Hälften av Stockholms barn läkemedelbehandlas

_________________________________________________________________________________________
Hälften av Stockholms barn läkemedelbehandlas
Hälften av alla barn i Stockholms län fick läkemedel på recept under 2006. Pojkar fick fler
läkemedel än flickor. Antal receptposter till barn har dock varit oförändrad sedan 2000-talets
början medan kostnaderna för läkemedel till barn har ökat. De läkemedelsgrupper som köps
ut mest av barn är antibakteriella medel och hostmedel. Nästan var tredje barn i Stockholm
fick minst en antibiotikakur under 2006. Även läkemedel som används vid astmabesvär är
vanliga bland barn. Konsumtionen hos barn är betydligt högre än i åldersgruppen 15-44 år
och lika hög som bland de allra äldsta.
Under år 2006 fick drygt 60 procent av alla barn under 5 år i Stockholms län minst ett läkemedel
utskrivet på recept. Detta motsvarar drygt 70 000 barn. Bland barn mellan 5-14 år var motsvarande
siffra nästan 50 procent, eller drygt 100 000 barn. Enligt Kloka Listan bör dosering av läkemedel till
barn följa specifika rekommendationer med avseende på ålder och vikt. För vissa läkemedel med
snävt terapeutiskt fönster styrs istället doseringen utifrån plasmakoncentrationen.
8 907
10 172
2
3- 4
5- 9
10-19
20 +
Man
Man
Man
Man
Man
1
2
3- 4
5- 9
5
24
1
Man
338
478
0
9
27
506
618
5 000
4 578
4 628
5 983
5 801
8 728
11 796
12 238
0- 4 år
5-14 år
10 416
11 174
9 480
10 000
12 541
15 000
12 492
Antal patienter
20 000
21 922
22 400
25 000
10-19
20 +
Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna
Antal läkemedel
Figur 1: Antal läkemedel per patient mellan 0 och 14 år, Stockholms län, 2006. Källa: Socialstyrelsens
läkemedelsregister.
De allra yngsta barnen får fler läkemedel per invånare än barn i åldern 5-14 år. Skillnaden i antal
barn som fick ett respektive två till fyra läkemedel var betydligt större i åldersgruppen 5-14 år än
bland barn upp till 4 år (se figur 1).
Tabell 1: Andel av befolkningen under 14 år i Stockholms län som hämtat ut läkemedel under 2006.
Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.
1
2
3-4
5-9
10-19
Mer än 20
läkemedel
läkemedel
läkemedel
läkemedel
läkemedel
läkemedel
Pojkar
20 %
15 %
17 %
10 %
0,8 %
Enstaka
0-4
barn
Flickor
21 %
15 %
15 %
8%
0,6 %
Enstaka
0-4
barn
Pojkar
20 %
11 %
10 %
5%
0,5 %
Enstaka
5-14
barn
Flickor
20 %
11 %
9%
4%
0,4 %
Enstaka
5-14
barn
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
Publicerat 2008-02-12
2(6)
I regel fick fler pojkar än flickor läkemedel (se figur 1 och tabell 1). Pojkarna fick också något fler
läkemedel per individ än flickorna. Andelen som får stora mängder läkemedel är även den högre för
pojkar. Endast enstaka barn i Stockholm fick mer än 20 läkemedel förskrivna på recept under 2006. I
den vuxna befolkningen är dock andelen som använder ett stort
Vid jämförelse av volymen för
antal läkemedel större än bland barn, ju äldre åldersgrupp desto fler
barn används här måttet
läkemedel per patient.
receptposter eftersom måttet
DDD baseras på användning
hos vuxna och inte alltid kan
appliceras på barns
läkemedelsanvändning.
Framförallt ökar risken för
feltolkningar bland de yngre
barnen.
Omkring 14 procent av de barn upp till 4 år (ungefär 10 000 av
70 000) som fick läkemedel under 2006 fick mellan 5-9 olika
läkemedel per patient medan endast ett knappt tusental barn fick
mer än 10 läkemedel. I åldersgruppen 5-14 år är fick omkring 10
procent mellan 5-9 läkemedel (ungefär 10 000 av 100 000) medan
drygt 1000 barn fick mer än 10 läkemedel.
Läkemedelsanvändningen bland barn var oförändrad – men dyrare
Volymen receptposter har varit relativt oförändrad för barn i Stockholms län sedan 2000-talets
början (se figur 2). Barn i Stockholm använder ungefär lika mycket läkemedel idag som för 7 år
sedan. En liten minskning kan skönjas omkring 2003-2004. Den sjukvårdsrådgivning för barn som
startades 2005 kan ha bidragit till uppsvinget efterföljande år. Totalt gör barn upp till 18 år knappt 2
receptuttag per barn och år. De allra yngsta barnen får flest läkemedel mätt som antal receptposter
medan barn i åldern 7-12 får minst. Ett immunförsvar under utveckling och de smittorisker barnen
utsätts för på dagis och förskola bidrar till att de yngsta barnen blir mer sjuka.
