Funktionshindrade personer har samma rättigheter

KE-30-10-503-SV-C
EU-instrument
EU:s strategi för personer med
funktionshinder 2010–2020
EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 ger en ram för samordnade europeiska och nationella insatser för att förbättra situationen för funktionshindrade personer. Den syftar
till att
• göra varor och tjänster mer tillgängliga och
främja hjälpmedel,
• se till att funktionshindrade personer kan ta del
av alla fördelarna med EU-medborgarskapet,
• främja tillhandahållandet av högkvalitativa samhällsbaserade tjänster,
• bekämpa diskriminering baserad på
funktionshinder,
• ge fler funktionshindrade personer tillgång till
den öppna arbetsmarknaden,
• främja utbildning och livslångt lärande för elever och studenter med funktionshinder,
• bekämpa fattigdom och social utslagning genom att säkerställa bra levnadsvillkor,
• främja lika tillgång till tjänster inom hälsovård
och liknande tjänster,
• främja rättigheterna för funktionshindrade personer genom instrumenten för stöd inför anslutning och internationella utvecklingsprogram,
• öka medvetenheten om handikappfrågor och
göra funktionshindrade personer mer medvetna om sina rättigheter och hur dessa används,
• förbättra användningen av EU:s finansieringsinstrument för tillgänglighet och
antidiskriminering.
Finansiella instrument
Medborgardeltagande
Mer information
Strukturfonder
Europeiska socialfonden stödjer en aktiv integration av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Fonden medfinansierar projekt för att
öka människors möjligheter att ta anställningar eller
anpassa personalresurserna till arbetsmarknaden.
Den europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar utvecklingen av viktig infrastruktur i Europa.
Dessa fonder har bestämmelser om förbud mot
diskriminering på grund av funktionshinder och om
att uppfylla krav på tillgänglighet. Medlemsstaterna
ansvarar för finansieringsprioriteringar och projekturval. Tillgängligheten för funktionshindrade är ett
viktigt kriterium för val av projekt.
Den 3:e december varje år anordnar den Europeiska kommissionen, tillsammans med Forum för handikappade i Europa (EDF), en konferens för att uppmärksamma den europeiska
handikappdagen.
Allmän information och länkar till EU:s stra­
tegi för personer med funktionshinder
2010–2020
www.parkingcard.europa.eu
PROGRESS
Sedan 2007 har flera projekt relaterade till funktionshinder finansierats inom ramen för programmet för sysselsättning och social solidaritet –
PROGRESS. Dessa projekt bidrar till att uppnå EU:s
mål för sysselsättning, social integration och socialt skydd, arbetsförhållanden, jämställdhet mellan könen, antidiskriminering och mångfald. Inom
PROGRESS finns det även möjlighet att på EU-nivå
medfinansiera ickestatliga organisationer som arbetar med funktionshinder.
Ramprogram för forskning stödjer forskning och
utveckling av betydelse för funktionshindrade
personer inom områden som informations- och
kommunikationsteknik, tillgänglighet, transport,
vår bebyggda miljö, hjälpmedel och sociala frågor.
Andra länkar:
• FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
http://www.un.org/disabilities
• EU:s arbete mot diskriminering
http://ec.europa.eu/social/main.
jsp?catId=423&langId=sv
• Europeiska socialfonden
http://ec.europa.eu/employment_social/
esf/index_sv.htm
Konferenserna sammanför politiska beslutsfattare, personer med och utan funktionshinder, akademiska experter, media och andra intressenter.
Tillsammans ingår de i EU:s arbete för att främja
handikappfrågor, som det anges i strategin för
personer med funktionshinder.
De uppmuntrar även till informationsutbyten om
bra arbetsmetoder för att främja ett aktivt deltagande av funktionshindrade personer samt uppmuntrar till nya kontakter och nätverk.
Lika rättigheter, lika möjligheter
Funktionshindrade personer
har samma rättigheter
Den europeiska strategin för personer
med funktionshinder 2010–2020
Omkring en sjättedel av EU:s befolkning, cirka
80 miljoner, har ett funktionshinder. De har
ofta svårt att delta i olika sociala och ekonomiska sammanhang på grund av förhållanden som beror på attityder och miljö. Fattigdom bland funktionshindrade personer är
dessutom 70 % högre än genomsnittet.
Över 30 % av alla medborgare över 75 år är
på något sätt funktionshindrade, och över
20 % är kraftigt funktionshindrade. Och andelen personer med funktionshinder kommer
att öka i takt med att EU:s befolkning blir allt
äldre.
Även om det är medlemsstaterna själva som
i huvudsak ansvarar för de funktionshindrades behov kompletterar EU deras insatser
och skapar förutsättningar för en vidare utveckling. EU:s arbete utgår från en analys av
de relevanta politiska områdena ur de funktionshindrades perspektiv. Detta underlättar
en förståelse för de funktionshindrades behov
och att deras perspektiv ska beaktas i de politiska processerna och i lagstiftningsprocesserna. EU vill att de grundläggande mänskliga
rättigheterna inte ska förvägras funktionshindrade personer och att de kan ingå och aktivt
delta i samhället utan begränsningar.
Access City Award:
Varje år delar kommissionen ut ett pris som
vill uppmuntra städer att skapa en bättre
tillgänglighet.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?
langId=sv&catId=916
Varje år har konferenserna olika teman som är
kopplade till handikappfrågor. Tidigare teman
har bland annat varit eget boende, lokala insatser,
den inre marknaden, design för alla, utbildning
och sysselsättning.
Europeiska mervärden
Resultaten från konferenserna bidrar till utformningen av kommissionens handikapppolitik och stödjer strategin för personer med
funktionshinder.
© Europeiska unionen, 2010
Kopiering tillåten med angivande av källan.
ISBN: 978-92-79-16853-6
doi:10.2767/31063
6
7
Europeiska kommissionen
1
FN:s hållning angående
funktionshinder
Funktionshindrade personer har samma rätt
som alla andra till värdighet, oberoende och
samhälleligt deltagande. Det är kärnan i EU:s
insatser och även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(som EU har undertecknat).
Syftet med konventionen, som tillsammans
med protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008,
är att främja och skydda ett fullt och jämlikt
utnyttjande av alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla personer med
funktionsnedsättningar. Innehållsmässigt är
det en enorm framgång. Konventionen fastställer att funktionsnedsättningar inte bara är
en social fråga utan även handlar om mänskliga rättigheter och är en rättslig fråga.
Konventionen återspeglar kärnan i EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 och kombinerar antidiskriminering, lika möjligheter och aktiv integration. De
rättigheter som erkänns i konventionen
omfattar nästan alla politiska områden och
EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar till att genomföra dessa fullständigt.
