VÄLKOMMEN TILL
GEOVETARCENTRUM
2012
INNEHÅLL
Inledning/prefekt
sid. 4
Kontaktpersoner
sid. 5
Kandidatprogram i geovetenskap med
Creative Support 2012, Svanenmärkt tryckproduktion
inriktning mot Geologi
sid. 6
Masterprogram i geovetenskaper med
inriktning mot Berggrundsgeologi
sid. 9
Masterprogram i geovetenskaper med
inriktning mot
Miljö- och Jordartsgeologi
sid. 12
Masterprogram i geovetenskaper med
inriktning mot maringeologi
sid. 14
Kandidatprogram i geovetenskaper med
inriktning mot Klimatologi/Naturgeografi
sid. 16
Kandidatprogram i
marinageovetenskaper med inriktning
mot Oceanografi
sid. 18
Kandidatprogram i Geografi
sid. 20
Studentcentrum
och Studievägledare
Sid. 22
Så här hittar du till Geovetarcentrum
sid. 23
Bra att veta
Från A till Ö
sid. 24
3
Livsavgörande frågor för
samhället där geovetaren och
geografen har kunskapen!
Allt vi använder i vårt dagliga liv som hus, vägar, kraftverk, datorer,
telefoner, satelliter etc, kommer ursprungligen från mineral. Det betyder
att utan geologer stannar samhället. Jordens resurser kommer att
räcka en kortare eller längre tid. Vissa håller på att ta slut och det råder
en stor brist på geologer, såväl internationellt som i Sverige! Någon
måste hitta de resurser samhället behöver.
Kandidatprogrammet i geovetenskap börjar med ett geovetenskapligt
basår. Efter basåret kan du välja att fördjupa dig i geologi eller,
om du vill veta mer jordens klimat följa vårt nya internationella kandidatprogram i geovetenskap med inriktning mot
klimatologi. Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor
och det finns ett stort behov av kunskap om klimatet
och dess effekter på människa och samhälle.
Efter kandidatexamen kan du välja att börja arbeta
eller att specialisera dig i berggrundsgeologi eller
miljö-och jordartsgeologi. Är du intresserad av
havet kan du bli maringeolog. Masterprogrammet
i geovetenskap med inriktning mot klimatologi är
under utveckling.
Är du intresserad av vad som händer med både havet
och klimatet kan du läsa kandidatprogrammet i
marina vetenskaper och välja att specialisera dig
i oceanografi år 3. Många frågor som rör klimatet har
sitt ursprung i havets cirkulation eftersom havets
förmåga att lagra värme är mycket större än för atmosfären.
Geografi är ämnet som behandlar hur människan använder jordens resurser och vad
konsekvenserna av det blir. Allt fler bor i
städer och för att utveckla framtidens
städer behövs ett helhetstänkande. Det
är här geograferna kommer in eftersom
geografin är bryggan mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap.
Kontaktpersoner
På följande sidor har vi samlat en mängd praktisk
information som du som student kan ha nytta av i
dina studier här hos oss. Det är sådant som våra
studenter brukar fråga efter och som vi därför
tror kan underlätta för dig i dina studier. Tycker Du
att det fattas något i guiden, ta gärna kontakt
med oss. Besök också hemsidan för institutionen för geovetenskap på internet där det finns
ytterligare information att få: www.gvc.gu.se
Du kan också kontakta Studentcentrum
som presenteras på sidan 16 i den
här broschyren.
K O N TA K T P E R S O N E R
INLEDNING/PREFEKT
Räcker jordens resurser?
Vad händer med haven
och klimatet?
Utbildningskoordinator Kerstin Ericson
Telefon 031-786 19 56
E-post: [email protected]
Berggrundsgeologi
Lennart Björklund. Telefon 031-786 28 03
E-post [email protected]
Miljö- och jordartsgeologi
Rodney Stevens. Telefon 031-786 28 07
E-post [email protected]
Maringeologi
Kjell Nordberg. Telefon 786 28 61
E-post [email protected]
Oceanografi
Göran Björk
Telefon 031- 786 28 58
E-post [email protected]
Klimatologi/naturgeografi
Hans Linderholm. Telefon 031-786 28 87
E-post [email protected]
Geografi
Prefekt Gun Selldén
Telefon 031-786 26 21
E-post [email protected]
4
Mats Olvmo. Telefon 031-786 19 63
E-post [email protected]
Institutionen för geovetenskaper
Bodil Jansund. Telefon 031 786 13 87
E-post [email protected]
Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
5
HT
ÅR 1
GV1410 Geovetenskap grundkurs, 30 hp
VT
GVS150 Geografiska informationssystem
(GIS) 15 hp
GVN400 Geovetenskaplig metodik 15 hp
HT
MPN011 Mineralogi 7,5 hp
GVG220 Sedimentologi och stratigrafi 15 hp
ÅR 2
MPN120 Geokemi 1
Geologi
Räcker jordens resurser?
Berggrundsgeologer undersöker förekomster av bergarter, mineral,
malmer, olja och gas samt grundvatten i berg. Miljö- och jordartsgeologer klassificerar jordarter som till exempel lera, sand och grus,
för att bl.a. bedöma risken för spridning av miljögifter till grundvattnet
och för att avgöra om marken utgör ett stabilt underlag för byggen.
Geofysiker undersöker jordlagren, berggrunden och grundvattenförekomster långt ner i jordskorpan. Maringeologer undersöker havsbottnarnas sediment, miljögiftspridning, hur man bedriver bottenundersökningar för t ex havsbaserad vind- och vågkraft, inför pipelines- och
kabelförläggning, brobyggnation, dragning av fartygsleder, anläggningar
av hamnar etc.
GEOLOG I
GEOLOG I
Kandidatprogram i Geovetenskap med
inriktning mot geologi
Geologer kan arbeta inom gruvindustrin, i konsultbolag, inom kommunen eller länsstyrelsen med miljöövervakning eller inom statliga
myndigheter som Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens
geotekniska institut (SGI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och
internationella olje- och prospekteringsbolag.
Obligatorisk kurs i statistik
VT
Obligatorisk kurs i vetenskapsteori
GVG270 Petrologi 7,5 hp
MPN021 Strukturgeologi 7,5 hp
HT
GVG310 Kvartärgeologi 7,5 hp
GVG320 Marin geologi 7,5 hp
GVG330 Tillämpad geologi 7,5 hp
ÅR 3
GVG340 Hydrogeologi 7,5 hp
Exkursion på Bornholm. Vittrande granit
GVG350 Geofysik 7,5 hp
GVG360 Global tektonik 7,5 hp
VT
År 1 Första året är ett geovetenskapligt basår. Under höstterminen
läser du geovetenskaplig grundkurs där du lär dig den spännande
historien om hur jordklotet är uppbyggt och hur det fungerar. I kursen
ingår naturligtvis exkursioner och övningsmoment i fält. Du får också
lära dig hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar.
GV0415 Examensarbete 15 hp
Exkursion på Bornholm.
Kalksten och grönsand från Krita.