Receptposter per 1000 invånare
2 500
2 000
1 500
1 000
0-2
3-6
7-12
13-18
0-18
500
2007-09
Rullande 12
månader
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
Figur 2: Antal receptposter per 1000 invånare i Stockholms län över tid. Källa: Xplain, Apoteket AB.
Mätt i DDD per 1000 barn är användningen, föga förvånande, störst i åldersgruppen över 15 år
medan barn upp till 4 år använder näst flest DDD per 1000 barn. Detta beror troligtvis på att de
yngsta barnen ofta får doser högre än DDD. Ett inte fullt utvecklat immunförsvar gör att barnet inte
blir friskt från exempelvis en infektion lika snabbt. Ett återbesök resulterar i ett nytt antibiotikum.
Doseringsproblem kan göra att dosen höjs för att kompensera för spill.
Kostnaden för läkemedel ökar för alla åldersgrupper förutom de allra yngsta barnen (0-2 år).
Troligtvis får barn upp till 2 år fler antibiotikakurer än äldre barn vilket kan förklara att antalet
receptposter är högt medan kostnaden är relativt låg.
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2008-02-12
3(6)
För hela åldersgruppen 0-14 år har kostnaden per 1000 invånare ökat med ungefär 100 000 kr och år.
Totalt står barn upp till 14 år för knappt 5 procent av totalkostnaden för läkemedel i Stockholms län.
Detta ska ställas i relation till att barn upp till 14 år utgör 18 procent av befolkningen i Stockholms
län. Läkemedelsgrupper som omfattar störst totalbelopp är specialläkemedel som hypofys- och
hypotalamushormon samt hemostatika där ett fåtal patienters läkemedelsanvändning svarar för en
mycket stor kostnad. Troligtvis står specialläkemedel för den huvudsakliga kostnadsökningen.
Mest använda läkemedelsgrupperna
Listan över de läkemedelsgrupper som används av flest antal patienter toppas främst av läkemedel
som traditionellt är vanliga bland barn: antibakteriella medel, hostmedel, medel vid obstruktiva
luftvägssjukdomar, antihistaminer och hudskyddande/uppmjukande medel.
Tabell 2: Antal barn och antal receptposter per läkemedelsgrupp. Barn 0-14 år i Stockholms län, 2006. Källa:
Socialstyrelsens läkemedelsregister.
Barn per
Antal
Antal
Antal
0-14 år
1000
receptposter
receptposter
barn
invånare
per barn
J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk 100 373
288,4
127 095
1,27
R05 Hostmedel
44 662
128,3
49 649
1,11
R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar
42 452
122,0
60 467
1,42
R06 Antihistaminer för systemiskt bruk
27 205
78,2
34 316
1,26
S01 Medel vid ögonsjukdomar
21 716
62,4
25 996
1,20
D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk
20 856
59,9
28 737
1,38
D02 Hudskyddande och uppmjukande medel
18 477
53,1
32 281
1,75
R01 Medel vid nässjukdomar
10 182
29,3
12 391
1,22
S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar
9 213
26,5
11 086
1,20
H02 Kortikosteroider för systemiskt bruk
6 409
18,4
7 924
1,24
Medel vid ögon- och nässjukdomar används också i hög utsträckning. Vad gäller ögonläkemedlen är
det inget specifikt läkemedel som sticker ut utan patientantalet är fördelat relativt jämnt över en lång
rad olika läkemedel med olika verkan. Näsläkemedlen representeras främst av nasala steroider för
behandling av allergiska besvär.
Vilka läkemedel använder barn i Stockholm mest?
Tabell 3: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 0-4-åringar i Stockholms län under andra halvåret 2005.
Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.
Barn per
Antal
0-4 år
Substans
tusen
barn
invånare
J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin)
14 343
122,2
R05CB10 Kombinationer (Mollipect)
7 832
66,7
J01CA04 Amoxicillin (Amimox)
7 168
61,1
R03BA02 Budesonid (Pulmicort)
4 796
40,9
D02AX
Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm)
4 735
40,3
R03CC03 Terbutalin (Bricanyl oral lösning)
4 525
38,6
D07AA02 Hydrokortison (Uniderm)
3 679
31,4
R03CC02 Salbutamol (Ventoline oral lösning)
3 519
30,0
R03AC02 Salbutamol (Ventoline Diskus)
3 404
29,0
R06AA04 Klemastin (Tavegyl)
3 316
28,3
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2008-02-12
4(6)
Tabell 4: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 5-9-åringar i Stockholms län under andra halvåret 2005.
Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.
Barn per
Antal
5-9 år
Substans
tusen
barn
invånare
J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin)
8 506
81,7
R05CB10 Kombinationer (Mollipect)
2 866
27,5
D02AX
Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm)
2 293
22,0
R03BA02 Budesonid (Pulmicort)
2 171
20,9
J01CF05 Flukloxacillin (Heracillin)
1 931
18,6
J01CA04 Amoxicillin (Amimox)
1 819
17,5
D07AA02 Hydrokortison (Uniderm)
1 668
16,0
R03AC03 Terbutalin (Bricanyl Turbuhaler)
1 665
16,0
R06AA04 Klemastin (Tavegyl)
1 495
14,4
Hydrokortison + antiinfektiva (Terracortril med Polymyxin
S03CA04
1 401
13,5
B)
Tabell 5: De 10 mest använda läkemedelssubstanserna bland 10-14-åringar i Stockholms län under andra halvåret
2005. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.
Barn per
Antal
10-14 år Substans
tusen
barn
invånare
J01CE02 Fenoximetylpenicillin (penicillin V) (Kåvepenin)
5 350
43,5
R03AC03 Terbutalin (Bricanyl Turbuhaler)
2 008
16,3
J01CF05 Flukloxacillin (Heracillin)
1 787
14,5
R05CB10 Kombinationer (Mollipect)
1 693
13,8
D02AX
Övriga hudskyddande och uppmjukande medel (Miniderm)
1 626
13,2
Hydrokortison + antiinfektiva (Terracortril med Polymyxin
S03CA04
1 507
12,3
B)
R03BA02 Budesonid (Pulmicort)
1 223
10,0
D07AA02 Hydrokortison (Uniderm)
1 100
9,0
Formoterol och övriga medel vid obstruktiva
R03AK07
1 074
8,7
luftvägssjukdomar (Symbicort)
R03AC02 Salbutamol (Ventoline Diskus)
1 032
8,4
Var tredje barn fick antibiotika
I samtliga åldersgrupper var penicillin V den substans som hämtades ut av flest patienter. Mätt i antal
patienter per 1000 invånare sjunker andelen som behandlas med penicillin V med ökande ålder. I
åldern 0-4 år behandlades drygt 120 patienter per 1000 invånare med penicillin V medan andelen
behandlade i åldersgruppen 10-14 år är drygt 40 patienter per 1000 invånare.
Även andra antibiotika, som amoxicillin och flukloxacillin, används av en stor mängd barn i olika
åldrar. Detta visar att infektioner som kräver antibiotikabehandling är bland de vanligaste orsakerna
till läkemedelsbehandling bland barn i Stockholm. För hela gruppen J01, antibakteriella medel för
systemiskt bruk, var patientantalet under år 2006 drygt 100 000 bland barn upp till 14 år. Med en
befolkning på knappt 350 000 i åldersgruppen visar detta att nästan var tredje barn i Stockholms län
fick minst en antibiotikakur under 2006.
Mätt som antal receptuttag per 1000 invånare har mängden antibiotika som hämtats ut av barn upp
till 14 års ålder varit relativt konstant men en liten minskning syns sedan 2000-talets början.
Läkemedel för behandling av astma vanliga bland barn
Läkemedel vid obstruktiva luftvägssjukdomar används mycket av barn upp till 14 år. Substanser som
terbutalin, budesonid och salbutamol hamnar på topp 10 i samtliga åldersgrupper. För barn i åldern
10-14 år används även kombinationspreparat innehållande formoterol som inte bör användas av barn
under 6 år. Trots detta behandlades närmare hundra barn under 4 år med denna typ av
kombinationspreparat.
Nämnvärt är att 62 respektive 47 barn per 1000 invånare under 14 år använde läkemedlen i vardera
ATC-grupperna R03AC (selektiva beta-2-stimulerare) respektive R03BA (inhalationssteroider)
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2008-02-12
5(6)
under 2006 (se figur 3). Detta ska jämföras med antalet i åldersgruppen 15-44 år som uppgick till 44
respektive 23 patienter per 1000 invånare. För de äldsta åldersgrupperna är andelen patienter per
1000 invånare på samma nivå som bland barnen.