KE-30-10-503-SV-C
EU-instrument
EU:s strategi för personer med
funktionshinder 2010–2020
EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 ger en ram för samordnade europeiska och nationella insatser för att förbättra situationen för funktionshindrade personer. Den syftar
till att
• göra varor och tjänster mer tillgängliga och
främja hjälpmedel,
• se till att funktionshindrade personer kan ta del
av alla fördelarna med EU-medborgarskapet,
• främja tillhandahållandet av högkvalitativa samhällsbaserade tjänster,
• bekämpa diskriminering baserad på
funktionshinder,
• ge fler funktionshindrade personer tillgång till
den öppna arbetsmarknaden,
• främja utbildning och livslångt lärande för elever och studenter med funktionshinder,
• bekämpa fattigdom och social utslagning genom att säkerställa bra levnadsvillkor,
• främja lika tillgång till tjänster inom hälsovård
och liknande tjänster,
• främja rättigheterna för funktionshindrade personer genom instrumenten för stöd inför anslutning och internationella utvecklingsprogram,
• öka medvetenheten om handikappfrågor och
göra funktionshindrade personer mer medvetna om sina rättigheter och hur dessa används,
• förbättra användningen av EU:s finansieringsinstrument för tillgänglighet och
antidiskriminering.
Finansiella instrument
Medborgardeltagande
Mer information
Strukturfonder
Europeiska socialfonden stödjer en aktiv integration av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Fonden medfinansierar projekt för att
öka människors möjligheter att ta anställningar eller
anpassa personalresurserna till arbetsmarknaden.
Den europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar utvecklingen av viktig infrastruktur i Europa.
Dessa fonder har bestämmelser om förbud mot
diskriminering på grund av funktionshinder och om
att uppfylla krav på tillgänglighet. Medlemsstaterna
ansvarar för finansieringsprioriteringar och projekturval. Tillgängligheten för funktionshindrade är ett
viktigt kriterium för val av projekt.
Den 3:e december varje år anordnar den Europeiska kommissionen, tillsammans med Forum för handikappade i Europa (EDF), en konferens för att uppmärksamma den europeiska
handikappdagen.
Allmän information och länkar till EU:s stra­
tegi för personer med funktionshinder
2010–2020
www.parkingcard.europa.eu
PROGRESS
Sedan 2007 har flera projekt relaterade till funktionshinder finansierats inom ramen för programmet för sysselsättning och social solidaritet –
PROGRESS. Dessa projekt bidrar till att uppnå EU:s
mål för sysselsättning, social integration och socialt skydd, arbetsförhållanden, jämställdhet mellan könen, antidiskriminering och mångfald. Inom
PROGRESS finns det även möjlighet att på EU-nivå
medfinansiera ickestatliga organisationer som arbetar med funktionshinder.
Ramprogram för forskning stödjer forskning och
utveckling av betydelse för funktionshindrade
personer inom områden som informations- och
kommunikationsteknik, tillgänglighet, transport,
vår bebyggda miljö, hjälpmedel och sociala frågor.
Andra länkar:
• FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
http://www.un.org/disabilities
• EU:s arbete mot diskriminering
http://ec.europa.eu/social/main.
jsp?catId=423&langId=sv
• Europeiska socialfonden
http://ec.europa.eu/employment_social/
esf/index_sv.htm
Konferenserna sammanför politiska beslutsfattare, personer med och utan funktionshinder, akademiska experter, media och andra intressenter.
Tillsammans ingår de i EU:s arbete för att främja
handikappfrågor, som det anges i strategin för
personer med funktionshinder.
De uppmuntrar även till informationsutbyten om
bra arbetsmetoder för att främja ett aktivt deltagande av funktionshindrade personer samt uppmuntrar till nya kontakter och nätverk.
Lika rättigheter, lika möjligheter
Funktionshindrade personer
har samma rättigheter
Den europeiska strategin för personer
med funktionshinder 2010–2020
Omkring en sjättedel av EU:s befolkning, cirka
80 miljoner, har ett funktionshinder. De har
ofta svårt att delta i olika sociala och ekonomiska sammanhang på grund av förhållanden som beror på attityder och miljö. Fattigdom bland funktionshindrade personer är
dessutom 70 % högre än genomsnittet.
Över 30 % av alla medborgare över 75 år är
på något sätt funktionshindrade, och över
20 % är kraftigt funktionshindrade. Och andelen personer med funktionshinder kommer
att öka i takt med att EU:s befolkning blir allt
äldre.
Även om det är medlemsstaterna själva som
i huvudsak ansvarar för de funktionshindrades behov kompletterar EU deras insatser
och skapar förutsättningar för en vidare utveckling. EU:s arbete utgår från en analys av
de relevanta politiska områdena ur de funktionshindrades perspektiv. Detta underlättar
en förståelse för de funktionshindrades behov
och att deras perspektiv ska beaktas i de politiska processerna och i lagstiftningsprocesserna. EU vill att de grundläggande mänskliga
rättigheterna inte ska förvägras funktionshindrade personer och att de kan ingå och aktivt
delta i samhället utan begränsningar.
Access City Award:
Varje år delar kommissionen ut ett pris som
vill uppmuntra städer att skapa en bättre
tillgänglighet.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?
langId=sv&catId=916
Varje år har konferenserna olika teman som är
kopplade till handikappfrågor. Tidigare teman
har bland annat varit eget boende, lokala insatser,
den inre marknaden, design för alla, utbildning
och sysselsättning.
Europeiska mervärden
Resultaten från konferenserna bidrar till utformningen av kommissionens handikapppolitik och stödjer strategin för personer med
funktionshinder.
© Europeiska unionen, 2010
Kopiering tillåten med angivande av källan.
ISBN: 978-92-79-16853-6
doi:10.2767/31063
6
7
Europeiska kommissionen
1
FN:s hållning angående
funktionshinder
Funktionshindrade personer har samma rätt
som alla andra till värdighet, oberoende och
samhälleligt deltagande. Det är kärnan i EU:s
insatser och även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(som EU har undertecknat).
Syftet med konventionen, som tillsammans
med protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008,
är att främja och skydda ett fullt och jämlikt
utnyttjande av alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla personer med
funktionsnedsättningar. Innehållsmässigt är
det en enorm framgång. Konventionen fastställer att funktionsnedsättningar inte bara är
en social fråga utan även handlar om mänskliga rättigheter och är en rättslig fråga.
Konventionen återspeglar kärnan i EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 och kombinerar antidiskriminering, lika möjligheter och aktiv integration. De
rättigheter som erkänns i konventionen
omfattar nästan alla politiska områden och
EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar till att genomföra dessa fullständigt.
Insatsområden
Tillgänglighet
Deltagande
Jämställdhet
Sysselsättning
Utbildning
Om samhället inte är tillgängligt är det
mycket svårt att delta. EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar därför till att
undanröja hinder som begränsar tillgängligheten för funktionshindrade personer.
I nyckelområdena ingår vår bebyggda miljö,
transport, information och kommunikation
och tjänster.