Första halvan av vårterminen ägnas åt Geografiska informationssystem
(GIS). Användningen av GIS i samhället ökar lavinartat och är därför ett
verktyg som du kommer ha stor användning av i ditt yrkesliv. Under
kursen i geovetenskaplig metodik får du vara med om många av de
fältmoment som geovetare behöver känna till.
År 2 Mineralogi. På den här kursen lär du dig olika mineralers kemi,
egenskaper och förekomstsätt, samt metoder att studera dessa.
Sedimentologi och stratigrafi. Här lär du dig hur sediment bildas och
avlagras i olika miljöer, i vatten, is och på land. Dessutom får du veta
hur jord och berglager kan namnges och användas för att tolka geologi
liksom åldersbestämning. En veckas fältkurs på Bornholm hjälper dig att
se sammanhangen.
Geokemi 1. Här får du lära dig om grundämnens förekomst och ursprung,
solsystemet och om planeterna. Här behandlas jordklotets, mineralens
och bergarternas kemi.
De obligatoriska kurserna i Statistik och Vetenskapsteori läses parallellt.
Petrologi. Här får du grundläggande kunskaper om bergarters ursprung.
Du lär dig nomenklatur, tolkning av bergarters textur, fältegenskaper m.m.
Strömmätningar vid
Lärjeån.
6
Provtagning på
Lyngmossen
Strukturgeologi förklarar bland annat hur mineral bryts, böjs och dras
ut, och berglager veckas och förskiffras av krafterna i en bergskedjas
bildning.
7
Maringeologi Här får du lära dig hur havsbottnarna bildas, hur sedimenten kommer till och hur man kan använda dem som miljöarkiv.
Du får också pröva på hur vi arbetar till sjöss och på land, med vilka
verktyg, och vad vi kan komma fram till både när det gäller havens
historia och människans påverkan på havsmiljön.
GEOLOG I
År 3 I kursen i Kvartärgeologi lär du dig om glaciärer som täckte
Sverige och de olika jordarter som härrör från istiden. Kursen innehåller mycket fältarbete med morän och kartering, plus en vecka
i Norge för att bland annat vandra på en glaciär och se en del av
Nordens fantastiska glaciala geologi.
Tillämpad geologi Nu får du lära dig hur geologen löser problem i
samband med byggande av tunnlar, dammar och vägar och riskanalys av skred i jord och berg.
Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden,
hur det rör sig, och hur vi kan använder och hantera det på ett hållbart sätt.
Tillämpad geofysik I Här lär du dig de geofysiska metodernas teoretiska bakgrunder samt deras tolkningsteorier. Kursen behandlar bl a
seismik, gravitation, magnetism, elektricitet och elektromagnetism.
Global tektonik handlar om hur jordklotet omskapas i stor skala, värmeflöde och dynamik från jordens kärna och mantel, ut till de stela
tektoniska plattornas rörelser.
Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete.
Eld och is! Mulajökullglaciären har eroderat genom
unga vulkaniska bergarter i centrala Island.
Creative Support 2012, Svanenmärkt tryckproduktion
8
B ERGGRUN DSGEOLOG I
Masterprogram i Geovetenskap
med inriktning mot berggrundsgeologi
År 1 Masterprogrammet i Berggrundsgeologi börjar med en kurs i
Avancerad petrologi där du får fördjupade kunskaper om bergarters
ursprung och beteende under geologiska processer. Du lär dig också
att använda avancerad petrologisk litteratur.
Tillämpad geofysik 3 Här arbetar du med ett fältprojekt som ger dig
en realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär
dig hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom
den givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.
Gondwana geologi Kursen består huvudsakligen av en exkursion till
delar av den tidigare superkontinenten Gondwana. Du kommer att
korsa en stor del av den Arkeiska kratonen i södra Afrika samt besöka
flera gruvor.
Reflektionsseismik Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor
och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder
av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjöbottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.
Ekonomisk geologi Här får du djupare kunskaper i malmernas klassificering, förekomst i Sverige och utomlands, moderna geokemiska och
geofysiska prospekteringsmetoder samt beräkningsmetoder för att
uppskatta prospekteringskostnaderna. Naturligtvis är du ute i fält.
År 2 Prospektering Här fördjupar du dig i olika metoder som används
för malmprospektering bland annat de geofysiska metoderna (magnetiska, elektriska och gravimetriska) såväl som geokemiska och sedimentologiska.
Magmatisk och metamorf geokemi 2 Här fördjupar du dig i de geokemiska processer som bildar kristallina bergarter. Målet är att du skall
kunna starta egna projekt med geokemiska moment vilket är viktigt för
geologer som arbetar med berggrundsgeologi, ekonomisk geologi eller
forskning.
Utomnordisk geologi Här ingår en exkursion till USA. På tre veckor
avverkas sex delstater som ur ett geologiskt perspektiv har allt. Eftersom en exkursion är det bästa sättet att få saker att falla på plats får
du en ökad förståelse för de stora systemen och hur allt hänger ihop.
Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden,
hur det rör sig, och hur vi kan använda och hantera det på ett hållbart
sätt.
Diamantgruvan Kimberley Big Hole i Sydafrika
är 1 km djup och ligger mitt i stan.
9
År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.
HT
GVG410 Avancerad petrologi 7,5 hp
GVG420 Gondwana geologi 7,5 hp
GVG430 Ekonomisk geologi 7,5 hp
ÅR 1
MP4400 Magmatisk och metamorf geokemi, 7,5 hp
VT
Valfri kurs
GVG340 Hydrogeologi
MPN061 Tillämpad geofysik 3, 7,5 hp
GVK480 Reflektionsseismik
HT
GVG510 Prospektering 15 hp arbete i fält
GGS520 Utomnordisk geologi 15 hp, exkursion USA ca 3 veckor
B ERGGRUN DSGEOLOG I
Masterprogram i Bergrundsgeologi
VT
ÅR 2
Fortsättning GVG510 och GVG520 på lab
GV0430 Examensarbete 30 hp
På exkursion i
Sydafrika
Namibia
Creative Support 2012, Svanenmärkt tryckproduktion
11
med inriktning mot miljö- och jordartsgeologi
Masterprogram i Miljö- och Jordar tsgeologi
HT
KÄ3200 Miljögeologi
GVG520 Utomnordisk geologi
ÅR 1
GVK440 Kvartärutveckling och paleoklimat, 7,5 hp
VT
Valfri kurs
GVG460 Tillämpad hydrogeologi
MPN061 Tillämpad Geofysik 3, 7,5 hp
GVK480 Reflektionsseismik
HT
GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp
GVK420 Miljögeologi, fallstudiekurs 15 hp
VT
ÅR 2
GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp
GV0430 Examensarbete 30 hp
Som miljö- och jordartsgeolog arbetar du med den geologi som
finns på jordens yta där människor bor och lever. Miljö- och jordartsgeologer undersöker vilka jordarter som finns på ytan, vilket är väsentlig
information för att lösa problem med grundvatten, markförorening,
avfallsplacering, anpassning av byggnader och konstruktion av vägar
o.s.v. Under detta program kan du också arbeta med grundläggande
frågor inom kvartärgeologins historia, som Sveriges istidhistoria, skapandet av landskapsformer, som drumliner, samt genes av viktiga jordartstyper som morän och lera.
