_________________________________________________________________________________________ Hälften av Stockholms barn läkemedelbehandlas Hälften av alla barn i Stockholms län fick läkemedel på recept under 2006. Pojkar fick fler läkemedel än flickor. Antal receptposter till barn har dock varit oförändrad sedan 2000-talets början medan kostnaderna för läkemedel till barn har ökat. De läkemedelsgrupper som köps ut mest av barn är antibakteriella medel och hostmedel. Nästan var tredje barn i Stockholm fick minst en antibiotikakur under 2006. Även läkemedel som används vid astmabesvär är vanliga bland barn. Konsumtionen hos barn är betydligt högre än i åldersgruppen 15-44 år och lika hög som bland de allra äldsta. Under år 2006 fick drygt 60 procent av alla barn under 5 år i Stockholms län minst ett läkemedel utskrivet på recept. Detta motsvarar drygt 70 000 barn. Bland barn mellan 5-14 år var motsvarande siffra nästan 50 procent, eller drygt 100 000 barn. Enligt Kloka Listan bör dosering av läkemedel till barn följa specifika rekommendationer med avseende på ålder och vikt. För vissa läkemedel med snävt terapeutiskt fönster styrs istället doseringen utifrån plasmakoncentrationen. 8 907 10 172 2 3- 4 5- 9 10-19 20 + Man Man Man Man Man 1 2 3- 4 5- 9 5 24 1 Man 338 478 0 9 27 506 618 5 000 4 578 4 628 5 983 5 801 8 728 11 796 12 238 0- 4 år 5-14 år 10 416 11 174 9 480 10 000 12 541 15 000 12 492 Antal patienter 20 000 21 922 22 400 25 000 10-19 20 + Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Antal läkemedel Figur 1: Antal läkemedel per patient mellan 0 och 14 år, Stockholms län, 2006. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. De allra yngsta barnen får fler läkemedel per invånare än barn i åldern 5-14 år. Skillnaden i antal barn som fick ett respektive två till fyra läkemedel var betydligt större i åldersgruppen 5-14 år än bland barn upp till 4 år (se figur 1). Tabell 1: Andel av befolkningen under 14 år i Stockholms län som hämtat ut läkemedel under 2006. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. 1 2 3-4 5-9 10-19 Mer än 20 läkemedel läkemedel läkemedel läkemedel läkemedel läkemedel Pojkar 20 % 15 % 17 % 10 % 0,8 % Enstaka 0-4 barn Flickor 21 % 15 % 15 % 8% 0,6 % Enstaka 0-4 barn Pojkar 20 % 11 % 10 % 5% 0,5 % Enstaka 5-14 barn Flickor 20 % 11 % 9% 4% 0,4 % Enstaka 5-14 barn _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat 2008-02-12 2(6) I regel fick fler pojkar än flickor läkemedel (se figur 1 och tabell 1). Pojkarna fick också något fler läkemedel per individ än flickorna. Andelen som får stora mängder läkemedel är även den högre för pojkar. Endast enstaka barn i Stockholm fick mer än 20 läkemedel förskrivna på recept under 2006. I den vuxna befolkningen är dock andelen som använder ett stort Vid jämförelse av volymen för antal läkemedel större än bland barn, ju äldre åldersgrupp desto fler barn används här måttet läkemedel per patient. receptposter eftersom måttet DDD baseras på användning hos vuxna och inte alltid kan appliceras på barns läkemedelsanvändning. Framförallt ökar risken för feltolkningar bland de yngre barnen. Omkring 14 procent av de barn upp till 4 år (ungefär 10 000 av 70 000) som fick läkemedel under 2006 fick mellan 5-9 olika läkemedel per patient medan endast ett knappt tusental barn fick mer än 10 läkemedel. I åldersgruppen 5-14 år är fick omkring 10 procent mellan 5-9 läkemedel (ungefär 10 000 av 100 000) medan drygt 1000 barn fick mer än 10 läkemedel. Läkemedelsanvändningen bland barn var oförändrad – men dyrare Volymen receptposter har varit relativt oförändrad för barn i Stockholms län sedan 2000-talets början (se figur 2). Barn i Stockholm använder ungefär lika mycket läkemedel idag som för 7 år sedan. En liten minskning kan skönjas omkring 2003-2004. Den sjukvårdsrådgivning för barn som startades 2005 kan ha bidragit till uppsvinget efterföljande år. Totalt gör barn upp till 18 år knappt 2 receptuttag per barn och år. De allra yngsta barnen får flest läkemedel mätt som antal receptposter medan barn i åldern 7-12 får minst. Ett immunförsvar under utveckling och de smittorisker barnen utsätts för