Funktionshindrade personer och deras familjer ska kunna delta i sociala och ekonomiska sammanhang på samma villkor som
alla andra. De ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter, inklusive att röra sig fritt,
att välja var och hur de vill bo och att kunna
ta del av kulturella evenemang eller sportoch fritidsevenemang.
Ett bra jobb skapar ett ekonomiskt oberoende, främjar en personlig utveckling och är det
bästa sättet att undvika fattigdom.
EU:s strategi för personer med funktionshinder 2010–2020 betonar en lika tillgång till
kvalitativa utbildningar och ett livslångt lärande. Det här är nyckelfaktorer för att funktionshindrade ska kunna delta fullt ut i samhället och även förbättra sina egna liv. Men
detta har inte uppnåtts och de europeiska
utbildningssystemen är fortfarande väldigt
segregerade.
För att säkerställa tillgängligheten för produkter och tjänster inom hela unionen använder sig EU av forskning, politik, lagstiftning och standardisering. Dessutom genomförs åtgärder för att förbättra funktionerna
i tekniska hjälpmedel och för att säkerställa
att dessa förbättringar är till fördel för funktionshindrade. Europeiska kommissionen
främjar strategin Design för alla som syftar
till att produkter och tjänster ska kunna användas av en så stor del av befolkningen som
möjligt. Det pågår även ett europeiskt lagstiftningsarbete för att fastställa en allmän
ram för tillgänglighet av varor och tjänster.
Kommissionen arbetar för att undanröja de
hinder som funktionshindrade möter i vardagen både som individer, konsumenter,
studenter och som ekonomiska och sociala
aktörer. Några exempel på detta arbete är
att främja det europeiska parkeringskortet
för funktionshindrade, stödja en övergång
från institutionella vårdformer till samhällsbaserad vård i medlemsstaterna och att
gynna ett deltagande inom sport genom att
exempelvis organisera sportevenemang för
funktionshindrade.
53 % av européerna anser att diskriminering
på grund av funktionshinder eller ålder är utbrett inom EU. EU arbetar både med strategier och lagstiftning mot diskriminering för
att främja en likabehandling av funktionshindrade, och främjar även lika möjligheter
inom andra områden. EU följer även noga
i vilken omfattning funktionshindrade personer utsätts för diskriminering på grund av
ålder, kön eller sexuell läggning.
2
Kommissionen vill förbättra sysselsättningsmöjligheterna för funktionshindrade personer. Man har ägnat särskild uppmärksamhet
åt problem som drabbar unga funktionshindrade. Arbetsförhållanden och karriärmöjligheter beaktas, och man för diskussioner med
olika sociala aktörer. Insatserna kan bland
annat handla om att göra arbetsplatserna
mer tillgängliga, att ge stöd för vidareutbildningar på jobbet och att öka möjligheterna
för funktionshindrade att få tillgång till den
öppna arbetsmarknaden genom skyddade
anställningar.
Kommissionen säkerställer ett fullständigt
genomförande av EU-direktivet som förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden på
grund av funktionshinder. Den främjar även
mångfald och motverkar diskriminering genom upplysningskampanjer på EU-nivå och
nationell nivå, och stödjer ickestatliga organisationers arbete inom området.
Socialt skydd och social
integration
Funktionshindrade personer måste kunna ta
del av tjänster som socialt skydd, program för
fattigdomsminskning, stöd för funktionshinder och allmännyttiga bostäder. I huvudsak
ansvarar medlemsstaterna själva för dessa
frågor men de utgår från gemensamma mål
och indikatorer inom ett ramverk som kallas
den öppna samordningsmetoden.
Nationella insatser bedöms av kommissionen och rådet i en gemensam rapport som
beskriver resultaten från initiativ på EU-nivå
i enskilda länder. Kommissionen hjälper
också EU:s kandidatländer att reformera sina
sociala trygghetssystem. Prioriteringar utarbetas i gemensamma överenskommelser om
social integration.
EU respekterar att medlemsstaterna ansvarar
för utbildningarnas innehåll och organisation. Men samtidigt stödjer EU nationella ansträngningar för att främja utbildningar och
ett livslångt lärande för funktionshindrade
elever och studenter. EU främjar även deras
rörlighet inom EU-programmet för livslångt
lärande.
Eftersom många av de funktionshindrade behöver hjälp har även behovet av vårdare och
tjänsteleverantörer ökat.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag
till ytterligare ett direktiv om likabehandling.
Det här förslaget gäller inte arbetsmarknaden utan tillgång till varor och tjänster.
Externa åtgärder
Funktionshindrade personer ska ha lika tillgång till en genusmedveten sjukvård av hög
kvalitet, inklusive förebyggande vård, rehabilitering och andra specifika tjänster.
EU och medlemsstaterna främjar rättigheterna för funktionshindrade personer i sin
externa politik, inklusive utvidgningen och
internationell utveckling.
Medlemsstaterna har huvudansvaret för att
organisera och leverera hälso- och sjukvårdstjänster. Kommissionen stödjer politiska insatser för att förbättra funktionshindrades
tillgång till allmän vård och särskilda tjänster.
Kommissionen främjar även hälso- och säkerhetsarbete på arbetsplatser som ett sätt att
minska risken för arbetsplatsolyckor som leder till funktionshinder och för att hjälpa funktionshindrade tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom att öka medvetenheten om FN:s
konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning inom arbetet
med den humanitära biståndsverksamheten stödjer EU konventionen och vill visa
att funktionshinder är en fråga om mänskliga rättigheter. EU kommer att fortsätta
att främja frågor om funktionshinder i internationella organ som FN, Europarådet
och OECD. Kommissionen övervakar även
kandidatländernas och potentiella kandidatländers arbete med att främja rättigheterna för funktionshindrade personer och
använder det ekonomiska biståndet i instrumenten för stöd inför anslutningen för
detta ändamål.
EU stödjer nationella åtgärder för att säkerställa ett hållbart socialt skyddsnät av hög
kvalitet för funktionshindrade personer
och särskilt genom att underlätta politiska
utbyten. Dessutom främjar EU utformning
och genomföranden av program för social
innovation.
Medlemsstaterna fastställer sin egen sysselsättningspolitik i linje med de europeiska riktlinjerna. I Europa 2020-strategin för en smart
och hållbar tillväxt för alla är målet att sysselsättningsgraden i Europa ska vara 75 %. Om
det här målet ska kunna uppnås måste arbetsmarknaden släppa in fler funktionshindrade
personer, och det kommer även att bidra till
att uppnå målet att lyfta 20 miljoner européer
ur fattigdom till 2020.
3
Hälsa
4
5
Insatsområden
Tillgänglighet
Deltagande
Jämställdhet
Sysselsättning
Utbildning
Om samhället inte är tillgängligt är det
mycket svårt att delta. EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar därför till att
undanröja hinder som begränsar tillgängligheten för funktionshindrade personer.
