Jårdi
Nyhetsbrev för dig som är intresserad av landsbygdsutveckling - Länsstyrelsen i Gotlands län - Nr 2 2017
VATTENBRISTEN
Att tänka på för djurägaren
Stallrengöring
Vatten till
djur
på betet
TORRENGÖRING ETT ALTERNATIV TILL VATTEN
Länsstyrelsen arbetar för att EU:s och Sveriges jordbruksoch landsbygdspolitik ska få genomslag på Gotland. Det
handlar om lantbrukets konkurrenskraft med en hållbar
miljö som grund. Animalieproduktionen ska bygga på god
djurvälfärd. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet ska bevaras och förstärkas
samt ses som en resurs för Gotlands utveckling.
Landsbygden ska vara attraktiv, med god infrastruktur och
service, som gör det möjligt att leva och verka där, oavsett
kön, ålder och etnicitet.
Jårdi är ett nyhetsbrev som tar upp aktuella frågor inom
landsbygdsenhetens områden. Vår målgrupp är alla som
är intresserade av landsbygdens utveckling.
Vatten och lantbrukets djur är temat för detta nummer av
Jårdi. Vår länsveterinär Agneta Karlsson Norström svarar
på vanliga frågor och uppmanar alla att ha koll på både
tillgång och kvalitet. Vi ger också tips på hur det går att
spara vatten vid den årliga stallrengöringen. Torrengöring
kan vara ett alternativ, hur går det till?
Ett av de 16 miljökvalitetsmålen heter Grundvatten av god
kvalitet, hur går det egentligen med måluppfyllelsen till
2020?
Titel: Jårdi. Temanummer 2017:2
Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län, landsbygdsenheten
Ansvarig utgivare: Kjell Norman
Redaktör: Gunilla Lexell
Artikelförfattare: Anna Bachmann, Agneta Karlsson Norström,
Mari Lujala och Gunilla Lexell
Foto | framsida: Gunilla Lexell
Foto | inlaga: Anges i anslutning till bild
Foto | baksida: Gunilla Lexell
Tryckår: 2017
Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby
Nyhetsbrevet finns att hämta i PDF-format på
Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/gotland
Foto: Mostphotos
Innehåll
Ledare - Vatten är vårt viktigaste livsmedel...............................................................................................................3
Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten.......................................................................................................8
Vattenbristen påverkar lantbruket .........................................................................................................................................4
Frågor och svar.............................................................................................................................................................................................................8
Vatten till betande djur...................................................................................................................................................................................5
Miljömålet Grundvatten av god kvalitet........................................................................................................................9
Stallrengöring - torrengöring ett alternativ till vatten.........................................................................6
Omärkta djur - avdrag och sanktioner...........................................................................................................................10
Ackrediterat laboratorium ......................................................................................................................................................................7
Om du hittar döda djur i hagen...................................................................................................................................................10
När inget vatten kommer ur kranarna.................................................................................................................................7
Har du en ängshök i åkern?.................................................................................... ..........................................................................11
Vatten är vårt viktigaste livsmedel
I det här numret av Jårdi så vill vi belysa vattnets viktiga betydelse för
den gotländska djurhållningen och livsmedelsproduktionen. Det finns
även tips på olika åtgärder för att säkerställa kvalitén på vattnet och för
att minska vattenåtgången t.ex. vid den årliga stallrengöringen.
Det pågår ett intensivt arbete i hela det gotländska samhället för att hantera de låga grundvattennivåerna. Det är inte bara en fråga som berör
Gotland utan det är en situation som råder i hela södra Sverige och den
har även uppmärksammats i de Baltiska länderna.
Länsstyrelsen har som regional myndighet ett ansvar att bevaka frågan
kring tillgång på vatten med god kvalitet. Inför sommaren 2017 kommer Gotland att gå in i sommarperioden med ett underskott av yt- och
grundvattentillgångar. Totalt sett finns det på Gotland ett underskott i
nederbörden, där de båda senaste vintrarna varit både nederbördsfattiga
och mindre snö har fallit jämfört med normalt. För att grundvattennivåerna ska återgå till de normala behövs stora nederbördsmängder innan
vegetationsperioden startar. Under vegetationsperioden brukar merparten av det som regnar tas upp av växterna eller avdunsta.
