Stiftelsen Ekocentrum
Aschebergsgatan 44 • 411 33 Göteborg
Tel 031-705 07 40 • [email protected]
www.ekocentrum.se
Luftföroreningar och vår natur
Onsdagsföreläsning på Ekocentrum, 9 oktober 2013
Föreläsare:
Filip Moldan från IVL-Svenska Miljöinstitutet
Håkan Pleijel från Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Arrangemanget är ett initiativ från Göteborgs atmosfärvetenskapliga centrum
Referatskrivbent: Gunilla Sundberg
Denna onsdagskväll har en skara människor samlats i ett mulet och grått Göteborg för att
lyssna till den andra föreläsningen i en serie om tre föreläsningar om vår luft och natur.
Filip Moldan är kvällens första föreläsare. Han kommer från IVL- Svenska miljöinstitutet och
börjar med att berätta om svavel som är en av de största orsakerna till försurning.
Svavelutsläppen har idag minskat 87 % i Europa. Huvudsakligen beror det på att kolkraften i
Europa utrustades med avgasrening, vilket är mycket positivt poängterar Filip. Vad gäller
kväve är minskningen inte lika påtaglig. Utsläppen av kväve har minskat 40 % och
anledningen till att den inte minskat mer beror bl.a. på de ökade trafikvolymerna.
Andra orsaker till den inte minskat mer är jordbruket men även tillverknings- och
energiproduktionen.
Filip visar därefter ett diagram som illusterar svavelutsläppet från 1880 till idag.
Under 1880-talet var svavelutsläppet ca 2 kg och under andra världskriget ökade utsläppsnivåerna. Under 50- till 80-talet var svavelnivåerna mycket höga för att i mitten av 80-talet
minska snabbt. Ett diagram visades även över kvävenivåerna. Detta diagram visade på samma
utveckling som svavelnivåerna med låga halter under 1880-talen. En ökning från 50-talen för
att vid mitten av 80-talen minska.
Kurvan över kväve är dock mer stabil än kurvan över svavelutsläppet och vi ser också att det
inte minskat lika kraftigt efter 80-talet som svavel gjort. En annan karta visar sedan
beräkningar över kritisk belastning dvs. hur mycket nedfall ett ekosystem tolererar att ta emot
långsiktigt av försurning utan att skadas, i Europa. På kartan syns tydligt i röd färg att hela
centrala Europa under 80-talet var mycket drabbat. På nästa karta över dagsläget syns att
problemet nästan är helt borta. Lite problematik återstår i Holland samt Belgien. Filip
poängterar att de områdena som varit drabbade kan ta lång tid att återhämta sig och vissa
områden kanske aldrig återställer sig helt.
Stiftelsen Ekocentrum
Aschebergsgatan 44 • 411 33 Göteborg
Tel 031-705 07 40 • [email protected]
www.ekocentrum.se
Därefter visades en liknande karta över övergödning. Förändringen visar sig inte vara lika
påtaglig som försurningen. Fortfarande har vi en stor försurningsproblematik. Försurningen
ger effekter för mark och vatten orsakat av luftföroreningar och skogsbruk. Filip berättar
vidare att försurningarna i sjöarna är påtagligt förbättrade men det finns en fortsatt försurning
i södra Sverige och kring västkusten.
Han berättar sedan vidare om ett forskningsexperiment som gjordes vid Gårdsjön i
Svartedalen utanför Stenungsund. Ett gödslingsförsök initierades 1989 för att kunna observera
effekterna på land och på avrinningen. Det visade sig att den största delen togs om hand i
ungefär samma proportion dels av mikroberna i marken och dels av den växande skogen.
Effekterna av gödslingen är fortfarande efter 20 års gödsling ringa. Inga artförluster kunde
observeras, urlakningen av nitrat ligger under 10 % av insatsen och ökningen av
växthusgaser, N2O samt metan var också måttlig.
Sammanfattningsvis avslutar Filip med att säga att under de senaste 20 åren har andelen
försurade sjöar minskat. Återhämtningen återställer dock inte allt. Övergödningsproblematiken som resultat av kväveutsläppen minskar långsamt men samtidigt har inte
Sverige drabbats av övergödning i samma utsträckning som försurning. Till skillnad från
försurningen är övergödningsproblemen störst i centrala Europa.
Nästa föreläsare under kvällen är Håkan Pleijel. Han kommer från Institutionen för biologi
och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Håkan är även ordförande i Göteborgs
atmosfärvetenskapliga centrum och han pratade under kvällen om det marknära ozonet som
finns i troposfären.
Han inleder med att visa en bild av en industri belägen vid en sjö. Från industrins jättelika
skorsten bolmar röken ut. Han berättar att detta är oftast bilden vi har av problematiken kring
luftföroreningar men denna bild stämmer inte längre. Många verksamheter har funnit andra
lösningar och andra har flyttats utomlands, inte sällan till Asien som nu istället blir drabbat.
Han berättar att det marknära ozonet bildas ur kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt
solljus. Det marknära ozonet har ökat mycket till följd av trafiken. Ozon bildas framförallt vid
soligare och varmare väder och är därför rikligare under sommarmånaderna.
Sedan går Håkan över till att berätta om de skador som uppstår på växter till följd av det
marknära ozonet. Vissa växter är mycket känsliga för marknära ozon däribland subklöver.
Håkan visar bilder på växter där skadorna syns i form av gulfärgade ytor på växternas blad.
Även vissa sorter av spenat är mycket känsligare för ozon liksom tobaksplantan, rödklöver
och alfalfa. Ozonet ger vävnadsdöd på de ozonkänsliga växterna men antioxidanter kan
Stiftelsen Ekocentrum
Aschebergsgatan 44 • 411 33 Göteborg
Tel 031-705 07 40 • [email protected]
www.ekocentrum.se
skydda växterna.
En fråga bland lyssnarna dyker upp om det är farligt att äta växter som blivit ozondrabbade
men Håkan svarar att det inte kan orsaka någon skada. Håkan berättar vidare att växter vissnar
tidigare tillföljd av ozonet och det är genom klyvöppningarna på växten alltså genom växtens
porer som den tar upp ozonet.
Det marknära ozonet är värst i Sydeuropa till följd av det varmare och soligare klimatet samt i
vissa områden med mycket stora utsläpp av ozonbildande ämnena. Ser man på växternas
ozonupptag är större delen av hela Europa drabbat av marknära ozon. Ozonet ger också
skördebortfall där värst drabbade länder är Kina och Indien.
Håkan visar därefter kartor över framtida scenario gjorda av IPPC. I röd färg syns att
Centralafrika, Centraleuropa samt stora delar av Asien är värst drabbade i ett relativt
pessimistiskt framtidsscenario. Om en aggressiv återgärdsplan skulle ske för att minska
växthusgaserna skulle ozonet kunna minskas med 20 %. Håkan tillägger även att ozonet gör
att växternas upptagningsförmåga att ta upp kol från atmosfären genom fotosyntesen minskar
till följd av det marknära ozonet vilket ökar växthuseffekten.
Därefter öppnas det upp för diskussion och frågor bland föreläsare och åhörare. En fråga
gäller hur genmanipulerade växter påverkas av ozon. Håkan svarar att det har gjorts lite
forskning kring den frågan men att det skulle kunna gå att lösa genom att tillsätta
antioxidanter.
Kvällen föreläsning avslutas därefter och Ekocentrum samt åhörare tackar för en intressant
föreläsning.