I nyckelområdena ingår vår bebyggda miljö,
transport, information och kommunikation
och tjänster.
Funktionshindrade personer och deras familjer ska kunna delta i sociala och ekonomiska sammanhang på samma villkor som
alla andra. De ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter, inklusive att röra sig fritt,
att välja var och hur de vill bo och att kunna
ta del av kulturella evenemang eller sportoch fritidsevenemang.
Ett bra jobb skapar ett ekonomiskt oberoende, främjar en personlig utveckling och är det
bästa sättet att undvika fattigdom.
EU:s strategi för personer med funktionshinder 2010–2020 betonar en lika tillgång till
kvalitativa utbildningar och ett livslångt lärande. Det här är nyckelfaktorer för att funktionshindrade ska kunna delta fullt ut i samhället och även förbättra sina egna liv. Men
detta har inte uppnåtts och de europeiska
utbildningssystemen är fortfarande väldigt
segregerade.
För att säkerställa tillgängligheten för produkter och tjänster inom hela unionen använder sig EU av forskning, politik, lagstiftning och standardisering. Dessutom genomförs åtgärder för att förbättra funktionerna
i tekniska hjälpmedel och för att säkerställa
att dessa förbättringar är till fördel för funktionshindrade. Europeiska kommissionen
främjar strategin Design för alla som syftar
till att produkter och tjänster ska kunna användas av en så stor del av befolkningen som
möjligt. Det pågår även ett europeiskt lagstiftningsarbete för att fastställa en allmän
ram för tillgänglighet av varor och tjänster.
Kommissionen arbetar för att undanröja de
hinder som funktionshindrade möter i vardagen både som individer, konsumenter,
studenter och som ekonomiska och sociala
aktörer. Några exempel på detta arbete är
att främja det europeiska parkeringskortet
för funktionshindrade, stödja en övergång
från institutionella vårdformer till samhällsbaserad vård i medlemsstaterna och att
gynna ett deltagande inom sport genom att
exempelvis organisera sportevenemang för
funktionshindrade.
53 % av européerna anser att diskriminering
på grund av funktionshinder eller ålder är utbrett inom EU. EU arbetar både med strategier och lagstiftning mot diskriminering för
att främja en likabehandling av funktionshindrade, och främjar även lika möjligheter
inom andra områden. EU följer även noga
i vilken omfattning funktionshindrade personer utsätts för diskriminering på grund av
ålder, kön eller sexuell läggning.
2
Kommissionen vill förbättra sysselsättningsmöjligheterna för funktionshindrade personer. Man har ägnat särskild uppmärksamhet
åt problem som drabbar unga funktionshindrade. Arbetsförhållanden och karriärmöjligheter beaktas, och man för diskussioner med
olika sociala aktörer. Insatserna kan bland
annat handla om att göra arbetsplatserna
mer tillgängliga, att ge stöd för vidareutbildningar på jobbet och att öka möjligheterna
för funktionshindrade att få tillgång till den
öppna arbetsmarknaden genom skyddade
anställningar.
Kommissionen säkerställer ett fullständigt
genomförande av EU-direktivet som förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden på
grund av funktionshinder. Den främjar även
mångfald och motverkar diskriminering genom upplysningskampanjer på EU-nivå och
nationell nivå, och stödjer ickestatliga organisationers arbete inom området.
Socialt skydd och social
integration
Funktionshindrade personer måste kunna ta
del av tjänster som socialt skydd, program för
fattigdomsminskning, stöd för funktionshinder och allmännyttiga bostäder. I huvudsak
ansvarar medlemsstaterna själva för dessa
frågor men de utgår från gemensamma mål
och indikatorer inom ett ramverk som kallas
den öppna samordningsmetoden.
Nationella insatser bedöms av kommissionen och rådet i en gemensam rapport som
beskriver resultaten från initiativ på EU-nivå
i enskilda länder. Kommissionen hjälper
också EU:s kandidatländer att reformera sina
sociala trygghetssystem. Prioriteringar utarbetas i gemensamma överenskommelser om
social integration.
EU respekterar att medlemsstaterna ansvarar
för utbildningarnas innehåll och organisation. Men samtidigt stödjer EU nationella ansträngningar för att främja utbildningar och
ett livslångt lärande för funktionshindrade
elever och studenter. EU främjar även deras
rörlighet inom EU-programmet för livslångt
lärande.
Eftersom många av de funktionshindrade behöver hjälp har även behovet av vårdare och
tjänsteleverantörer ökat.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag
till ytterligare ett direktiv om likabehandling.
Det här förslaget gäller inte arbetsmarknaden utan tillgång till varor och tjänster.
Externa åtgärder
Funktionshindrade personer ska ha lika tillgång till en genusmedveten sjukvård av hög
kvalitet, inklusive förebyggande vård, rehabilitering och andra specifika tjänster.
EU och medlemsstaterna främjar rättigheterna för funktionshindrade personer i sin
externa politik, inklusive utvidgningen och
internationell utveckling.
Medlemsstaterna har huvudansvaret för att
organisera och leverera hälso- och sjukvårdstjänster. Kommissionen stödjer politiska insatser för att förbättra funktionshindrades
tillgång till allmän vård och särskilda tjänster.
Kommissionen främjar även hälso- och säkerhetsarbete på arbetsplatser som ett sätt att
minska risken för arbetsplatsolyckor som leder till funktionshinder och för att hjälpa funktionshindrade tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom att öka medvetenheten om FN:s
konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning inom arbetet
med den humanitära biståndsverksamheten stödjer EU konventionen och vill visa
att funktionshinder är en fråga om mänskliga rättigheter. EU kommer att fortsätta
att främja frågor om funktionshinder i internationella organ som FN, Europarådet
och OECD. Kommissionen övervakar även
kandidatländernas och potentiella kandidatländers arbete med att främja rättigheterna för funktionshindrade personer och
använder det ekonomiska biståndet i instrumenten för stöd inför anslutningen för
detta ändamål.
EU stödjer nationella åtgärder för att säkerställa ett hållbart socialt skyddsnät av hög
kvalitet för funktionshindrade personer
och särskilt genom att underlätta politiska
utbyten. Dessutom främjar EU utformning
och genomföranden av program för social
innovation.
Medlemsstaterna fastställer sin egen sysselsättningspolitik i linje med de europeiska riktlinjerna. I Europa 2020-strategin för en smart
och hållbar tillväxt för alla är målet att sysselsättningsgraden i Europa ska vara 75 %. Om
det här målet ska kunna uppnås måste arbetsmarknaden släppa in fler funktionshindrade
personer, och det kommer även att bidra till
att uppnå målet att lyfta 20 miljoner européer
ur fattigdom till 2020.