Varje djurägare har ett ansvar för att djuren har tillgång till vatten
av god kvalitet i tillräcklig mängd. Då huvuddelen av de gotländska
djurbesättningarna försörjs av vatten från enskilda vattentäkter har den
enskilde djurägaren/fastighetsägaren ett ansvar för vattenförsörjningen
till sina djur. Har du några tips eller idéer om hur vattensituationen kan
hanteras så hör gärna av dig till Länsstyrelsen och de personer som
arbetar med vattensituationen allmänt. Har du frågor som rör vattentillgång och vattenkvalitet till djur, så ta kontakt med länsveterinär Agneta
Karlsson Norström. Hon kan även svara på frågor som berör frågor
kring vattenkvalitet för livsmedelsproduktion.
Läs gärna mer på vår hemsida om vattensituationen på Gotland. Där
kan du även få tips och råd.
Med förhoppning om en sommar med lagom blandning av regn och sol
till människor djur och grödor, önskar jag dig en trevlig sommar.
Kjell Norman
Enhetschef landsbygdsenheten
Jårdi har bytt utseende!
Vad tycker du om det? Och vad
tycker du om innehållet?
Hör gärna av dig med synpunkter
eller tips till:
Gunilla Lexell
[email protected]
Tfn: 010-223 92 61.
Under 2017 inför vi en digital
nyhetsförmedling som du kommer att kunna läsa mer om längre
fram på vår hemsida.
3
Vattenbristen påverkar lantbruket
”Är det ont om vatten blir det svårt i många led”
För lantbrukare kan den rådande vattensituationen
med nivåer mycket under det normala få stora konsekvenser. Länsveterinär Agneta Karlsson Norström
berättar mer om vad som är särskilt viktigt att tänka
på när det gäller vatten till djur.
Vilken är den vanligaste vattenrelaterade frågan ni i djurskyddsgruppen får från de gotländska lantbrukarna?
- Det varierar beroende på årstid, just nu när det
flera som bekymrar sig över nivåerna i de egna
brunnarna och möjligheten att även fortsättningsvis
kunna hämta vatten vid tappställena/vattenkioskerna. Så här inför sommaren är det också många som
funderar på den årliga stallrengöringen eftersom
den kräver stora mängder vatten.
Vad säger djurskyddslagen när det gäller vatten till
lantbrukets djur?
- Djur ska ges tillräckligt med foder, vatten och
tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet
och anpassas efter vilket djur det är som utfodras.
Vatten är helt grundläggande, både som näringsämne, som transportmedel i kroppen och för djurens
värmereglering. Djur behöver mycket vatten, och
det måste också vara av god kvalitet.
Det pågår ett omfattande arbete med en regional vattenförsörjningsplan som Länsstyrelsen driver tillsammans med Region Gotland och LRF Gotland. En del i
detta är en kartläggning av stora djurbesättningar på
ön, hur kommer det sig?
- Vi från Länsstyrelsens djurskyddsgrupp tycker att
det är ett väldigt bra arbete som satts igång. Planens
tyngd ligger i helhetsaspekten. Ska man kartlägga
tillgångarna och behovet av vatten på Gotland så är
det viktigt att det synliggörs att närmare 80 procent
av djurbesättningarna på Gotland tar sitt vatten från
enskilda brunnar. För även om det är så att antalet
lantbrukare blivit färre så har vi fortfarande mycket
djur på ön.
4
Vi har tagit fram ett kartunderlag där alla större
djurhållare finns med för att de verkligen ska finnas
med i dialogen kring vattentillgång. Det som jag
inte nog kan trycka på är att all bevattning inom
lantbruket på Gotland sker via uppsamlat vatten i
dammar. Men troligen skulle det behövas fler dammar på ön. Vi har också uppmärksammat att många
djurhållare hämtar vatten till sina djur på sommaren
vid tappställena, de så kallade vattenkioskerna, och
det vore olyckligt för djuren om dessa stängs ner.
Som lantbrukare med enskild brunn, är det något
särskilt man ska tänka på när det är låga grundvattennivåer?
- Att faktiskt kontrollera nivåerna i sin brunn/
brunnar. Misstänker man att tillrinningen i brunnen
är dålig så är det hög tid att agera. Det kan dels vara
tekniska problem (se under rubrik ”När inget vatten
kommer ur kranarna”) eller att vattnet börjar ta slut.
Det kan vara bra att mäta nivån någon gång per säsong. Om vattnets kvalitet förändras kan det ibland
synas eller märkas på lukt eller smak. Vid förändring av vattenkvaliteten är det viktigt att analysera
vattnet så att det är tjänligt.
