1(4)
Nya registret ger mer nyanserad bild av
läkemedelsförbrukningen
Ett nytt läkemedelsregister på Socialstyrelsen gör det möjligt att utläsa hur många olika
personer som köper ut läkemedel. Det ger en mer nyanserad bild av
läkemedelsförbrukningen än summan av antalet dygnsdoser eller kostnaden för dem.
För läkemedel som används i korta kurer och i varierande dosering av många olika
personer, kan sådana summeringar ge lite vilseledande resultat jämfört med läkemedel
för långtidsbruk. Det nya registret kan ge mer korrekta uppgifter om hur många
personer som konsumerar. Det går också att få uppgift ur registret om hur många som
tar flera likartade läkemedel samtidigt, på ordination eller av misstag. Antalet patienter
med olämpliga läkemedelskombinationer går också att utläsa.
Ett helt nytt register över receptförsäljningen av läkemedel i Sverige inrättades vid
Socialstyrelsens epidemiologiska center EPC den 1 juli 2005. Registret omfattar alla
läkemedel förskrivna på recept och ApoDos.
Det redan existerande Receptregistret, vilket förvaltas av Apoteket AB och som är sökbart via
statistiksidorna på Janus, innehåller endast avidentifierade data. Det nya registret innehåller
fullständiga personnummer för dem som har köpt receptförskrivna läkemedel.
Personuppgifterna är krypterade med en kraftfull algoritm av 1-vägskrypteringstyp. De får i
denna form användas för att klarlägga hur många personer på befolkningsnivå som köper ett
visst läkemedel eller kombinationer av flera läkemedel, vid ett och samma eller flera olika
tillfällen.
Registret kan även användas för studier av läkemedelsanvändningen över tid. Det går till
exempel att för grupper av individer studera om läkemedel för långtidsbehandling köps ut i
förväntad omfattning och i förväntade intervall.
Det nya läkemedelsregistret kan betecknas som världsunikt. Det är få andra länder än Sverige
som har ett så enhetligt nationellt system för distribution och subvention av läkemedel att
fullständiga uppgifter om hela befolkningens läkemedelsförbrukning finns samlade i en
databas.
I det nya registret saknas endast de läkemedel som levereras till olika vårdinrättningar mot
rekvisitioner för lokal dosdelning. Naturligtvis finns det inte heller några uppgifter i registret
om vilka personer som köper receptfria läkemedel.
Socialstyrelsen gör utdrag för länen
Vissa övergripande resultat från registret kommer att göras offentliga på Socialstyrelsens
hemsida. Det kan gälla antalet personer som har köpt ut olika läkemedel per län liksom hur
många olika läkemedel som förbrukas per person och län. Den typen av uppgifter kommer att
möjliggöra bättre jämförelser av läkemedelsförbrukningen mellan länen. Det blir också lättare
att jämföra läkemedelsförbrukningen med sjukligheten i befolkningen.
Mer sofistikerade data kan beställas från Socialstyrelsen. Möjligen kommer landstingen att
månads-/kvartalsvis få tillgång till vissa standardiserade avidentifierade data som avser det
egna landstinget.
_________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från www.janusinfo.se
Publicerat 2006-04-18
2(4)
Det nya hälsodataregistret öppnar goda möjligheter till läkemedelsepidemiologisk forskning
inom nya områden. Personnummeruppgifterna i hälsodataregistret möjliggör kopplingar till
andra register som till exempel Cancerregistret. Det kan också nu bli möjligt att med data ur
Födelseregistret och registren gällande fosterskador och aborter, klarlägga eventuella
samband mellan läkemedelsbruk, fosterpåverkan eller fosterskador. För denna typ av studier
krävs forskningsetiskt godkännande. Resultaten kommer dock att dröja eftersom det behövs
flera års konsumtionsdata som grund för sådana analyser.
Enklare frågor kring kvaliteten i läkemedelsanvändningen kan dock besvaras redan nu, till
exempel hur vanligt det är med läkemedelskombinationer som man vet medför allvarliga
interaktionsrisker. Det går också att klarlägga i vilken ordning läkemedel mot vissa sjukdomar
vanligtvis sätts in. Det avspeglar hur väl olika nationella och lokala riktlinjer om
läkemedelsbehandling av olika sjukdomar följs.
Här följer några exempel på frågor som nu kan besvaras med hjälp av
Socialstyrelsens läkemedelsregister:
Vilka läkemedel konsumeras av flest patienter i Stockholms län? – Tabell 1
Rank Substans (produkt, t.ex.)
1 Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin)
2 Acetylsalicylsyra (Trombyl)
3 Paracetamol (Alvedon)
4 Diklofenak
5 Metoprolol
6 Simvastatin
7 Levotyroxin, T4 (Levaxin)
8 Furosemid
9 Zopiklon
10 Omeprazol
11 Östradiol vagit.
12 Doxycyklin (Doxyferm)
13 Kodein komb. analg. (Citodon)
14 Hostdämpande + expec. (Cocillana-etyfin)
15 Zolpidem
16 Efedrin + expect. (Mollipect)
17 Kalcium, kombinationer (Calcichew D3)
18 Cyanokobalamin (Behepan)
19 Propylenglykol uppmjuka (Propyless)
20 Citalopram
* = DDD saknas.