3
Hälsa
4
5
Insatsområden
Tillgänglighet
Deltagande
Jämställdhet
Sysselsättning
Utbildning
Om samhället inte är tillgängligt är det
mycket svårt att delta. EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar därför till att
undanröja hinder som begränsar tillgängligheten för funktionshindrade personer.
I nyckelområdena ingår vår bebyggda miljö,
transport, information och kommunikation
och tjänster.
Funktionshindrade personer och deras familjer ska kunna delta i sociala och ekonomiska sammanhang på samma villkor som
alla andra. De ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter, inklusive att röra sig fritt,
att välja var och hur de vill bo och att kunna
ta del av kulturella evenemang eller sportoch fritidsevenemang.
Ett bra jobb skapar ett ekonomiskt oberoende, främjar en personlig utveckling och är det
bästa sättet att undvika fattigdom.
EU:s strategi för personer med funktionshinder 2010–2020 betonar en lika tillgång till
kvalitativa utbildningar och ett livslångt lärande. Det här är nyckelfaktorer för att funktionshindrade ska kunna delta fullt ut i samhället och även förbättra sina egna liv. Men
detta har inte uppnåtts och de europeiska
utbildningssystemen är fortfarande väldigt
segregerade.
För att säkerställa tillgängligheten för produkter och tjänster inom hela unionen använder sig EU av forskning, politik, lagstiftning och standardisering. Dessutom genomförs åtgärder för att förbättra funktionerna
i tekniska hjälpmedel och för att säkerställa
att dessa förbättringar är till fördel för funktionshindrade. Europeiska kommissionen
främjar strategin Design för alla som syftar
till att produkter och tjänster ska kunna användas av en så stor del av befolkningen som
möjligt. Det pågår även ett europeiskt lagstiftningsarbete för att fastställa en allmän
ram för tillgänglighet av varor och tjänster.
Kommissionen arbetar för att undanröja de
hinder som funktionshindrade möter i vardagen både som individer, konsumenter,
studenter och som ekonomiska och sociala
aktörer. Några exempel på detta arbete är
att främja det europeiska parkeringskortet
för funktionshindrade, stödja en övergång
från institutionella vårdformer till samhällsbaserad vård i medlemsstaterna och att
gynna ett deltagande inom sport genom att
exempelvis organisera sportevenemang för
funktionshindrade.
53 % av européerna anser att diskriminering
på grund av funktionshinder eller ålder är utbrett inom EU. EU arbetar både med strategier och lagstiftning mot diskriminering för
att främja en likabehandling av funktionshindrade, och främjar även lika möjligheter
inom andra områden. EU följer även noga
i vilken omfattning funktionshindrade personer utsätts för diskriminering på grund av
ålder, kön eller sexuell läggning.
2
Kommissionen vill förbättra sysselsättningsmöjligheterna för funktionshindrade personer. Man har ägnat särskild uppmärksamhet
åt problem som drabbar unga funktionshindrade. Arbetsförhållanden och karriärmöjligheter beaktas, och man för diskussioner med
olika sociala aktörer. Insatserna kan bland
annat handla om att göra arbetsplatserna
mer tillgängliga, att ge stöd för vidareutbildningar på jobbet och att öka möjligheterna
för funktionshindrade att få tillgång till den
öppna arbetsmarknaden genom skyddade
anställningar.
Kommissionen säkerställer ett fullständigt
genomförande av EU-direktivet som förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden på
grund av funktionshinder. Den främjar även
mångfald och motverkar diskriminering genom upplysningskampanjer på EU-nivå och
nationell nivå, och stödjer ickestatliga organisationers arbete inom området.
Socialt skydd och social
integration
Funktionshindrade personer måste kunna ta
del av tjänster som socialt skydd, program för
fattigdomsminskning, stöd för funktionshinder och allmännyttiga bostäder. I huvudsak
ansvarar medlemsstaterna själva för dessa
frågor men de utgår från gemensamma mål
och indikatorer inom ett ramverk som kallas
den öppna samordningsmetoden.
Nationella insatser bedöms av kommissionen och rådet i en gemensam rapport som
beskriver resultaten från initiativ på EU-nivå
i enskilda länder. Kommissionen hjälper
också EU:s kandidatländer att reformera sina
sociala trygghetssystem. Prioriteringar utarbetas i gemensamma överenskommelser om
social integration.
EU respekterar att medlemsstaterna ansvarar
för utbildningarnas innehåll och organisation. Men samtidigt stödjer EU nationella ansträngningar för att främja utbildningar och
ett livslångt lärande för funktionshindrade
elever och studenter. EU främjar även deras
rörlighet inom EU-programmet för livslångt
lärande.
Eftersom många av de funktionshindrade behöver hjälp har även behovet av vårdare och
tjänsteleverantörer ökat.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag
till ytterligare ett direktiv om likabehandling.
Det här förslaget gäller inte arbetsmarknaden utan tillgång till varor och tjänster.
Externa åtgärder
Funktionshindrade personer ska ha lika tillgång till en genusmedveten sjukvård av hög
kvalitet, inklusive förebyggande vård, rehabilitering och andra specifika tjänster.
EU och medlemsstaterna främjar rättigheterna för funktionshindrade personer i sin
externa politik, inklusive utvidgningen och
internationell utveckling.
Medlemsstaterna har huvudansvaret för att
organisera och leverera hälso- och sjukvårdstjänster. Kommissionen stödjer politiska insatser för att förbättra funktionshindrades
tillgång till allmän vård och särskilda tjänster.
Kommissionen främjar även hälso- och säkerhetsarbete på arbetsplatser som ett sätt att
minska risken för arbetsplatsolyckor som leder till funktionshinder och för att hjälpa funktionshindrade tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom att öka medvetenheten om FN:s
konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning inom arbetet
med den humanitära biståndsverksamheten stödjer EU konventionen och vill visa
att funktionshinder är en fråga om mänskliga rättigheter. EU kommer att fortsätta
att främja frågor om funktionshinder i internationella organ som FN, Europarådet
och OECD. Kommissionen övervakar även
kandidatländernas och potentiella kandidatländers arbete med att främja rättigheterna för funktionshindrade personer och
använder det ekonomiska biståndet i instrumenten för stöd inför anslutningen för
detta ändamål.
EU stödjer nationella åtgärder för att säkerställa ett hållbart socialt skyddsnät av hög
kvalitet för funktionshindrade personer
och särskilt genom att underlätta politiska
utbyten. Dessutom främjar EU utformning
och genomföranden av program för social
innovation.
Medlemsstaterna fastställer sin egen sysselsättningspolitik i linje med de europeiska riktlinjerna. I Europa 2020-strategin för en smart
och hållbar tillväxt för alla är målet att sysselsättningsgraden i Europa ska vara 75 %. Om
det här målet ska kunna uppnås måste arbetsmarknaden släppa in fler funktionshindrade
personer, och det kommer även att bidra till
att uppnå målet att lyfta 20 miljoner européer
ur fattigdom till 2020.