50
50
63
62
Selektiva beta-2-stimulerare
(R03AC)
Glukokortikoider (R03BA)
44
44
33
40
44
47
30
23
Patienter per 1000 invånare
60
63
70
20
10
0
0-14
15-44
45-64
65-74
75+
Ålder
Figur 3: Antal patienter per 1000 invånare som använder selektiva beta-2-stimulerare (R03AC) och inhalationssteroid
(R03BA) uppdelat per åldersgrupp. Stockholms län, 2006. Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.
Förekomsten av symtom från luftvägarna hos små barn är vanliga. I småbarnsåren har 20-40 procent
av alla barn någon gång luftvägsinfektion med pipande/väsande andning. Troligtvis har både ärftliga
komponenter liksom faktorer i omgivningen betydelse för uppkomsten av astma. Idag sägs 80 av
1000 svenskar ha någon form av astma.
Behandlas ADHD och depression bland barn med eller utan läkemedel?
Under 2006 fick 1 250 barn upp till 14 år läkemedel mot ADHD under 2006 jämfört med cirka 1 800
i åldrarna 15-44 år. Uppemot 6 procent av alla barn i skolåldern har ADHD och diagnosen är upp till
tre gånger så vanlig bland pojkar. Detta skulle innebära att uppemot 20 000 barn i åldrarna 0-14 år i
Stockholm skulle ha ADHD, vilket skulle betyda att en stor del av ADHD-patienterna skulle vara
obehandlade eller behandlas utan läkemedel. Det finns idag många andra behandlingsmetoder som
inte innefattar läkemedel.
Antalet barn i länet som behandlas med antidepressiva medel uppgår till drygt 250. Troligtvis är
antalet barn med depression betydligt högre, uppemot ett procent av barn i skolåldern. Detta
motsvarar cirka 1 500 barn i Stockholms län. I tonåren kan så många som 5-6 procent vara
deprimerade. Då de flesta antidepressiva läkemedel idag saknar godkännande för behandling av barn
används andra behandlingsformer, såsom psykoterapi, ibland som alternativ till
läkemedelsbehandling.
Antalet barn i länet som under 2006 behandlades med lugnande medel eller sömnmedel uppgick till
nästan 2 000. Dessa använde en snittdos på ungefär 17 DDD per patient, vilket kan betyda att dosen
är låg eller att varje individ behandlas endast sporadiskt eller i kortare kurer.
Receptförskrivet eller receptfritt?
Antalet barn i SLL som under 2006 behandlades med NSAID eller andra analgetika förskrivet på
recept uppgick till knappt 9 000. De flesta använde dock låga doser alternativt använde läkemedlen i
kortare kurer då antalet DDD per patient och år är lågt. Till detta kommer receptfri försäljning som
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2008-02-12
6(6)
inte kan härröras till någon specifik åldersgrupp. Apoteken i Stockholm säljer dock årligen knappt
70 000 förpackningar av preparat innehållande ibuprofen i styrkor som är godkända för behandling
av barn.
Nästan 1 800 barn under 14 år behandlades med läkemedel mot magsår och gastroesofageal
refluxsjukdom (A02B) trots att dessa läkemedel inte har någon doseringsanvisning vid behandling av
barn under 12 år. Dock anpassades troligtvis dosen då dessa patienter använde drygt 80 DDD/patient
under förutsättning att de inte var ordinerade kortare kurer än normalt.
Receptfria preparat innehållande paracetamol i styrkor och storlekar avsedda för behandling av barn
sålde under 2006 i drygt 375 000 förpackningar på apotek i Stockholm. Till detta kommer att knappt
1 500 barn i Stockholm även fått preparat innehållande paracetamol på recept.
Max Wirén
Läkemedelsepidemiologiskt centrum, LEpC
Läkemedelscentrum
Källor
1. ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget. November 2005. SBU-rapport nr
174.
2. Behandling av depressionssjukdomar – En systematisk litteraturöversikt. Januari 2004. SBU-rapport nr
166.
3.
Farmakologisk behandling av astma – Bakgrundsinformation. Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/bakg_dok/astma_bakgrund2007.pdf
4.
Farmakologisk behandling av astma – Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/astma2007.pdf
5.
Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar – en uppdatering av kunskapsläget.
Bakgrundsdokumentation. Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/bakg_dok/depressionbarn_bakg.pdf
6.
Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar – en uppdatering av kunskapsläget.
Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket.
http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/depressionbarn.pdf
7. Läkemedel i användning – förändringar och tendenser. Kvartalsrapport 2001:3. Socialstyrelsen.
8. Läkemedelsboken 2007/2008. Pediatrik – Vanliga problem under småbarnsåren.
9. Socialstyrelsens läkemedelsregister.
10. Xplain, Apoteket AB.
_____________________________________________________________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se
000
Publicerat 2008-02-12