År 1 Masterprogrammet börjar med en kurs i Miljögeologi där du får
tillämpa dina geologiska kunskaper på små- och storskaliga system. Du
får bl. a. strukturera och utföra en miljöutredning med hjälp av problemanalys och konceptuell modellering.
Utomnordisk geologi. Här ingår en exkursion till USA. På tre veckor
avverkas sex delstater med landskap som ur ett geologiskt perspektiv
har allt. Eftersom en exkursion är det bästa sättet att få saker att falla
på plats får du en ökad förståelse för de stora systemen och hur allt
hänger ihop.
Kvartär utveckling och paleoklimat. Här lär du dig om jordens
utveckling med istider och värmetider och variationer i klimatet runt
om i världen innan människans påverkan. Vi undersöker alla proxier
(jord, landskapsformer, isotoper, fossiler, osv) som används för att
tolka klimatet under kvartärtiden.
Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden, hur
det rör sig, och hur vi kan använda och hantera det på ett hållbart sätt.
På exkursion i USA
M IL JÖ OCH JOR DA RTSGEOLOG I
M IL JÖ OCH JOR DA RTSGEOLOG I
Masterprogram i Geovetenskap
Tillämpad geofysik 3. Här arbetar du med ett projekt som ger dig en
realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär dig
hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom den
givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.
Reflektionsseismik. Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor
och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder
av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjöbottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.
År 2 Marin Miljögeologi. Här lär du dig sambanden mellan geologiska,
sedimentologiska, fysiska, kemiska, geokemiska, hydrografiska och biologiska processer i vattenmassan och i sedimenten. Du lär dig också om
sedimentens roll för den marina miljön och i miljöövervakning.
Kursen Miljögeologi, fallstudiekurs börjar i oktober och består huvudsakligen av ett grupparbete bestående av en eller flera fallstudier som
är kopplade till miljögeologiska frågeställningar. Vanligen väljs ett område
där aktuella samhällsfrågor utgör bakgrunden för flera projektarbeten.
Varje grupp presenterar sina problemanalyser och projektplaneringar
på hemsidor, som också utgör ett diskussionsforum mellan alla deltagarna.
Fältmomenten i Marin miljögeologi utförs under september och de i Miljögeologi, fallstudiekurs under oktober. Båda kurserna slutförs parallellt
under november-december.
År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.
Lavafält i USA
12
Jordmånsprovtagning i USA
13
med inriktning mot maringeologi
Masterprogram i maringeologi
HT
MAR101 Introduktion till havet
MAR102 Det fria vattnet 1 7,5 hp
ÅR 1
MAR103 Marina undersökningar - redskap och metoder 15 hp
VT
Valfri kurs
GVM460 Marin mikropaleontologi och paleooceanografi 7,5 hp
MPN061 Tillämpad geofysik 3 7,5 hp
GVK480 Reflektionsseismik
GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp
HT
GVG520 Utomnordisk geologi 15 hp, exkursion USA ca 3 veckor
VT
ÅR 2
Fortsättning GVM510 och GVG520 på lab
GV0430 Examensarbete 30 hp
År 1 En maringeolog behöver gedigna kunskaper i geologi men också
om processer i den marina miljön och om oceanografi. Masterprogrammet i Maringeologi inleds därför med 30 hp kurser i Marina vetenskaper.
Marin mikropaleontologi och paleoceanografi Inom den här kursen
fördjupar du dig i användandet av levande eller fossila marina mikroorganismer som hjälpmedel för att rekonstruera och tolka havsmiljöer
i såväl nutid som historisk och geologisk tid, både kustnära och oceana
miljöer. Vi tar prover på havsbotten och genomför ett mindre forskningsprojekt och du lär dig att rekonstruera oceanografiska och klimatiska förhållanden i det förflutna.
M A R INGEOLOG
M A R INGEOLOG I
Masterprogram i Geovetenskap
Tillämpad geofysik 3. Här arbetar du med ett projekt som ger dig en
realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär dig
hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom den
givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.
Reflektionsseismik. Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor
och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder
av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjöbottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.
År 2 Marin Miljögeologi Här lär du dig sambanden mellan geologiska,
sedimentologiska, fysiska, kemiska, geokemiska, hydrografiska och
biologiska processer i vattenmassan och i sedimenten. Du lär dig också
om sedimentens roll för den marina miljön och som miljöarkiv i miljöövervakning.
Om du vill läsa kursen Utomnordisk geologi åker du på exkursion till
USA i oktober. Du kan sedan slutföra båda dessa kurser under resten
av terminen.
År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.
Sedimentprovtagare
Provtagning av bottensediment
14
Vattenprovtagare
15
GV1410 Geovetenskap grundkurs, 30 hp
VT
GVS150 Geografiska informationssystem
(GIS) 15 hp
GVN400 Geovetenskaplig metodik, 15 hp
Undervisningsspråk: svenska
ÅR 1
HT
Nationellt /internationellt kandidatprogram
i geovetenskap med specialisering mot
klimatologi/naturgeografi
Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor. I ett förändrat klimat kommer
det att finnas ett stort behov av kunskap om klimatet och dess effekter
på människa och samhälle. Klimatologi med naturgeografisk inriktning är
ett program för dig som vill jobba med dessa frågor. Eftersom programmet
är internationellt kommer det att finnas möjligheter att läsa kurser utomlands, t.ex. i Kina, och du kommer att knyta internationella kontakter.
Arbetsmarknad
I en värld där klimatet är under förändring kommer kunskap om klimatsystemet, klimatförändringar och dess effekter att vara efterfrågade.
Efter programmet kommer du att ha god grundkunskap om detta, men
även mer specialiserad kunskap i GIS, datahantering och modellering,
vilket gör dig till en attraktiv resurs på arbetsmarknaden. Framtida arbetsgivare kan vara olika myndigheter, såsom länsstyrelser, SMHI och naturvårdsverket, internationella organisationer och även näringslivet. Även
massmedier har behov av personer med goda kunskaper i klimatologi.
Om programmet
År 1 Första året ges en introduktion till geovetenskap. Du får också lära
dig GIS och andra geovetenskapliga metoder (se sidan 6).
År 2 Från är två sker undervisningen på engelska.
GVN230 Climate change, a geographical
perspective, 15 hp
GVS150 GIS 15 hec or Statistics, 7,5 hec and
Theoretical and historical perspectives on
science 7,5 hec, (in Swedish)
GVN270 Climate change and society, 15 hec
HT
GVN330 Local and micro climatology 7,5 hec
and GE6000 Urban climate and climate
planning 7,5 hec
GNV330 Climate data analyses, 7,5 hec
GVN340 Applied climatology, 7,5 hec
ÅR 3
GVN350 Basic climate modelling 7,5 hp
VT
Fältkurs i subarktis – naturgeografi och ekologi
Subarktis är en klimatzon med ekosystem som är mycket känsliga för
störningar. I kursen lär du dig hur klimatet och landskapet förändras i
denna zon. Flyttande trädgräns, tinande palsar, glaciärer – på exkursionsresan norr om polcirkeln till Abiskoområdet använder vi modern undersökningsteknik för att kartlägga förändringarna i fjällvärlden.