3
Hälsa
4
5
Insatsområden
Tillgänglighet
Deltagande
Jämställdhet
Sysselsättning
Utbildning
Om samhället inte är tillgängligt är det
mycket svårt att delta. EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar därför till att
undanröja hinder som begränsar tillgängligheten för funktionshindrade personer.
I nyckelområdena ingår vår bebyggda miljö,
transport, information och kommunikation
och tjänster.
Funktionshindrade personer och deras familjer ska kunna delta i sociala och ekonomiska sammanhang på samma villkor som
alla andra. De ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter, inklusive att röra sig fritt,
att välja var och hur de vill bo och att kunna
ta del av kulturella evenemang eller sportoch fritidsevenemang.
Ett bra jobb skapar ett ekonomiskt oberoende, främjar en personlig utveckling och är det
bästa sättet att undvika fattigdom.
EU:s strategi för personer med funktionshinder 2010–2020 betonar en lika tillgång till
kvalitativa utbildningar och ett livslångt lärande. Det här är nyckelfaktorer för att funktionshindrade ska kunna delta fullt ut i samhället och även förbättra sina egna liv. Men
detta har inte uppnåtts och de europeiska
utbildningssystemen är fortfarande väldigt
segregerade.
För att säkerställa tillgängligheten för produkter och tjänster inom hela unionen använder sig EU av forskning, politik, lagstiftning och standardisering. Dessutom genomförs åtgärder för att förbättra funktionerna
i tekniska hjälpmedel och för att säkerställa
att dessa förbättringar är till fördel för funktionshindrade. Europeiska kommissionen
främjar strategin Design för alla som syftar
till att produkter och tjänster ska kunna användas av en så stor del av befolkningen som
möjligt. Det pågår även ett europeiskt lagstiftningsarbete för att fastställa en allmän
ram för tillgänglighet av varor och tjänster.
Kommissionen arbetar för att undanröja de
hinder som funktionshindrade möter i vardagen både som individer, konsumenter,
studenter och som ekonomiska och sociala
aktörer. Några exempel på detta arbete är
att främja det europeiska parkeringskortet
för funktionshindrade, stödja en övergång
från institutionella vårdformer till samhällsbaserad vård i medlemsstaterna och att
gynna ett deltagande inom sport genom att
exempelvis organisera sportevenemang för
funktionshindrade.
53 % av européerna anser att diskriminering
på grund av funktionshinder eller ålder är utbrett inom EU. EU arbetar både med strategier och lagstiftning mot diskriminering för
att främja en likabehandling av funktionshindrade, och främjar även lika möjligheter
inom andra områden. EU följer även noga
i vilken omfattning funktionshindrade personer utsätts för diskriminering på grund av
ålder, kön eller sexuell läggning.
2
Kommissionen vill förbättra sysselsättningsmöjligheterna för funktionshindrade personer. Man har ägnat särskild uppmärksamhet
åt problem som drabbar unga funktionshindrade. Arbetsförhållanden och karriärmöjligheter beaktas, och man för diskussioner med
olika sociala aktörer. Insatserna kan bland
annat handla om att göra arbetsplatserna
mer tillgängliga, att ge stöd för vidareutbildningar på jobbet och att öka möjligheterna
för funktionshindrade att få tillgång till den
öppna arbetsmarknaden genom skyddade
anställningar.
Kommissionen säkerställer ett fullständigt
genomförande av EU-direktivet som förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden på
grund av funktionshinder. Den främjar även
mångfald och motverkar diskriminering genom upplysningskampanjer på EU-nivå och
nationell nivå, och stödjer ickestatliga organisationers arbete inom området.
Socialt skydd och social
integration
Funktionshindrade personer måste kunna ta
del av tjänster som socialt skydd, program för
fattigdomsminskning, stöd för funktionshinder och allmännyttiga bostäder. I huvudsak
ansvarar medlemsstaterna själva för dessa
frågor men de utgår från gemensamma mål
och indikatorer inom ett ramverk som kallas
den öppna samordningsmetoden.
Nationella insatser bedöms av kommissionen och rådet i en gemensam rapport som
beskriver resultaten från initiativ på EU-nivå
i enskilda länder. Kommissionen hjälper
också EU:s kandidatländer att reformera sina
sociala trygghetssystem. Prioriteringar utarbetas i gemensamma överenskommelser om
social integration.
EU respekterar att medlemsstaterna ansvarar
för utbildningarnas innehåll och organisation. Men samtidigt stödjer EU nationella ansträngningar för att främja utbildningar och
ett livslångt lärande för funktionshindrade
elever och studenter. EU främjar även deras
rörlighet inom EU-programmet för livslångt
lärande.
Eftersom många av de funktionshindrade behöver hjälp har även behovet av vårdare och
tjänsteleverantörer ökat.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag
till ytterligare ett direktiv om likabehandling.
Det här förslaget gäller inte arbetsmarknaden utan tillgång till varor och tjänster.
Externa åtgärder
Funktionshindrade personer ska ha lika tillgång till en genusmedveten sjukvård av hög
kvalitet, inklusive förebyggande vård, rehabilitering och andra specifika tjänster.
EU och medlemsstaterna främjar rättigheterna för funktionshindrade personer i sin
externa politik, inklusive utvidgningen och
internationell utveckling.
Medlemsstaterna har huvudansvaret för att
organisera och leverera hälso- och sjukvårdstjänster. Kommissionen stödjer politiska insatser för att förbättra funktionshindrades
tillgång till allmän vård och särskilda tjänster.
Kommissionen främjar även hälso- och säkerhetsarbete på arbetsplatser som ett sätt att
minska risken för arbetsplatsolyckor som leder till funktionshinder och för att hjälpa funktionshindrade tillbaka till arbetsmarknaden.
Genom att öka medvetenheten om FN:s
konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning inom arbetet
med den humanitära biståndsverksamheten stödjer EU konventionen och vill visa
att funktionshinder är en fråga om mänskliga rättigheter. EU kommer att fortsätta
att främja frågor om funktionshinder i internationella organ som FN, Europarådet
och OECD. Kommissionen övervakar även
kandidatländernas och potentiella kandidatländers arbete med att främja rättigheterna för funktionshindrade personer och
använder det ekonomiska biståndet i instrumenten för stöd inför anslutningen för
detta ändamål.
EU stödjer nationella åtgärder för att säkerställa ett hållbart socialt skyddsnät av hög
kvalitet för funktionshindrade personer
och särskilt genom att underlätta politiska
utbyten. Dessutom främjar EU utformning
och genomföranden av program för social
innovation.