DDD
Antal
Antal DDD
Antal
DDD
personer
receptrader /person
2g
108 571
1 404 519
121 120
13
1 tablett
98 728 18 079 769
255 517
183
3g
86 310
5 008 182
227 961
58
0,1 g
84 554
3 275 951
117 657
39
0,15 g
78 470
6 887 291
179 532
88
15 mg
70 345 17 902 801
136 261
254
0,15 mg
60 623
7 128 105
152 517
118
40 mg
51 389 12 347 010
181 536
240
7,5 mg
50 015
5 736 559
157 712
115
20 mg
46 567
4 967 636
98 204
107
25 mcg
46 088
2 930 627
74 685
64
0,1 g
44 697
680 722
50 019
15
1 tablett
43 934
2 764 862
98 279
63
15 ml
41 650
1 258 248
48 229
30
10 mg
39 971
3 744 873
96 617
94
45 ml
39 129
421 633
43 999
11
2 tabletter
38 612
4 702 014
82 796
122
1 mg
37 303
6 780 449
109 280
182
*
37 110 *
60 286 *
20 mg
36 208
6 227 186
120 177
172
Fenoximetylpenicillin (PcV) var under hösten det läkemedel som flest Stockholmare
behandlades med. Hela 108 000 personer fick läkemedlet någon gång under hösten.
Läkemedlet återfinns på 61:a plats i rangordningen av läkemedel räknade i antalet definierade
dygnsdoser DDD.
Andra läkemedel som konsumeras av fler personer än vad som kan skattas från antalet DDD
är till exempel paracetamol, diklofenak, hostdämpande (Cocliana-etyfin) och efedrinkombinationer (Mollipect). Dessa förbrukas till stor del endast under korta perioder.
Förskrivningen av vissa antibiotika sker delvis till barn. Den lägre doseringen till barn än till
vuxna medför att volymmåttet DDD blir missledande.
För åtskilliga läkemedel stämmer inte den av WHO utfärdade DDD med vad som förskrivs i
Sverige. Ett exempel är simvastatin med väldigt låg DDD, 15 mg, jämfört med praxis 20-40
_________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från www.janusinfo.se
Publicerat 2006-04-18
3(4)
mg. Det medför att den uppskattade konsumtionsvolymen blir för stor. Man överskattar
antalet personer som tar simvastatin. Metoprolol har istället för hög DDD jämfört med
genomsnittlig praxis (150 mg). Det kan leda till att man i analysen på samma sätt underskattar
antalet konsumerande personer. Utvärtes hudberedningar och flera specialläkemedel saknar
relevanta DDD.
Hur många olika läkemedel får stockholmarna?
Män
5-9
9%
20 +
10-19 0,2%
3%
Kvinnor
5-9
13%
10-19
5%
20 +
0,4%
3-4
10%
Inga läkemedel
39%
2
9%
Inga läkemedel
55%
3-4
13%
2
12%
1
14%
1
18%
Andel män respektive kvinnor med antal läkemedel på recept juli-december 2005
i Stockholms län.
Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister
Resultatet visar faktisk situation och tar inte hänsyn till demografiska faktorer som skillnaden
i medellivslängd mellan kvinnor och män i Stockholms län.
Hur många personer per 1000 invånare fick läkemedel mot sömnsvårigheter på recept i
SLL tiden juli-december 2005?
Antal personer som fick läkemedel per 1000
invånare
350
300
Män
Kvinnor
250
200
150
100
50
0
0-4
5-14
15-44
45-64
65-74
75+
Total
Ålderskategori
_________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från www.janusinfo.se
Publicerat 2006-04-18
4(4)
Den här typen av statistik mäter inte hur många personer som får flera likartade läkemedel
samtidigt. Man kan i det här fallet ha fått två läkemedel mot sömnsvårigheter att växla mellan
medan det i statistiken ser ut som om två personer har fått var sitt recept. Det betyder att
sådan statistik kan innehålla en viss överskattning av antalet brukande patienter. Slutligen bör
betonas att statistiken inte utgör något absolut mått på förekomsten av sömnsvårigheter då
många patienter med detta handikapp, som del i annan problematik, får läkemedel med
sederande egenskaper för dessa besvär. Ett exempel är tricykliska antidepressiva ordinerade
till natten.
Hur många personer per 1000 invånare fick antibiotika i SLL tiden juli-december 2005?
Antal personer som fick läkemedel per 1000
invånare
250
Män
Kvinnor
200
150
100
50
0
0-4
5-14
15-44
45-64
65-74
75+
Total
Ålderskategori
Observera den avsevärda skillnaden i ålders- och könsprofil för förbrukningen av antibiotika
jämfört med sömnmedel. Resultaten inkluderar samtliga typer av ren antibiotika det vill säga
såväl antibiotika mot luftvägsinfektioner som mot urinvägsinfektioner.
I likhet med all läkemedelsstatistik som bygger på receptdata, saknar även Socialstyrelsens
register uppgifter om förskrivningsorsak/diagnos. Statistik över läkemedelsbehandlingen av
till exempel hypertoni kan därför bara tas fram lokalt ur journaldatasystemen.
För råd och tips om hur relevanta frågor till registret bör formuleras, kontakta gärna LEpC.
Läkemedelsepidemiologiskt Centrum LEpC
Sten Ronge
Björn Wettermark
_________________________________________________________________
Läkemedelsstatistik hämtad från www.janusinfo.se
Publicerat 2006-04-18