GVN360 Climate change history 7,5 hp
GV0415 Bachelor thesis in Earth Sciences,
15 hec
Undervisningsspråk: engelska
VT
ÅR 2
HT
NG0210 Field course in the Subarctic physical geography and ecology 15 hp
Klimatförändringar ur ett geografiskt perspektiv
Smältande glaciärer, tinande permafrost, översvämningar, ökenspridning,
torka, vattenbrist, extremnederbörd, bleknande korallrev – vi gör en virtuell
resa till världens 7 kontinenter för att undersöka klimatförändringar och
deras konsekvenser i de mest utsatta regionerna. Kursens exkursion
leder oss till Medelhavsregionen – en av brännpunkterna i Europa – där
vi knyter ihop teori och praktik.
K L I M AT O L O G I / N AT U R G E O G R A F I
K L I M AT O L O G I / N AT U R G E O G R A F I
Funderar du på fram tidens klimat och dess
konsekvenser?
Fakultetsgemensamma kurser
Från och med 2012 kommer fakulteten att ge kurser som är gemensamma
för alla studenter på den naturvetenskapliga fakulteten.
Planering av dessa pågår.
Klimatförändringar och samhället
Världens befolkning – 7 miljarder människor – drabbas olika hårt av klimatförändringarna. Samhället måste anpassa sig, både i Sverige och utomlands. Vilka orsaker ligger bakom historiska och nuvarande klimatförändringar? Hur skapas framtida klimatscenarier och hur pass tillförlitliga
är de? På en spännande resa till världens befolkningsrikaste land – Kina
– studerar vi hur klimatanpassning kan förverkligas i praktiken.
År 3 Under det ”klimatologiska året”, som är av naturvetenskaplig
karaktär och därför ställer krav på matematik D, kommer du att fördjupa
dina kunskaper i klimatologi. I den första kursen, lokal och mikroklimat,
studeras det småskaliga klimatet, t ex skillnader mellan stad och landsbygd. Kursen Stadsklimat och klimatplanering beskriver klimatförhållanden som är typiska för en stad. Du lär dig också om hur man genom
att ta hänsyn till klimatet i den fysiska planeringen t.ex. kan förbättra
utomhusklimatet och därmed minska uppvärmnings- och kylbehovet av
byggnader. I kursen tillämpad klimatologi får du bland annat lära dig
hur man tar fram och använder information från klimatmodeller för att t ex
göra riskanalyser. Kursen Klimatdataanalys ger dig grunderna i statistisk
dataanalys samt hur du arbetar med och presenterar data. I Grundläggande klimatmodellering får du lära dig hur klimatmodeller är uppbyggda och göra egna modelleringsexperiment. Den sista kursen,
Klimatförändringarnas historia, fokuserar på klimatförändringar och
hur dessa har påverkat miljön och människan under de senaste två
tusen åren, speciellt i Nordeuropa.
16
Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete.
17
HT
MAR101 Introduktion och havet som miljö 7,5 hp
MAR102 Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar 7,5 hp
ÅR 1
MAR103 Marina undersökningar – Redskap och metoder 15 hp
VT
MAR104 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska
metoder för studier av organismer i marina miljöer 7,5 hp
MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer 7,5 hp
MAR106 Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt
organismers adaptationer 15 hp
HT
MAR107 Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda
mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan 15 hp
MAR108 Kustekosystem 2 - Hårdbottnars struktur och dynamik 7,5 hp
ÅR 2
MAR109 Marina modeller och databaser 7,5 hp
VT
MAR110 Världshaven och djupa sedimentbottnar 15 hp
MAR111 Hållbar förvaltning av den marina miljön 7,5 hp
Algebra och analys 1,
15 hp, halvfart
Fysisk oceanografi 1 Marina processer, 15 hp,
halvfart
Flervariabelanalys,
7.5 hp, halvfart
Fysisk oceanografi 2 Geofysisk hydrodynamik,
7,5 hp, halvfart
VT
ÅR 3
HT
MAR112 Integrerat projektarbete 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp
Vad händer med haven och klimatet?
Läs Marina vetenskaper!
Oceanografi, läran om havet, har förgreningar inom fysik, biologi,
kemi och geologi. Insikten om att havet och jorden måste betraktas
som sammanhängande system gör att oceanografer ofta arbetar med
frågeställningar som rör klimat, miljö och samhällsutveckling. Detta
betyder i sin tur att en fysisk oceanograf även måste ha kunskaper i
kemi och biologi. Under de två första åren på det nya Marina programmet är undervisningen i oceanografi integrerad med undervisningen i
kemi och biologi.
OCEANOGRAFI
OCEANOGRAFI
Kandidatprogram i Marina vetenskaper med
inriktning mot oceanografi
År 1 Första året får du lära dig om processerna i det fria vattnet
(pelagialen). Du får också grundläggande kunskap om mätteknik och
lär dig presentera oceanografiska data och databehandling. Du får en
inblick i havsvattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och vad de
ger för konsekvenser för biologin. Världshaven beskrivs översiktligt,
framför allt ur ett fysikaliskt perspektiv, och hur detta sätter villkoren
för det marina livet. Dessutom lär du dig planera och genomföra en
enklare undersökning i fält, fokuserad på beräkningar av vattenomsättning och syrgasförbrukning i en fjords djupvatten.
År 2 Under det andra året får du lära dig om strandnära miljöer och de
stora världshaven. Du får en översikt över kustens geologi och hur vattenrörelser och sedimentation skapar olika typer av bottnar – mjukbottnar och hårdbottnar. Vi går också igenom hur havet får ta emot
organiska, oorganiska och giftiga ämnen genom avrinning från land
och genom utsläpp från samhället, hur de omsätts och hur de påverkar den marina miljön. Du får lära dig om biologiska, kemiska och fysiska modeller och databaser som används för att beskriva den marina
miljön och för att göra prognoser för hur de kommer att utvecklas. Du
får också lära dig om olika typer av miljöer i världshavet; uppvällningsområden; shelfområden, oceaniska divergenszoner; polarhav: ”marina
öknar”; olika typer av bihav och tropiska ekosystem, samt hur de biogeokemiska kretsloppen samspelar inom de ramar som sätts av de
fysikaliska förutsättningarna i dessa områden. En kurs i hållbar förvaltning
av den marina miljön ingår i andra året, samt ett integrerat projektarbete.
År 3 Under år tre specialiserar du dig mot fysisk oceanografi och lär
dig grundläggande hydrodynamisk teori och metodik samtidigt som
du läser matematik.
Fysisk oceanografi 1 – Marina processer
Innehåller grundläggande strömningsmekanik och hur de styrande
ekvationerna beror på olika rums och tidskalor. Kursen behandlar också
turbulens och blandningsfenomen samt vissa viktiga typer av vågfenomen.
Fysisk oceanografi 2 – Geofysisk hydrodynamik
Här går vi upp på de stora skalorna där jordrotationen är betydelsefull
och går bland annat igenom teorin för roterande koordinatsystem,
virvling och storskaliga vågor.
Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete.
18
Vattenprovtagning på universitets
forskningsfartyg Skagerak
Odens expeditionen till Antarktis
vintern 2010-2011.