Har man mjölkkor så analyseras vattnet till mjölkkorna och till disken av mjölkanläggningen en gång
årligen. Vattnet ska då ha en sådan bakteriologisk
och kemisk kvalitet att det inte påverkar kornas
hälsa negativet, eller förstör mjölken eller hotar
säkerhet och hygien.
Men är det ont om vatten blir det svårt i många led,
allt från försämrade hygienrutiner till ett ökat tryck
när det handlar om smitta och brister i livsmedelssäkerheten. Vill det sig riktigt illa kan det leda till
djurlidande om djuren inte får möjlighet att dricka
sig otörstiga. Andra uppfödarkategorier har inte
samma krav på årlig vattenanalys men som grund
gäller att djuren ska erbjudas vatten av god kvalitet.
Vatten till betande djur
Vattentillgången på betet är givetvis mycket viktigt,
både avseende tillgången och kvaliteten. Vätskebehovet hos djuren beror bland annat på hur mycket
vatten fodret innehåller (torrsubstanshalten). Djurets
avkastning och lufttemperaturen inverkar likaså.
Vattentillgången på betet kan lösas med vattenkoppar. Det är viktigt att det är ett tillräckligt flöde.
Följande flöden är rekommenderade dricksvattenflöden, enligt Jordbruksverket, för respektive
djurslag:
En tacka som producerar mjölk och är i det som
kallas höglaktation, kan ha ett vattenbehov på 7
- 10 liter per dygn, ännu större om det är mycket
varmt ute. Efter avvänjning kan behovet vara nere
på ungefär 2 liter per dygn.
Nötkreatur 10-12 l/min
En medelavkastande mjölkko kan behöva 40 - 60
liter vatten per dygn. Dikor har något lägre vattenbehov.
Till häst i vila beräknas behovet ligga på 5 liter
vatten/100 kg kroppsvikt, vilket betyder minst 25
liter per dygn till en häst som väger 500 kg. En häst
som arbetar behöver mer.
Ett vattenställe bör göras så attraktivt för djuren
som möjligt. Det minskar riskerna för att djuren
väljer lättare åtkomligt fritt vatten där den hygieniska och kemiska kvaliteten kan vara sämre, eller
rent av dålig. Grävda eller naturliga vattenhål ska
helst stängslas ifrån så att djuren inte trampar ner
kanterna, med risk för föroreningar. Det kan vara
bättre att pumpa upp vattnet. Störningar hos djuren
till följd av bristande vattenkvalitet är svårt att
utreda, helst ska det givetvis inte bli aktuellt med
rätt förebyggande åtgärder, där väl tilltagen mängd
vatten är grundläggande.
Får
3-4 l/min
Häst
8-10 l/min
Det är möjligt att använda uttjänta badkar, delade
plåt- och plasttunnor eller andra kar/vattenbehållare. Tänk på att kanterna inte får vara vassa. Karen
bör tömmas och rengöras minst en gång i veckan,
särskilt viktigt när det är varmt, vilket snabbt ökar
risken för bakterier i vattnet.
Det finns två broschyrer som går att beställa i Jordbruksverkets webbutik:
Nötkreatur på bete – jordbruksinformation 11 –
2006
Får på bete – jordbruksinformation 12 - 2006
Gå gärna in på:
www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/kunskapsbank/
utfodring/fodermedel/vatten-till-notkreatur
Institutet för jordbruks- och miljöteknik har en del
information på sin hemsida om vatten och drivgångar.
Det ska vara enkelt för djuren att komma åt vattnet,
helst ska flera djur kunna dricka samtidigt. Placera helst vattenplatserna i skuggiga lägen och om
möjligt på väldränerade platser. Kor eller får som
måste trampa i gyttja kan utveckla klövinfektioner.
Det kan vara nödvändigt att flytta på vattenstället
om det blir mycket upptrampat.
Foto: Gunilla Lexell
5
Stallrengöring
– torrengöring ett alternativ till vatten
Stallrengöringen, som enligt branschriktlinjer ska
göras årligen eller efter varje omgång, riskerar
att bli ett moment 22 om det råder vattenbrist. De
flesta lantbrukarna passar på att rengöra stallarna
under sommaren eller hösten när djuren är ute på
bete, men samtidigt är det då vattennivåerna är som
lägst. Bakterier frodas i gödsel och smitta mellan
djur sprids väldigt snabbt om det inte är rent. Har
man ont om vatten kan ett sätt att spara vatten vara
att använda hetvattentvätt istället för vanlig högtryckstvätt. Då går det åt mindre mängd vatten.