på dagis och förskola bidrar till att de yngsta barnen blir mer sjuka. Receptposter per 1000 invånare 2 500 2 000 1 500 1 000 0-2 3-6 7-12 13-18 0-18 500 2007-09 Rullande 12 månader 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 0 Figur 2: Antal receptposter per 1000 invånare i Stockholms län över tid. Källa: Xplain, Apoteket AB. Mätt i DDD per 1000 barn är användningen, föga förvånande, störst i åldersgruppen över 15 år medan barn upp till 4 år använder näst flest DDD per 1000 barn. Detta beror troligtvis på att de yngsta barnen ofta får doser högre än DDD. Ett inte fullt utvecklat immunförsvar gör att barnet inte blir friskt från exempelvis en infektion lika snabbt. Ett återbesök resulterar i ett nytt antibiotikum. Doseringsproblem kan göra att dosen höjs för att kompensera för spill. Kostnaden för läkemedel ökar för alla åldersgrupper förutom de allra yngsta barnen (0-2 år). Troligtvis får barn upp till 2 år fler antibiotikakurer än äldre barn vilket kan förklara att antalet receptposter är högt medan kostnaden är relativt låg. _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2008-02-12 3(6) För hela åldersgruppen 0-14 år har kostnaden per 1000 invånare ökat med ungefär 100 000 kr och år. Totalt står barn upp till 14 år för knappt 5 procent av totalkostnaden för läkemedel i Stockholms län. Detta ska ställas i relation till att barn upp till 14 år utgör 18 procent av befolkningen i Stockholms län. Läkemedelsgrupper som omfattar störst totalbelopp är specialläkemedel som hypofys- och hypotalamushormon samt hemostatika där ett fåtal patienters läkemedelsanvändning svarar för en mycket stor kostnad. Troligtvis står specialläkemedel för den huvudsakliga kostnadsökningen. Mest använda läkemedelsgrupperna Listan över de läkemedelsgrupper som används av flest antal patienter toppas främst av läkemedel som traditionellt är vanliga bland barn: antibakteriella medel, hostmedel, medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, antihistaminer och hudskyddande/uppmjukande medel. Tabell 2: Antal barn och antal receptposter per läkemedelsgrupp. Barn 0-14 år i Stockholms län, 2006. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. Barn per Antal Antal Antal 0-14 år 1000 receptposter receptposter barn invånare per barn J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk 100 373 288,4 127 095 1,27 R05 Hostmedel 44 662 128,3 49 649 1,11 R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar 42 452 122,0 60 467 1,42 R06 Antihistaminer för systemiskt bruk 27 205 78,2 34 316 1,26 S01 Medel vid ögonsjukdomar 21 716 62,4 25 996 1,20 D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk 20 856 59,9 28 737 1,38 D02 Hudskyddande och uppmjukande medel 18 477 53,1 32 281 1,75 R01 Medel vid nässjukdomar 10 182 29,3 12 391 1,22 S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar 9 213 26,5 11 086 1,20 H02 Kortikosteroider för systemiskt bruk 6 409 18,4 7 924 1,24 Medel vid ögon- och nässjukdomar används också i hög utsträckning. Vad gäller ögonläkemedlen är det inget specifikt läkemedel som sticker ut utan patientantalet är fördelat relativt jämnt över en lång rad olika läkemedel med olika verkan. Näsläkemedlen representeras främst av nasala steroider för behandling av allergiska besvär. Vilka läkemedel använder barn i Stockholm mest? Tabell 3: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 0-4-åringar i Stockholms län under andra halvåret 2005. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. Barn per Antal 0-4 år Substans tusen barn invånare J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin) 14 343 122,2 R05CB10 Kombinationer (Mollipect) 7 832 66,7 J01CA04 Amoxicillin (Amimox) 7 168 61,1 R03BA02 Budesonid (Pulmicort) 4 796 40,9 D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm) 4 735 40,3 R03CC03 Terbutalin (Bricanyl oral lösning) 4 525 38,6 D07AA02 Hydrokortison (Uniderm) 3 679 31,4 R03CC02 Salbutamol (Ventoline oral lösning) 3 519 30,0 R03AC02 Salbutamol (Ventoline Diskus) 3 404 29,0 R06AA04 Klemastin (Tavegyl) 3 316 28,3 _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2008-02-12 4(6) Tabell 4: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 5-9-åringar i Stockholms län under andra halvåret 2005. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. Barn per Antal 5-9 år Substans tusen barn invånare J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin) 8 506 81,7 R05CB10 Kombinationer (Mollipect) 2 866 27,5 D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm) 2 293 22,0 R03BA02 Budesonid (Pulmicort) 2 171 20,9 J01CF05 Flukloxacillin (Heracillin) 1 931 18,6 J01CA04 Amoxicillin (Amimox) 1 819 17,5 D07AA02 Hydrokortison (Uniderm) 1 668 16,0 R03AC03 Terbutalin (Bricanyl Turbuhaler) 1 665 16,0 R06AA04 Klemastin (Tavegyl) 1 495 14,4 Hydrokortison + antiinfektiva (Terracortril med Polymyxin S03CA04 1 401 13,5 B) Tabell 5: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 10-14-åringar i Stockholms län under andra halvåret 2005. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister. Barn per Antal 10-14 år Substans tusen barn invånare J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin) 5 350 43,5 R03AC03 Terbutalin (Bricanyl Turbuhaler) 2 008 16,3 J01CF05 Flukloxacillin (Heracillin) 1 787 14,5 R05CB10 Kombinationer (Mollipect) 1 693 13,8 D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm) 1 626 13,2 Hydrokortison + antiinfektiva (Terracortril med Polymyxin S03CA04 1 507 12,3 B) R03BA02 Budesonid (Pulmicort) 1 223 10,0 D07AA02 Hydrokortison (Uniderm) 1 100 9,0 Formoterol och övriga medel vid obstruktiva R03AK07 1 074 8,7 luftvägssjukdomar (Symbicort) R03AC02 Salbutamol (Ventoline Diskus) 1 032 8,4 Var tredje barn fick antibiotika I samtliga åldersgrupper var penicillin V den substans som hämtades ut av flest patienter. Mätt i antal patienter per 1000 invånare sjunker andelen som behandlas med penicillin V med ökande ålder. I åldern 0-4 år behandlades drygt 120 patienter per 1000 invånare med penicillin V medan andelen behandlade i åldersgruppen 10-14 år är drygt 40 patienter per 1000 invånare. Även andra antibiotika, som amoxicillin och flukloxacillin, används av en stor mängd barn i olika åldrar. Detta visar att infektioner som kräver antibiotikabehandling är bland de vanligaste orsakerna till läkemedelsbehandling bland barn i Stockholm. För hela gruppen J01, antibakteriella medel för systemiskt bruk, var patientantalet under år 2006 drygt 100 000 bland barn upp till 14 år. Med en befolkning på knappt 350 000 i åldersgruppen visar detta att nästan var tredje barn i Stockholms län fick minst en antibiotikakur under 2006. Mätt som antal receptuttag per 1000 invånare har mängden antibiotika som hämtats ut av barn upp till 14 års ålder varit relativt konstant men en liten minskning syns sedan 2000-talets början. Läkemedel för behandling av astma vanliga bland barn Läkemedel vid obstruktiva luftvägssjukdomar används mycket av barn upp till 14 år. Substanser som terbutalin, budesonid och salbutamol hamnar på topp 10 i samtliga åldersgrupper. För barn i åldern 10-14 år används även kombinationspreparat innehållande formoterol som inte bör användas av barn under 6 år. Trots detta behandlades närmare hundra barn under 4 år med denna typ av kombinationspreparat. Nämnvärt är att 62 respektive 47 barn per 1000 invånare under 14 år använde läkemedlen i vardera ATC-grupperna R03AC (selektiva beta-2-stimulerare) respektive R03BA (inhalationssteroider) _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2008-02-12 5(6) under 2006 (se figur 3). Detta ska jämföras med antalet i åldersgruppen 15-44 år som uppgick till 44 respektive 23 patienter per 1000 invånare. För de äldsta åldersgrupperna är andelen patienter per 1000 invånare på samma nivå som bland barnen. 50 50 63 62 Selektiva beta-2-stimulerare (R03AC) Glukokortikoider (R03BA) 44 44 33 40 44 47 30 23 Patienter per 1000 invånare 60 63 70 20 10 0 0-14 15-44 45-64 65-74 75+ Ålder Figur 3: Antal patienter per 1000 invånare som använder selektiva beta-2-stimulerare (R03AC) och inhalationssteroid (R03BA) uppdelat per åldersgrupp. Stockholms län, 2006. Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister. Förekomsten av symtom från luftvägarna hos små barn är vanliga. I småbarnsåren har 20-40 procent av alla barn någon gång luftvägsinfektion med pipande/väsande andning. Troligtvis har både ärftliga komponenter liksom faktorer i omgivningen betydelse för uppkomsten av astma. Idag sägs 80 av 1000 svenskar ha någon form av astma. Behandlas ADHD och depression bland barn med eller utan läkemedel? Under 2006 fick 1 250 barn upp till 14 år läkemedel mot ADHD under 2006 jämfört med cirka 1 800 i åldrarna 15-44 år. Uppemot 6 procent av alla barn i skolåldern har ADHD och diagnosen är upp till tre gånger så vanlig bland pojkar. Detta skulle innebära att uppemot 20 000 barn i åldrarna 0-14 år i Stockholm skulle ha ADHD, vilket skulle betyda att en stor del av ADHD-patienterna skulle vara obehandlade eller behandlas utan läkemedel. Det finns idag många andra behandlingsmetoder som inte innefattar läkemedel. Antalet barn i länet som behandlas med antidepressiva medel uppgår till drygt 250. Troligtvis är antalet barn med depression betydligt högre, uppemot ett procent av barn i skolåldern. Detta motsvarar cirka 1 500 barn i Stockholms län. I tonåren kan så många som 5-6 procent vara deprimerade. Då de flesta antidepressiva läkemedel idag saknar godkännande för behandling av barn används andra behandlingsformer, såsom psykoterapi, ibland som alternativ till läkemedelsbehandling. Antalet barn i länet som under 2006 behandlades med lugnande medel eller sömnmedel uppgick till nästan 2 000. Dessa använde en snittdos på ungefär 17 DDD per patient, vilket kan betyda att dosen är låg eller att varje individ behandlas endast sporadiskt eller i kortare kurer. Receptförskrivet eller receptfritt? Antalet barn i SLL som under 2006 behandlades med NSAID eller andra analgetika förskrivet på recept uppgick till knappt 9 000. De flesta använde dock låga doser alternativt använde läkemedlen i kortare kurer då antalet DDD per patient och år är lågt. Till detta kommer receptfri försäljning som _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2008-02-12 6(6) inte kan härröras till någon specifik åldersgrupp. Apoteken i Stockholm säljer dock årligen knappt 70 000 förpackningar av preparat innehållande ibuprofen i styrkor som är godkända för behandling av barn. Nästan 1 800 barn under 14 år behandlades med läkemedel mot magsår och gastroesofageal refluxsjukdom (A02B) trots att dessa läkemedel inte har någon doseringsanvisning vid behandling av barn under 12 år. Dock anpassades troligtvis dosen då dessa patienter använde drygt 80 DDD/patient under förutsättning att de inte var ordinerade kortare kurer än normalt. Receptfria preparat innehållande paracetamol i styrkor och storlekar avsedda för behandling av barn sålde under 2006 i drygt 375 000 förpackningar på apotek i Stockholm. Till detta kommer att knappt 1 500 barn i Stockholm även fått preparat innehållande paracetamol på recept. Max Wirén Läkemedelsepidemiologiskt centrum, LEpC Läkemedelscentrum Källor 1. ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget. November 2005. SBU-rapport nr 174. 2. Behandling av depressionssjukdomar – En systematisk litteraturöversikt. Januari 2004. SBU-rapport nr 166. 3. Farmakologisk behandling av astma – Bakgrundsinformation. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/bakg_dok/astma_bakgrund2007.pdf 4. Farmakologisk behandling av astma – Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/astma2007.pdf 5. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar – en uppdatering av kunskapsläget. Bakgrundsdokumentation. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/bakg_dok/depressionbarn_bakg.pdf 6. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar – en uppdatering av kunskapsläget. Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/depressionbarn.pdf 7. Läkemedel i användning – förändringar och tendenser. Kvartalsrapport 2001:3. Socialstyrelsen. 8. Läkemedelsboken 2007/2008. Pediatrik – Vanliga problem under småbarnsåren. 9. Socialstyrelsens läkemedelsregister. 10. Xplain, Apoteket AB. _____________________________________________________________________________________________________________________ Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se 000 Publicerat 2008-02-12