Analys av vattenprover ombord
på Skagerak.
19
Kandidatprogram i Geografi
GE0400 Geografi: baskurs
HT
Introduktion 7,5 hp
Processer i naturen 7,5 hp
Människans aktiviteter och nyttjande av jordens
resurser 7,5 hp
ÅR 1
Regionen som studieområde 7,5 hp
VT
GE2120 Geografi fortsättningskurs
De stora systemen i naturen; regionala förutsättningar och risker 7,5 hp
Nord-sydrelationer och globala perspektiv 7,5 hp
Geografiska dilemman - hållbar utveckling 7,5 hp
Självständigt arbete 7,5 hp
HT
Valfria kurser
ÅR 2
Valfria kurser
VT
Fakultetsgemensamma kurser 15 hp
Valfria kurser
ÅR 3
HT
GE3000 Geografi: fördjupningskurs 1
GIS 7,5 hp
Geografiska metoder 7,5 hp
Fältkurs 7,5 hp
Geografi specialisering 7,5 hp
GE4200 Geografi: fördjupningskurs 2
VT
Teori och metod 7,5 hp
Det föränderliga landskapet - GIS projekt 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
20
Ungern
Geografen vet!
År 1 Basårets första termin är en introduktion till geografiämnet. Du
arbetar med kartor och karteringsarbete både i fält och i digital form. I
delmomentet naturgeografi får du grundläggande kunskaper om hur
landskapet och dess former bildas och omformas samt om klimatet och
processer i atmosfären. I det kulturgeografiska delmomentet studeras
hur samhället och landskapet förändras, beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Baskursen avslutas med att du i
grupp skriver ett regionalgeografiskt arbete.
I kursen ingår kortare exkursioner och arbete i fält där du får en introduktion till att arbeta i fält som geograf.
GEOGRAFI
GEOGRAFI
Vad händer med jorden?
Basårets andra termin inleds med en kurs som fokuserar på naturkatastrofer. Du får en teoretisk insikt i orsaken till naturkatastrofer samt
hur samhället kan hantera risker. Under nästa delmoment behandlas
regionala skillnader i världen, t.ex. internationell arbetsfördelning,
handelsrelationer, resursfördelning och internationellt samarbete. I
delmomentet geografiska dilemman studeras de konsekvenser som
mänsklig verksamhet på jorden har i lokal, regional eller global skala.
Fältmoment och exkursion ingår. Kursen avslutas med att du skriver
en uppsats som fokuseras kring ett geografiskt problemområde.
År 2 Du som är intresserad av klimatförändringar kan läsa tillsammans
med de geovetare som specialiserar sig mot klimatologi/naturgeografi.
De kurserna beskrivs på sidan 13. Du har också möjlighet att välja
kulturgeografiska kurser eller andra kurser på GU, t.ex. språk, ekonomi
eller globala studier. Du bör även läsa de fakultetsgemensamma kurserna
under år 2.
År 3 Fördjupningskurs 1 inleds med en fortsättningskurs i Geografiska
informationssystem (GIS). GIS utgör ett av de viktigaste verktygen för
dig som geograf på arbetsmarknaden och strävan är att programmet
som helhet skall ge dig de kunskaper du behöver för att kunna arbeta
med GIS inom de olika verksamhetsområden du kan tänkas komma att
hamna i som yrkesverksam geograf. Betoningen på metodik fortsätter
under kursens senare hälft. Under denna del erbjuds en resa till något
utomnordiskt land där vi arbetar i fält med de olika geografiska
problemställningar som berörts under de tidigare kurserna. Kursen
avslutas med ett arbete som har en specialiserad inriktning mot natureller kulturgeografi. Den avslutande fördjupningskursen omfattar dels
ett projektarbete med inriktning mot GIS där avsikten är att du självständigt skall kunna utföra ett arbete med utgångspunkt i GIS-metodik.
Under den senare delen av kursen skriver du ditt examensarbete i nära
samarbete med en handledare.
21
Som student kommer du någon gång upp frågor som rör studieval, studieupplägg, registrering, tentor mm. Då är du välkommen till Studentcentrum
som bistår studenter som läser inom den Naturvetenskapliga fakulteten. Vi
finns på plan 1 på Geovetarcentrum.
Studentcentrum för
naturvetenskap
Vaktmästare vid Institutionen
för geovetenskaper
Besök: Geovetarcentrum (GVC),
Guldhedsgatan 5a
Expeditionstider: Må-tor 9.00–16.00,
fre 9.00-12.00, telefon 031-786 98 58
mail [email protected]
Kan hjälpa dig med bok-/kompendieköp, krånglande kopieringsapparater,
tryckning av uppsatser mm.
Muhamed sitter i rum 419 och om han
inte är där kan du ringa honom.
Studievägledare
Vaktmästare
Kan hjälpa dig med: studieval, studieupplägg, tillgodoräknande av tidigare
studier, behörighet mm.
Studentadministration
Kan hjälpa dig med tentor, registrering,
lån av studentuppsatser mm.
Muhamed Trnka
Tel: 031-786 19 52
mail muhamed.trnka@ gu.se
må-fre 8.00-14.30
(om inget annat meddelas)
Så här hittar du till GeovetarCentrum
K A R TA / VÄ G B E S K R I V N I N G
ST U DEN TCEN T RU M
Välkommen till
Studentcentrum för
Naturvetenskapliga fakulteten
Institutionen för geovetenskaper ligger i Geovetarcentrum på Guldhedsgatan 5. För att komma hit från Centralstationen, tag spårvagnslinje 7 eller 13 till hållplats Wavrinskys plats som ligger 50 meter från
GVC. Från centrum kan du också ta spårvagn 10, stombuss 16 eller
buss 58 till Wavrinskys plats. Från Korsvägen kan du ta spårvagn 6,7
eller 13 till Wavrinskys plats.
För mer information hänvisar vi dig till Västtrafiks hemsida:
http://www.vasttrafik.se
För dig som kör är det enkelt att parkera i närheten av Geovetarcentrum.
Sväng till höger vid Wavrinskys plats in på Reutersgatan, tag sedan
till vänster på Vildapelgatan. Parkering finns även utanför entré Ängemarken och vid Sahlgrenska.
Från vänster till höger: Gabrielle Ygdell (studievägledare), Karin Karlson (studievägledare), Frida
Sjöström (studieadministratör), Anita Svan (studieadministratör), Jenny Öjhage(studievägledare),
Gunilla Zachau(studieadministratör), Caroline Tengroth (studievägledare), Titti Wahlström
22
23
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
FRÅN A TILL Ö
Akademisk kvart
Kursansvarig lärare meddelar vilka tidsregler som gäller för kursen. Med akademisk
kvart menas att läraren startar undervisningen kvart över hel timme. T.ex. startar
undervisningen kl. 10.15 om det står 10 på schemat. Står det däremot 10.00 startar
vanligtvis undervisningen prick 10.00. Vid vissa tillfällen (exempelvis studiebesök)
kan det hända att du börjar på utsatt tid. TENTAMEN BÖRJAR ALLTID PÅ UTSATT
TID (alltså ingen akademisk kvart tillämpas)!!!