Ett alternativ till att tvätta med vatten är en så
kallad torrengöring vilket innebär att skrapa och
borsta bort all synlig gödsel och därefter använda
slammad kalk som borstas eller sprutas på golv och
väggar. Slammad kalk är släckt kalk blandad med
vatten till filmjölkskonsistens. Kalken fungerar också som desinfektionsmedel på grund av sin basiska
egenskap.
Här kan du läsa mer om råd vid stallrengöring:
www.sva.se/djurhalsa/hast/stallrengoring-hast
Om man börjar sin rengöring med att skrapa och
borsta bort synlig gödsel, därefter blötlägga stallet
innan man högtryckstvättar, så minskas vattenåtgången. Om det är möjligt kan man samla regnvatten för stalltvätt.
Foto: Mostphotos
6
Ackrediterat laboratorium
Analys av vattenprover bör utföras av ett ackrediterat
laboratorium. Laboratoriet ger anvisningar för hur
själva provtagningen går till. Resultatet av
analysen får du i ett dokument och du får också en
särskild förklaring om något inte är som det ska. Är
vattnet bedömt som tjänligt med anmärkning
eller otjänligt måste du själv åtgärda det.
Länk till alla ackrediterade labb i landet:
http://search.swedac.se/sv/ackrediteringar?s=dricksvatten
Det finns olika sorters vattenanalyser. I ett förenklat vattenprov, som är exempel på analyser som
mjölkleverantörer gör en gång årligen, mäts:
• Heterotrofa
• Koliforma
• E-koli
• pH
• Total hårdhet
• Nitrit
• Nitrat
Foto: Mostphotos
När inget vatten kommer ur kranarna
Så här ser Livsmedelsverkets checklista från deras
broschyr om vatten ut:
Kontrollera att motorskyddet för pumpen är påslaget.
Se efter om pumpen eller bottenventilen ligger under
vattenytan. Om så är fallet är det inte brist på vatten i
brunnen utan något fel på pumpen.
Fel på sugpump och ejektorpump
Fel på hydrofor/hydropress
Om pumpen slår på och av i korta intervall är det
troligen något fel i hydroforen/hydropressen. Det
sliter hårt på pumpen.
Torr brunn
Tillrinningen är för dålig. Brunnen kan fördjupas
eller högtryckspolas om det är en bergborrad brunn.
Fyll på slangarna med vatten, det kan ha kommit
in luft i systemet.
Byt bottenventil om felet återkommer. Om det
inte hjälper måste pumpen troligen repareras eller
bytas.
Fel på sänkpump
Ta upp pumpen för reparation eller byt pump.
7
Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten
Kontakter och råd
Beroende på vilken fråga du har om din brunn eller
ditt vatten kan du behöva vända dig till olika myndigheter eller organisationer.
Allmän information och eventuellt
tillståndskrav
Vänd dig till miljöförvaltningen i din kommun.
Geologiska och tekniska förhållanden
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Box 670
751 28 Uppsala
Tel: 018-17 90 00
sgu.se
Dricksvattenkvalitet
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
Tel: 018-17 55 00
livsmedelsverket.se
Vattenanalyser
Vänd dig till ett ackrediterat laboratorium för
vattenanalys.
Tekniska problem
Svenska Brunnsborrares Branschorganisation,
Geotec
Tel: 075 700 88 20
geotec.se
Sveriges Avanti-borrare Förening
Tel: 0771 28 26 84
Källa: Livsmedelsverket
Foto: Mostphotos
Frågor och svar
Hur ofta bör man analysera sitt vatten?
Det beror på vilken typ av djurhållning man har.
Har du mjölkkor ska det göras en gång årligen.
Om du har småbarn i hushållet likaså. Om du
misstänker att vattenkvaliteten inte är optimal bör
en vattenanalys tas.
Bör jag ta prov på vatten på betet?
Det kan vara svårt att få ett representativt prov.
Det är bättre att erbjuda djuren ett icke stillastående
vatten ur en självtryckande pump eller liknande.
Stängsla bort vattenställen med geggiga kanter.
8
Hur ser otjänligt vatten ut?
Oftast syns det inte alls. Därför behövs en analys.
Blir djuren sjuka av vatten som är missfärgat?
Det beror på vad som orsakat missfärgningen. Om
det är ett humus- eller järnrikt vatten behöver det
inte vara farligt, men återigen, en analys kan ge
svar på innehållet.
