktforskare, bland andra Marx och Weber, hävdar att samhället präglas av konflikter mellan individer, grupper och klasser. Vad tycker du? Befinner sig gäldenär och borgenär i konsensus eller i en konflikt? Personligen tycker jag inte att man ska behöva välja antingen eller. Det är samspelet mellan dessa motsatspar som är intressanta fenomen att studera. Vi ska studera både individuella handlingar hos gäldenärer, samtidigt som vi ska studera hur institutioner påverkar dessa handlingar. Vad tycker du? Davor Vuleta www.kronofogden.se