Akademiska studier
Studier på universitet är frivilliga och du ansvarar själv för att lärandemålen uppfylls. Under dina studier kommer du inte bara att få en värdefull och intressant utbildning utan du kommer också att lära dig akademisk metodik. Du kommer lära
dig att söka information, ställa kritiska frågor, göra egna undersökningar för att
besvara dessa, analysera och dra slutsatser av det insamlade materialet, göra
egna jämförelser mellan dina resultat samt kritiskt granska publicerat material
samt slutligen skriva och presentera ditt material på ett lättfattligt sätt, såväl skriftligt som muntligt.
Ditt egenansvar som student är stort då undervisningen bygger på din vilja att lära.
Läraren ger studiematerialet struktur och visar hur detta är uppbyggt och du inhämtar kunskapen samt behandlar materialet självständigt. När du är klar med din
utbildning har du fått gedigna ämneskunskaper och lärt dig akademisk metodik,
färdigheter som ger hög anställningsbarhet på arbetsmarknaden.
Ansökan till kurser
Oavsett om du läser på program eller fristående kurser måste du alltid söka de kurser du vill läsa nästa termin. Ansökan görs via www.antagning.se. Inför höstterminen
är studera.nu öppen för ansökningar 15-mars–15 april och inför vårterminen 15 september–15 oktober.
Betyg och bedömning
Betygsskala och former för bedömning (inklusive eventuella obligatoriska moment
med krav på närvaro för godkänd kurs) anges i kursplanen för respektive kurs. Slutbetyg på kurs ges när alla delkursmoment är klara. Betygsindelningen är tregradig
med Väl Godkänd = VG, Godkänd = G, Underkänd = U. Vissa delkursmoment/kurser
kan ha en tvågradig skala med G och U. Du kan inte tentera om en kurs där du redan
har erhållit betyget G.
Om du har underkänts två gånger i prov för hel kurs eller del av kurs, har du rätt att
begära en annan examinator.
Bibliotek
Ett av Göteborgs universitetsbibliotek hittar du på entréplan, våning 3. Här hittar du
böcker och tidskrifter inom det geovetenskapliga området. Det finns även datorer
tillgängliga för litteratursökning. Öppettider: mån-tor 8.30-17.30, fre 8.30-16.00. Du
behöver ett speciellt lånekort som du får på biblioteket.
För mer information om Universitetsbibliotek se: www.ub.gu.se
Datasalar
På GVC finns det fyra datasalar tillgängliga för studenter utan bokning. Observera
dock att det ibland är undervisning i dessa salar och då är de vanligtvis inte tillgängliga. Observera att ingen mat och dryck får förekomma i datasalarna. Om det
uppstår problem med datorer eller skrivare skall du vända dig till Mats Olsson
[email protected] som sitter i rum 4058 i anslutning till GIS-labbet.
På Universitetsbiblioteken finns datorplatser som kan bokas via bibliotekets hemsida på Internet.
E-post
Som student på GU får du en egen e-mailadress.
Din e-post är ditt anvä[email protected]. Kontrollera regelbundet din e-post
från Göteborgs universitet.
Förkunskapskrav
För att kunna studera vidare på fortsättningskurser och sedan fördjupningskurser
krävs generellt att samtliga moment på baskurser respektive fortsättningskurser ska
vara godkända.
Försäkringar
Som student är du försäkrad (personskadeförsäkring för studenter) under studietid
och under direkt färd mellan bostaden och universitetet. Det finns också försäkring
för utlandsstudier (Student UT) samt för inresande utbytesstudenter (Student IN).
Läs mer om de tre försäkringarna på Kammarkollegiets webbsida:
www.kammarkollegiet.se
Grupprum
Det finns flera rum som kan utnyttjas för grupparbeten på GVC.
GUL, Göteborgs Universitets Lärplattform
GUL är en webbaserad lärplattform, som införts på Göteborgs Universitet för att
förbättra möjligheter för lärare och studenter att samarbeta. I GUL finns en mängd
olika verktyg som är användbara för samarbete inom såväl campusbaserade kurser
som distanskurser. Lärare och studenter kan till exempel arbeta med delade dokument, i diskussionsforum, chatrum eller via webkonferens. Det finns även olika
möjligheter att följa upp studenternas resultat. Enligt kurslärares anvisningar kan
det också förekomma att andra dokument går att hämta från hemsidan. Varje kurs
har sin egen anslags¬tavla på GUL. Det är viktigt att med jämna mellanrum gå in
på anslagstavlan och titta eftersom ny information om kursen och schema läggs ut
där. Direktlänk till GUL finner du på din hemsida på studentportalen eller gå in via
www.gul.gu.se.
GU-studentkonto
Efter registrering på kursen får du informationsmaterial. Du får tillgång till lösenord
och användar-id samt kod till GU:s student¬konto via Göteborgs universitets
Studentservice.
Du aktiverar ditt studentkonto här: http://www.utbildning.gu.se/student
Kontot kan sedan användas till tjänster i GUL, studentportalen och Student-ladok.
Det du behöver göra för att kunna använda dig av de tjänster som är skyddade
bakom lösenord är att aktivera ditt lösenord på studentkontot vilket du måste göra
inom 3 månader efter det du har blivit antagen på GU. Studentkontot nås via adress:
www.portalen.gu.se Vid problem med studentkontot kan man få hjälp på:
http://support.student.gu.se
universitetet. www.career.adm.gu.se
På exkursion till
Norge.
Examen
Efter fullföljd högskoleutbildning ansöker du om examen hos examensenheten på
Göteborgs universitet som finns på Avdelningen för studentfrågor på Karl Gustavsgatan 29. Kontakta dem angående frågor om examen: besök: mån-fre 9-12, tel: 031786 1850, mån-fre 9-12.
Information om examen finns på http://www.utbildning.gu.se/examen/
OBS! Det är bara slutförda kurser som kan ingå i examen.
24
Funktionshinder
Om du har ett funktionshinder och behöver särskilt stöd för att kunna genomföra
sina studier kan få hjälp med det. Universitetet kan t ex erbjuda teckenspråkstolkar,
arvodera lektörer, ge möjlighet till hjälp med anteckningar, ge stödundervisning samt
anställa assistenter åt rörelsehindrade. Information om stöd för funktionshindrade
finns här http://www.utbildning.gu.se/student/funktionshinder/
25
Kopiering och utskrifter
På universitetsbiblioteken säljs kopieringskort som går att använda för kopiering där.
Kortet används också som utskriftskort från datorerna på universitetsbiblioteken.
KTB
Kurs- och tidningsbiblioteket, ett av universitetsbiblioteken. Ligger mittemot Handelshögskolan på Vasagatan. Biblioteket ger tillgång till UB:s stora samlingar av dagliga
tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal utländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin.
Öppettider: mån-to 8.30-22, fre 8.30-20, lör-sön 10-18.
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
Karriärcentrum
Hit kan du som student eller nyutexaminerad akademiker vända dig för att få karriärvägledning och kunskap om arbetsmarknaden. De anordnar bl a seminarium om hur
du lyckas på anställningsintervjun och skriver en bra ansökan/CV/meritförteckning.