Miljömålet Grundvatten av god kvalitet
Under 2016 uppmättes extremt låga grundvattennivåer. Många insatser genomfördes som bekant ifjol,
till exempel bevattningsförbud, sänkt ledningstryck,
inventering av nya möjliga vattentäkter. Fastighetsägare med egen brunn har i vissa fall fått använda
de kommunala tappställena i större utsträckning än
förut. I år har insatser satts in tidigt.
Kvaliteten på vattnet i de egna brunnarna varierar. Det är inte ovanligt med problem. En rapport
som sammanställdes i början av 2016 visade att
35 procent av de enskilda vattentäkterna periodvis
är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25
procent har för höga kloridhalter.
Illustration: Tobias Flygar
Målen svåra att nå till år 2020
Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört
med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad
uppmärksamhet under de senaste åren, men enligt
undersökningar av grundvattnet som gjorts, drar
Länsstyrelsen slutsatsen att det inte går att se någon
tydlig förändring i positiv riktning.
Länsstyrelsen arbetar under 2016 och 2017 med
framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan.
Tillgången på vatten för vattenförsörjningen är ett
av våra viktigaste samhällsintressen och en förutsättning för tillväxt. Nationellt lyfts just samverkan
inom arbetet med dricksvattenförsörjning som en
viktig framgångsfaktor.
Det finns flera miljökvalitetsmål som handlar om
vatten, såsom Ingen övergödning, Levande sjöar
och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.
Länsstyrelsen, tillsammans med andra myndigheter
och andra aktörer arbetar på olika sätt för att målen
som är satta till år 2020 ska kunna nås.
Tyvärr visar den årliga uppföljningen 2016, liksom
flera år tidigare, på att det blir svårt att nå målen
med idag befintliga beslutade verktyg. Miljömålet
Grundvatten av god kvalitet är inget undantag.
Problemen med kvalitet och tillgång på grundvattnet varierar och är större inom vissa områden på ön.
Stora uttag av grundvatten kan orsaka försämrad
tillgång och försämrad kvalitet, till exempel genom
att salt grundvatten tränger upp i det söta grundvattnet.
Läs mer om det aktuella vattenläget i
länet på:
www.lansstyrelsen.se/gotland
9
Omärkta djur – avdrag och sanktioner
Länsstyrelsen utför årligen kontroller av nötkreatur,
får, getter och svin. Kraven som ska uppfyllas är olika
beroende på djurslag och innefattar öronmärken,
journalföring samt rapportering till Jordbruksverkets databaser. Reglerna kring djurmärkning är ett
tvärvillkor och avvikelser vid kontroll kan generera
avdrag på jordbrukarstöd.
Djur med bara en öronbricka
Nötkreatur ska vara märkta med två öronbrickor
senast då de är 20 dagar. Sanktionsreglerna har
enligt Jordbruksverket skärpts så att även djur som
tappat den ena brickan kan ge avdrag på jordbrukarstöden. För att undvika avdrag får högst 10 procent
av besättningen ha tappat ett märke. Beställ ersättningsbrickor och märk djuren så fort som möjligt
när du fått hem brickorna och framför allt släpp inte
ut djur på bete med bara en bricka!
i båda öronen. De djur som ska gå till slakt innan
de är ett år gamla kan märkas med endast en bricka
med bara SE-nummer. Djur som lämnar gården ska
alltid vara individmärkta.
Omärkta djur till slakt
Ett omärkt djur får inte användas till livsmedel och
försummelsen leder till att Länsstyrelsen måste göra
en djurmärkningskontroll på din gård.
Ett djur som kommer till slakteriet omärkt, och därmed inte kan identifieras, används inte till livsmedel
utan kasseras. Dessutom rapporteras detta via Livsmedelsverket till Jordbruksverket som sedan ser till
att Länsstyrelsen åker ut och gör en CDB-kontroll
för att kolla märkning, journalföring och CDB-rapportering.
Lamm ska märkas senast när de är sex månader
gamla. Ska lammen sparas som livdjur ska de
märkas med brickor med präglade individnummer
Om du hittar döda djur i hagen
Det finns många anledningar till att djur självdör när
de går på bete. Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma riskerna kring mjältbrandssmitta och vad du
ska tänka på om du hittar ett dött djur i hagen med
anledning av denna risk.