Medlemsstaterna fastställer sin egen sysselsättningspolitik i linje med de europeiska riktlinjerna. I Europa 2020-strategin för en smart
och hållbar tillväxt för alla är målet att sysselsättningsgraden i Europa ska vara 75 %. Om
det här målet ska kunna uppnås måste arbetsmarknaden släppa in fler funktionshindrade
personer, och det kommer även att bidra till
att uppnå målet att lyfta 20 miljoner européer
ur fattigdom till 2020.
3
Hälsa
4
5
KE-30-10-503-SV-C
EU-instrument
EU:s strategi för personer med
funktionshinder 2010–2020
EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 ger en ram för samordnade europeiska och nationella insatser för att förbättra situationen för funktionshindrade personer. Den syftar
till att
• göra varor och tjänster mer tillgängliga och
främja hjälpmedel,
• se till att funktionshindrade personer kan ta del
av alla fördelarna med EU-medborgarskapet,
• främja tillhandahållandet av högkvalitativa samhällsbaserade tjänster,
• bekämpa diskriminering baserad på
funktionshinder,
• ge fler funktionshindrade personer tillgång till
den öppna arbetsmarknaden,
• främja utbildning och livslångt lärande för elever och studenter med funktionshinder,
• bekämpa fattigdom och social utslagning genom att säkerställa bra levnadsvillkor,
• främja lika tillgång till tjänster inom hälsovård
och liknande tjänster,
• främja rättigheterna för funktionshindrade personer genom instrumenten för stöd inför anslutning och internationella utvecklingsprogram,
• öka medvetenheten om handikappfrågor och
göra funktionshindrade personer mer medvetna om sina rättigheter och hur dessa används,
• förbättra användningen av EU:s finansieringsinstrument för tillgänglighet och
antidiskriminering.
Finansiella instrument
Medborgardeltagande
Mer information
Strukturfonder
Europeiska socialfonden stödjer en aktiv integration av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Fonden medfinansierar projekt för att
öka människors möjligheter att ta anställningar eller
anpassa personalresurserna till arbetsmarknaden.
Den europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar utvecklingen av viktig infrastruktur i Europa.
Dessa fonder har bestämmelser om förbud mot
diskriminering på grund av funktionshinder och om
att uppfylla krav på tillgänglighet. Medlemsstaterna
ansvarar för finansieringsprioriteringar och projekturval. Tillgängligheten för funktionshindrade är ett
viktigt kriterium för val av projekt.
Den 3:e december varje år anordnar den Europeiska kommissionen, tillsammans med Forum för handikappade i Europa (EDF), en konferens för att uppmärksamma den europeiska
handikappdagen.
Allmän information och länkar till EU:s stra­
tegi för personer med funktionshinder
2010–2020
www.parkingcard.europa.eu
PROGRESS
Sedan 2007 har flera projekt relaterade till funktionshinder finansierats inom ramen för programmet för sysselsättning och social solidaritet –
PROGRESS. Dessa projekt bidrar till att uppnå EU:s
mål för sysselsättning, social integration och socialt skydd, arbetsförhållanden, jämställdhet mellan könen, antidiskriminering och mångfald. Inom
PROGRESS finns det även möjlighet att på EU-nivå
medfinansiera ickestatliga organisationer som arbetar med funktionshinder.
Ramprogram för forskning stödjer forskning och
utveckling av betydelse för funktionshindrade
personer inom områden som informations- och
kommunikationsteknik, tillgänglighet, transport,
vår bebyggda miljö, hjälpmedel och sociala frågor.
Andra länkar:
• FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
http://www.un.org/disabilities
• EU:s arbete mot diskriminering
http://ec.europa.eu/social/main.
jsp?catId=423&langId=sv
• Europeiska socialfonden
http://ec.europa.eu/employment_social/
esf/index_sv.htm
Konferenserna sammanför politiska beslutsfattare, personer med och utan funktionshinder, akademiska experter, media och andra intressenter.
Tillsammans ingår de i EU:s arbete för att främja
handikappfrågor, som det anges i strategin för
personer med funktionshinder.
De uppmuntrar även till informationsutbyten om
bra arbetsmetoder för att främja ett aktivt deltagande av funktionshindrade personer samt uppmuntrar till nya kontakter och nätverk.
Lika rättigheter, lika möjligheter
Funktionshindrade personer
har samma rättigheter
Den europeiska strategin för personer
med funktionshinder 2010–2020
Omkring en sjättedel av EU:s befolkning, cirka
80 miljoner, har ett funktionshinder. De har
ofta svårt att delta i olika sociala och ekonomiska sammanhang på grund av förhållanden som beror på attityder och miljö. Fattigdom bland funktionshindrade personer är
dessutom 70 % högre än genomsnittet.
Över 30 % av alla medborgare över 75 år är
på något sätt funktionshindrade, och över
20 % är kraftigt funktionshindrade. Och andelen personer med funktionshinder kommer
att öka i takt med att EU:s befolkning blir allt
äldre.
Även om det är medlemsstaterna själva som
i huvudsak ansvarar för de funktionshindrades behov kompletterar EU deras insatser
och skapar förutsättningar för en vidare utveckling. EU:s arbete utgår från en analys av
de relevanta politiska områdena ur de funktionshindrades perspektiv. Detta underlättar
en förståelse för de funktionshindrades behov
och att deras perspektiv ska beaktas i de politiska processerna och i lagstiftningsprocesserna. EU vill att de grundläggande mänskliga
rättigheterna inte ska förvägras funktionshindrade personer och att de kan ingå och aktivt
delta i samhället utan begränsningar.
Access City Award:
Varje år delar kommissionen ut ett pris som
vill uppmuntra städer att skapa en bättre
tillgänglighet.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?
langId=sv&catId=916
Varje år har konferenserna olika teman som är
kopplade till handikappfrågor. Tidigare teman
har bland annat varit eget boende, lokala insatser,
den inre marknaden, design för alla, utbildning
och sysselsättning.
Europeiska mervärden
Resultaten från konferenserna bidrar till utformningen av kommissionens handikapppolitik och stödjer strategin för personer med
funktionshinder.
© Europeiska unionen, 2010
Kopiering tillåten med angivande av källan.
ISBN: 978-92-79-16853-6
doi:10.2767/31063
6
7
Europeiska kommissionen
1
FN:s hållning angående
funktionshinder
Funktionshindrade personer har samma rätt
som alla andra till värdighet, oberoende och
samhälleligt deltagande. Det är kärnan i EU:s
insatser och även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(som EU har undertecknat).
Syftet med konventionen, som tillsammans
med protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008,
är att främja och skydda ett fullt och jämlikt
utnyttjande av alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla personer med
funktionsnedsättningar. Innehållsmässigt är
det en enorm framgång. Konventionen fastställer att funktionsnedsättningar inte bara är
en social fråga utan även handlar om mänskliga rättigheter och är en rättslig fråga.
Konventionen återspeglar kärnan i EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 och kombinerar antidiskriminering, lika möjligheter och aktiv integration. De
rättigheter som erkänns i konventionen
omfattar nästan alla politiska områden och
EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar till att genomföra dessa fullständigt.