Karriärcentrum är lokaliserade på Karl Gustavs¬gatan 29.
DROP IN mån o ons 13-16, tis 10-12. Telefon: 031-786 69 01. Karriärcentrum servar
hela universitetet. www.career.adm.gu.se
Kurslitteratur
Kurslitteraturen är vanligen på engelska och kompletteras ofta av kompendier, vetenskapliga artiklar, laborationshandledningar etc. Information om kurslitteraturen
finns i litteraturlistan som bifogas kursplanen samt finns på GUL.
Litteraturen kan köpas på Chalmers bokhandel, Cremona eller via Internet.
Kompendier köps hos tekniker Muhamed Trnka, plan 4.
Kursplaner
Kursplanen är en formell beskrivning av kursen, där kursens lärandemål, delkurser,
examinationsform, nivåbestämning m.m. finns angivet. Kursplanen finns på GUL
under respektive ämne och kurs samt våra utbildningssidor på webben.
Kursansvarig lärare
Varje kurs som ges har en kursansvarig lärare som har huvudansvaret för kursens
genomförande vad beträffar lärare, undervisningsmaterial, litteratur, tentor mm.
Har du några synpunkter på kursen, är det den kursansvarige du skall tala med.
Namn, telefon-nummer och e-postadress finns på GUL eller i KataGU,
http://katagu.gu.se/
Kursvärdering
Varje kurs skall utvärderas och resultaten bli föremål för diskussion mellan lärarna
på kursen och representanter för studenterna. Utvärderingen sker efter avslutad
kurs av kursansvarig lärare. Utvärderingarna är viktiga för kvaliteten på och
utvecklingen av kursen och Dina synpunkter använder vi som underlag för planeringen av kommande kurser. För att få en representativ bild från alla deltagare
i kursen är det viktigt att du tänker igenom dina svar och ger oss tydlig och
konstruktiv kritik, både positiv och negativ. Vi förutsätter att alla studenter medverkar
i utvärderingen.
Ladok
Är universitetets datorbaserade studiedokumentationssystem för studerande i den
grundläggande utbildningen och i forskarutbildningen. I detta system inrapporteras
studenters resultat.
Ladok-student
Du kan själv kontrollera dina uppgifter i Ladok i form av kurs¬registreringar och
resultat. För att utnyttja tjänsten måste du ha aktiverat ditt GU-studentkonto. Kan
nås via www.gu.se/student/
Language Support
Are you interested in improving your academic language? The Language Support
offers individual assistance on text structure, grammar usage and style, guidance on
how you can continue to develop your language skills on your own, and feedback in
preparation for oral presentations.
www.utbildning.gu.se/education/academic-life/language-support
Likabehandlingsombud
Likabehandlingsombud på GVC är Göran Björck [email protected]
Du hittar Göteborgs universitets likabehandlingspolicy här:
http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1293/1293628_Policylikabehandling091218.pd
Mobiltelefon
Mobiltelefonen ska vara avstängd under pågående föreläsning!
26
Provtagning på universitets
forskningsfartyg Skagerak
27
När misstänkta fall upptäcks undersöks de och vid kvarstående misstanke anmäls
dessa till rektor. GU har en gemensam handlingsplan för förebyggande av fusk/
plagiering där det tydliggörs och exemplifieras hur plagiering kan förebyggas.
Handlingsplan för förebyggande av fusk/plagiering finns på:
http://www.pil.gu.se/digitalAssets/1296/1296465_forebyggande.pdf
Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet
Det gemensamma dokument där studenter, lärare, studierektorer, prefekter, m.fl.
finner sina rättigheter och skyldigheter beskrivna. Den finns i tryckt form hos studieexpeditionen på GVC och för nedladdning http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1299/1299480_regelsamling_svensk.pdf
Registrering
Inför varje termins- och kursstart måste du registrera dig för att ta din plats i anspråk
och därmed delta i undervisningen och göra tentor. Registreringen är nödvändig för
att resultat på kursen ska kunna registreras i Ladok. Studieadministrationen skickar
inför terminsstarten ut information om tid och plats för registrering. Om du inte kan
komma första kursdagen måste du kontakta Studentcentrum.
OBS! Om du inte registrerar dig vid kursstart riskerar du att förlora din plats på kursen.
Schema
Finns på kursens GUL sida. Schemaändringar läggs ut på GUL.
28
Servicecenter
Om du har frågor om Göteborgs universitet, vårt utbud, hur du tar dig till olika lokaler
eller var du kan få studievägledning, kan du vända dig till något av våra Servicecenter.
Du som redan är student kan bl.a. köpa kompendier, få ut studieintyg och ordna ditt
GU-kort här. www.gu.se/servicecenter
Språkhandledning
Är du intresserad av att förbättra ditt akademiska språk? Språkhandledningen
erbjuder individuella samtal kring struktur, stil och språk, vägledning i hur du kan
jobba vidare med ditt språk på egen hand och tips inför muntliga presentationer.
Boka tid med en språkhandledare!
www.utbildning.gu.se/student/sprakhandledning
Stipendier
Det finns vissa stipendier och bidrag som är riktade speciellt till dig som är verksam
vid Göteborgs universitet, men sedan finns det övriga stipendier som riktar sig till
studenter. Mer information om stipendier finns på:
http://www.gu.se/forskning/stipendier/
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
Plagiering och fusk
Plagiering är användningen av någon annans alster/produkt, eller delar därav, utan
att detta klargörs genom källhänvisning och fusk är att vilseleda med uppsåt inför
examination. För att förhindra studenter som avsiktligt använder genvägar och otilllåtna hjälpmedel för att ta sig fram måste olika granskningar och kontroller göras.
GU använder plagiatkontrollsystemet URKUND.
Mer information om akademiskt skrivande och plagiering finner du på
http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/akademisktskrivande/
Studenthälsovård
Du som studerar vid Göteborgs universitet har tillgång till studenthälsovård via
GFS Studenthälsan. Om du mår dåligt fysiskt eller psykiskt och dina studier påverkas
är du välkommen att vända dig till Studenthälsan. GFS Studenthälsan arbetar med
studiemiljöfrågor, vilket innefattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
De erbjuder information och rådgivning i hälsofrågor. Personalen har lång erfarenhet
av att arbeta med studenter och studierelaterade problem. Tveka inte att kontakta
GFS Studenthälsan. De har tystnadsplikt. Inga patientavgifter.
GFS Studenthälsan finns på Kaserntorget 11B, 6 vån. Tel 031-10 69 70 välj sjuksköterska, psykolog eller kurator, sjukgymnast/ergonom.
http://www.akademihalsan.se/
Grusvägarna i Namibia är ganska bra men
däck kan gå sönder ändå.
29
Ämnesgruppen är länken mellan studenterna och institutionens anställda. ÄG
arbetar för demokrati och jämställdhet, men också för god arbetsmiljö. Ämnesgruppens viktigaste uppgift är utbildningsbevakning, det vill säga att se till att utbildningen håller en hög kvalitet. Som representant för ämnesgruppen kan du vara
med och föra en dialog med institutionen och du representerar då inte bara dig
själv utan alla studenter inom ditt ämne. ÄG ordnar också olika sociala aktiviteter
och evenemang.