Sommarsäsongen innebär att många djur går ute
på bete. Det händer att djur dör och det kan finnas
många bakomliggande orsaker, mer eller mindre
dramatiska. En otäck och farlig anledning kan vara
mjältbrandssmitta. Sjukdomen förekommer över
hela världen, men antalet utbrott varierar med smittryck, klimat och årstid. Smittämnet kan överleva
extremt länge, inget land kan säkert sägas vara helt
fritt. I Sverige var sjukdomsfall hos idisslare vanliga fram till 1940-talet. De senaste fallen inträffade
1981, 2008, 2011, 2013 och 2016. Mjältbrand lyder
under epizootilagen
10
Symtombilden varierar med djurslag. Hos de känsligaste djurarterna, nötkreatur och små idisslare,
ses oftast plötsliga dödsfall utan att symtom hunnit observerats. Det förekommer att kadavret har
ofullständig likstelhet och mörkt, okoagulerat blod
rinner ur kroppsöppningarna samt att förruttnelsen
går ovanligt snabbt. Inkubationstiden är 1-14 dagar
och djur dör vanligen inom 38 timmar.
Om du påträffar ett självdött djur i hagen och det
inte går att utesluta en sådan smitta ska du agera
enligt följande:
Ring alltid veterinär
Flytta inte på kroppen
Täck över kroppen så att andra djur inte kan
komma åt det
Öppna absolut inte kadavret eller orsaka blödningar.
Har du en ängshök i åkern?
Ovanligt många ängshökar vill häcka på Gotland i år.
Antalet häckande par har dubblerats. Denna smäckra, eleganta rovfågel som gärna jagar över åkrar och
betesmarker är starkt hotad. Ängshöken är därför
skyddad enligt lag och det är olagligt att skada den.
Vanligtvis häckar ängshöken i agmyrar men på senare
år har den allt oftare valt åkrar i stället vilket kan
innebära problem när skörden ska in.
Normalt räcker det med att en ruta på 50*50 m
(0,25 ha) sparas runt boet, säger Annika.
-Det är glädjande att så många ängshökar häckar på
Gotland i år. Men nu finns det en uppenbar risk att
honan och ungar dukar under när vall och höstraps
ska slås, säger Annika Forsslund som arbetar med
hotade arter på Länsstyrelsen.
-Vi vill därför komma i kontakt med lantbrukare
som misstänker att de har en ängshökshäckning på
gång i åkern, fortsätter hon.
Kontaktpersoner:
Aktiviteten kring boet är ofta låg vid den här tiden
då honan ruvar. Har ett ängshökspar setts vid flera
tillfällen under maj kan det tyda på en häckning.
Ängshöken är en gracil, långvingad rovfågel.
Honan är brun med ett vitt band på ovansidan av
stjärten. Hanen är gråvit och svart.
Lantbrukare kan få ersättning för merarbete och
förlorad gröda om man kontaktar någon av Länsstyrelsens kontaktpersoner. I och med lagstiftningens
utformning kan ersättningen inte bli så betydande
utan mer som en uppmuntran.
Annika Forsslund 010- 223 93 70
[email protected]
Henrik Johansson 010-223 92 47,
[email protected]
Thomas Johansson 010 – 223 92 48,
[email protected]
Hur du känner igen en ängshök:
-Flyger en ängshökshona upp framför traktorn är
boet mycket nära och då är det viktigt att avbryta
och fortsätta slå grödan i en annan del av fältet.
Foton från vänster:
1) Ängshök. Foto: Susanne Thomsson
2) Ängshök, flykt. Foto: Susanne Thomsson
3) Ängshök, flykt. Foto: Magnus Martinsson/N.
4) Ängshök, ungfågel. Foto: David Lundgren
11
Vi tar Gotland längre
- i dialog och med helhetssyn
Länsstyrelsen ska se till att regeringens och riksdagens beslut, som påverkar länet, får så bra effekt
som möjligt. Länsstyrelsen är den mest mångsidiga
av Sveriges myndigheter. Våra ansvarsområden och
vår kompetens spänner över hela samhällsområdet.
Vi arbetar med:
• att ge råd och information
• att bedriva tillsyn och kontrollera att olika
verksamheter följer lagar och riktlinjer
• att ge tillstånd, pröva överklaganden av kom-
munala beslut och sammanställa information
• att samordna länets krafter genom att ta
initiativ till olika möten och aktiviteter
• att ge bidrag till verksamheter av olika slag.
Läs mer på www.lansstyrelsen.se/gotland
Länsstyrelsen i Gotlands län
Besöksadress: Visborgsallén 4, 621 85 VISBY
Telefon: 010-223 90 00, e-post: [email protected]