KE-30-10-503-SV-C
EU-instrument
EU:s strategi för personer med
funktionshinder 2010–2020
EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 ger en ram för samordnade europeiska och nationella insatser för att förbättra situationen för funktionshindrade personer. Den syftar
till att
• göra varor och tjänster mer tillgängliga och
främja hjälpmedel,
• se till att funktionshindrade personer kan ta del
av alla fördelarna med EU-medborgarskapet,
• främja tillhandahållandet av högkvalitativa samhällsbaserade tjänster,
• bekämpa diskriminering baserad på
funktionshinder,
• ge fler funktionshindrade personer tillgång till
den öppna arbetsmarknaden,
• främja utbildning och livslångt lärande för elever och studenter med funktionshinder,
• bekämpa fattigdom och social utslagning genom att säkerställa bra levnadsvillkor,
• främja lika tillgång till tjänster inom hälsovård
och liknande tjänster,
• främja rättigheterna för funktionshindrade personer genom instrumenten för stöd inför anslutning och internationella utvecklingsprogram,
• öka medvetenheten om handikappfrågor och
göra funktionshindrade personer mer medvetna om sina rättigheter och hur dessa används,
• förbättra användningen av EU:s finansieringsinstrument för tillgänglighet och
antidiskriminering.
Finansiella instrument
Medborgardeltagande
Mer information
Strukturfonder
Europeiska socialfonden stödjer en aktiv integration av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Fonden medfinansierar projekt för att
öka människors möjligheter att ta anställningar eller
anpassa personalresurserna till arbetsmarknaden.
Den europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar utvecklingen av viktig infrastruktur i Europa.
Dessa fonder har bestämmelser om förbud mot
diskriminering på grund av funktionshinder och om
att uppfylla krav på tillgänglighet. Medlemsstaterna
ansvarar för finansieringsprioriteringar och projekturval. Tillgängligheten för funktionshindrade är ett
viktigt kriterium för val av projekt.
Den 3:e december varje år anordnar den Europeiska kommissionen, tillsammans med Forum för handikappade i Europa (EDF), en konferens för att uppmärksamma den europeiska
handikappdagen.
Allmän information och länkar till EU:s stra­
tegi för personer med funktionshinder
2010–2020
www.parkingcard.europa.eu
PROGRESS
Sedan 2007 har flera projekt relaterade till funktionshinder finansierats inom ramen för programmet för sysselsättning och social solidaritet –
PROGRESS. Dessa projekt bidrar till att uppnå EU:s
mål för sysselsättning, social integration och socialt skydd, arbetsförhållanden, jämställdhet mellan könen, antidiskriminering och mångfald. Inom
PROGRESS finns det även möjlighet att på EU-nivå
medfinansiera ickestatliga organisationer som arbetar med funktionshinder.
Ramprogram för forskning stödjer forskning och
utveckling av betydelse för funktionshindrade
personer inom områden som informations- och
kommunikationsteknik, tillgänglighet, transport,
vår bebyggda miljö, hjälpmedel och sociala frågor.
Andra länkar:
• FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
http://www.un.org/disabilities
• EU:s arbete mot diskriminering
http://ec.europa.eu/social/main.
jsp?catId=423&langId=sv
• Europeiska socialfonden
http://ec.europa.eu/employment_social/
esf/index_sv.htm
Konferenserna sammanför politiska beslutsfattare, personer med och utan funktionshinder, akademiska experter, media och andra intressenter.
Tillsammans ingår de i EU:s arbete för att främja
handikappfrågor, som det anges i strategin för
personer med funktionshinder.
De uppmuntrar även till informationsutbyten om
bra arbetsmetoder för att främja ett aktivt deltagande av funktionshindrade personer samt uppmuntrar till nya kontakter och nätverk.
Lika rättigheter, lika möjligheter
Funktionshindrade personer
har samma rättigheter
Den europeiska strategin för personer
med funktionshinder 2010–2020
Omkring en sjättedel av EU:s befolkning, cirka
80 miljoner, har ett funktionshinder. De har
ofta svårt att delta i olika sociala och ekonomiska sammanhang på grund av förhållanden som beror på attityder och miljö. Fattigdom bland funktionshindrade personer är
dessutom 70 % högre än genomsnittet.
Över 30 % av alla medborgare över 75 år är
på något sätt funktionshindrade, och över
20 % är kraftigt funktionshindrade. Och andelen personer med funktionshinder kommer
att öka i takt med att EU:s befolkning blir allt
äldre.
Även om det är medlemsstaterna själva som
i huvudsak ansvarar för de funktionshindrades behov kompletterar EU deras insatser
och skapar förutsättningar för en vidare utveckling. EU:s arbete utgår från en analys av
de relevanta politiska områdena ur de funktionshindrades perspektiv. Detta underlättar
en förståelse för de funktionshindrades behov
och att deras perspektiv ska beaktas i de politiska processerna och i lagstiftningsprocesserna. EU vill att de grundläggande mänskliga
rättigheterna inte ska förvägras funktionshindrade personer och att de kan ingå och aktivt
delta i samhället utan begränsningar.
Access City Award:
Varje år delar kommissionen ut ett pris som
vill uppmuntra städer att skapa en bättre
tillgänglighet.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?
langId=sv&catId=916
Varje år har konferenserna olika teman som är
kopplade till handikappfrågor. Tidigare teman
har bland annat varit eget boende, lokala insatser,
den inre marknaden, design för alla, utbildning
och sysselsättning.
Europeiska mervärden
Resultaten från konferenserna bidrar till utformningen av kommissionens handikapppolitik och stödjer strategin för personer med
funktionshinder.
© Europeiska unionen, 2010
Kopiering tillåten med angivande av källan.
ISBN: 978-92-79-16853-6
doi:10.2767/31063
6
7
Europeiska kommissionen
1
FN:s hållning angående
funktionshinder
Funktionshindrade personer har samma rätt
som alla andra till värdighet, oberoende och
samhälleligt deltagande. Det är kärnan i EU:s
insatser och även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(som EU har undertecknat).
Syftet med konventionen, som tillsammans
med protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008,
är att främja och skydda ett fullt och jämlikt
utnyttjande av alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla personer med
funktionsnedsättningar. Innehållsmässigt är
det en enorm framgång. Konventionen fastställer att funktionsnedsättningar inte bara är
en social fråga utan även handlar om mänskliga rättigheter och är en rättslig fråga.
Konventionen återspeglar kärnan i EU:s strategi för personer med funktionshinder
2010–2020 och kombinerar antidiskriminering, lika möjligheter och aktiv integration. De
rättigheter som erkänns i konventionen
omfattar nästan alla politiska områden och
EU:s strategi för personer med funktionshinder syftar till att genomföra dessa fullständigt.