Studentportalen
Universitetets webbtjänster för studenter är samlade i en studentportal. som nås via
www.student.gu.se Sidan är personlig och här kan du hitta uppgifter om registreringar och resultat, skriva ut studieintyg osv.
Användar-id och lösenord skickas till dig i två separata kuvert till din folkbokföringsadress eller den tillfälliga adress du angivit i ansökan. Kontrollera din adress i Ladok.
Om du blir antagen efter terminsstart måste du först vara registrerad för att dina
kontouppgifter skall skickas.
Studieavbrott
Tidigt avbrott på kurs kan göras inom tre veckor från kursstart och då kan kursen
sökas igen vid senare tillfälle. Vid senare avbrott kan kursen inte sökas vid senare
tillfälle utan en omregistrering får ske för att slutföra studierna. Avbrott på kurs ska
anmälas till studieadministrationen. Avbrott på program anmäler du alltid till studievägledaren. Ange datum för avbrott.
Studieform
Studieformerna varierar mellan kurserna för att du lättare skall kunna välja en utbildning som passar just dig. Det finns kurser på heltid, deltid, distans och nätbaserade
kurser. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmars studier per vecka. Deltidsstudier
innebär lägre studietakt, t ex halv- eller kvartsfart. Undervisningen kan även vara
förlagd till kvällstid eller veckoslut. Distansstudier innebär mycket självstudier där
undervisningen är koncentrerad till ett fåtal träffar. För nätbaserade kurser sker
undervisningen och kontakten med läraren via Internet.
Studieintyg – registreringsintyg, resultatintyg
Intyg på att du är registrerad på kurs, studieintyg, poängrapporteringar i Ladok och
liknande kan du beställa från http://www.service.gf.gu.se/servicecenter
Studieintyg - verifierbara
Du som är student nu vid Göteborgs universitet kan själv skriva ut ett verifierbart
resultatintyg via Studentportalens ”Ladok På Webb”-tjänst (LPW). Intyget kan du
använda vid ansökan om arbete, studier, stipendier eller liknande. Intyget är lika
giltigt och ser likadant ut som det Ladok-intyg som du får från studentavdelningen.
Studiemedel
När du studerar på högskola kan du få studiemedel som består av bidrag och lån.
Mer information om studiemedel finns på: www.csn.se
Studieuppehåll
Du kan göra uppehåll i pågående studier på kurser eller inom program vilket du meddelar din studievägledare om.
OBS! Du har inte rätt att när som helst återfå studieplats efter studieuppehåll utan
endast om det finns en ledig utbildningsplats. Måste du av särskilda skäl göra studieuppehåll under pågående termin skall du anmäla detta till institutionen på särskild
blankett och då kan du ha platsgaranti.
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
Studentkårsmedlemskap
På Göteborgs universitet finns det fyra studentkårer som organiserar universitetets
studenter. Kårerna bevakar sina medlemmars sociala och akademiska intressen
och spelar en aktiv roll i formandet av universitetet på alla nivåer. Som student vid
GVC kan du bli medlem i Göta studentkår, http://www.gus.gu.se/
Göta studentkår består i sin tur av ett antal sektioner och en av dessa är Naturvetarsektionen, NVS som i sin tur har olika ämnesgrupper, ÄG.
OBS! Om du inte anmäler studieuppehåll, kommer CSN att räkna motsvarande tid
som studietid.
Studievägledning, centralt
Här kan du få personlig vägledning inför studie- och yrkeslivet. Vi är till både för dig
som funderar på att börja studera och för dig som redan är student. Du får hjälp med
att klargöra dina tankar och intressen för att kunna göra ett medvetet val. Vägledningen är mer generell än på institutionen och vi arbetar med frågor som är gemensamma för hela universitetet samt samarbetar med andra universitet och högskolor
gällande sådant som berör studentfrågor, t.ex. studievägledning, ansökningar och
antagning, studiedokumentation och examensfrågor.
Besök: Karl Gustavsgatan 29. Informationshallen har öppet mån-tor 10.00-11.30.
Telefontid mån-tor 9.00-10.00 på 031-786 1860.
http://www.utbildning.gu.se/studieochkarriarvagledning/centralstudievagledning/
Terminstider
Höstterminen sträcker sig från den 1 september till den 18 januari och vårterminen
från den 19 januari till den 7 juni. Undervisningen kan dock börja och sluta vid andra
tidpunkter.
Studier på annan högskola
Tillgodoräknande av studier från en annan högskola görs av studievägledare eller
studierektorn.
30
31
B R A AT T V E TA
Tentamen/Examination
Efter varje kurs görs en examination som är en kunskapsredovisning och kontroll.
Examinationerna kan utföras på olika sätt, det kan vara en muntlig presentation,
skriftlig hemtentamen, skriftlig rapport eller skriftlig salstentamen. Det senare är
vanligast och då gäller särskilda regler som du måste följa. Skrivningsvakten talar
om vilka regler som gäller, t ex måste du sitta på anvisad plats, du får inte lämna
skrivsalen inom 30 min och naturligtvis är inga hjälpmedel tillåtna såvida inte
examinator har meddelat något annat.
Om du får underkänt vid det ordinarie tentamenstillfället har du möjlighet att göra
en omtentamen, observera att du inte får tentera om du redan har en godkänd
tentamen.
Vid första tentamenstillfället behöver du inte anmäla dig och vid en eventuell omtentamen gör du en anmälan till någon av administratörerna på Studentcentrum.
Tentamensresultat
Meddelande om resultat får du med e-post via Ladok. Detta sker automatiskt så
fort tentan är rättad och resultaten är registrerade i Ladok. Rättade tentor återfås
hos Monika Lindhe-Fredriksson. Kontrollera alltid att du har fått rätt betyg och att
poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt.
Trådlöst nätverk
Som student har du tillgång till GUWLAN som är Göteborgs universitets trådlösa
nätverk. Du loggar enkelt in med samma konto som i Student- och Medarbetarportalen. För mer information om trådlöst nätverk se: http://guwlan.gu.se/
Undervisning
Undervisningen är uppdelad i lärarledd undervisning och självstudier och uppgår
tillsammans till ca 40 timmar per vecka för heltidsstudier. Undervisningen sker i
huvudsak som föreläsningar, laborationer, räkneövningar och projektarbeten i
grupp. I många av våra utbildningar ingår även exkursioner och fältstudier, både
inom och utanför Göteborg. Vissa moment i undervisningen är obligatoriska, vilket
framgår av kursens schema.
Uppsatser
Det finns referensexemplar av C- och D-uppsatser för utlåning. Kontakta ansvarig
lärare för närmare upplysningar.
Utlandsstudier
Göteborgs universitet har flera utbytesprogram med utländska universitet och
högskolor. Kontakta studievägledarna på Studentcentrum för naturvetenskap för
mer information.
Öppettider GVC
Ytterdörrarna på GVC är öppna mellan 8.00-16.30 på vardagar om inget annat
meddelas. Under helger samt när ingen undervisning bedrivs är dörrarna låsta och
larmade.
32
Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper 031-786 00 00 (växel)
