Luftvägsinfektioner hos
förskolebarn
Katarina Hedin
Specialist i allmänmedicin, Med Dr
Växjö
Halmstad 20100602
Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9
procent
Dagar med rapporterade symtom
60
0 dagar
1 - 7 dagar
8 - 14 dagar
15 - dagar
50
40
30
20
10
0
18-mån
flickor
18-mån
pojkar
19 mån - 3 år
syskon
4 - 6 år
syskon
7 - 17 år
syskon
mammor
pappor
Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.
Läkarbesök och antibiotikabehandling vid
infektionsepisod
procent
16
Läkarbesök
Antibiotikabehandling
14
12
10
8
6
4
2
0
18 - mån
flickor
18 - mån
pojkar
19 mån –
3 år
syskon
4 - 6 år
syskon
7 - 17 år
syskon
mammor
pappor
Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.
Diagnoser i primärvården vid luftvägsinfektioner
procent
45
0-2 år
3-7 år
40
35
30
25
20
15
10
5
ci
fic
er
at
os
pe
rr
sk
at
a
ör
lu
ft r
m
at
lu
ng
in
f
la
m
m
m
bi
hå
le
i
nf
la
m
m
nf
la
io
n
n
at
io
n
at
io
ng
ör
on
i
fö
rk
yl
ni
rr
at
a
sv
al
gk
ha
ls
flu
ss
0
Andre et al. Scand J Infect Dis 2005;37:863-69.
Andel barn med barnomsorg
procent
Andel barn i förskola
Andel barn i familjedaghem
100
Andel barn i barnomsorg totalt
90
80
70
60
50
40
30
20
10
År
9
7
5
3
1
99
97
95
93
91
89
87
85
83
81
79
77
75
0
Fördelning av 18-månadersbarn efter antal
dagar med symtom under månaden
procent
0 dagar
1 - 7 dagar
8 - 14 dagar
15 - dagar
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
barn i förskola
hemmabarn
Hedin et al Acta Pediatrica 2007;96:1059-1063
Barnomsorg i grupp
• ökar risken för luftvägsinfektioner
• har störst påverkan på barn
yngre än tre år
• 20-30% av luftvägsinfektionerna förklaras
av förskolevistelsen i sig
Fleming et al. Pediatrics 1987;79:55-60.
Hurwitz et al. Pediatrics 1991;87:62-9.
Nafstad et al. Pediatrics 1999; 103:753-8.
Effekter av intervention
• Störst effekt i småbarnsgrupper (<2-3 år)
• Över lag blygsamma till måttliga effekter
• Bättre effekt på gastroenteriter än
luftvägsinfektioner
• Breda interventionsprogram gör det svårt
att uttala sig om effekten av enskilda
åtgärder.
Handdesinfektion
• Handsprit till förskolebarn och
förskolepersonal
• 30 veckor under vinterhalvåret 2004-2005
• Frånvaron pga infektioner minskade med
12 %
Lennell et al. Acta Paediatrica 2008;97:1672-80
Procent dagar man varit hemma och dagar
då socialförsäkringen använts.
procent
35
Hemma
Socialförsäkring
30
25
20
15
10
5
0
18-mån
flickor
18-mån
pojkar
19 m - 3 år
syskon
4 - 6 år
syskon
7 - 17 år
syskon
mammor
pappor
Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.
Bärarskap i olika åldrar
procent
2 mån
10 mån
18 mån
35
30
25
20
15
10
5
0
H. influenzae
S. pneumoniae
Bärarskap av S.p hos friska
• Förskolebarn 7-11%
• Skolbarn 6-8%
• Vuxna <1%
• Utbrott av infektioner med S.p kan snabbt
ge ett bärarskap på över 60%
Strömberg et al. Scand J Infect Dis 1988;20:411-7.
Gunnarsson et al. Scand J Prim Health Care 1997;15:149-55.
Falck G. Pediatr Infect Dis J 1992;11:914-9.
Övriga symtom som kan tyda på
S.p (”streptokock”) infektion
•
•
•
•
Snabbt insjuknande
Kraftiga svalgsmärtor
Petechier i gommen
Röd svullen uvula
•
•
•
•
•
•
Smultrontunga
Circumoral blekhet
Munvinkelragader
Scarlatiniformt utslag
Impetigo
Paronykier
Antibiotika och tillfrisknande vid S.p
• Halsont: tiden förkortas med 1-2 dagar
• Feber: förkortas med ca 1 dygn
• Allmäntillstånd: efter 2 dagars behandling,
8 timmars vinst
• Återgång till arbete/skola: ingen skillnad
Info Läkemedelsverket 7/8:2001
Nedre luftvägsinfektion
Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket 3:2008 21
Bakgrundsdokumentation
Hay et al. Family Practice 2003;20:696-705
