Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
031-786 00 00 (växel)
VÄLKOMMEN TILL
GEOVETARCENTRUM
2011
INNEHÅLL
Inledning/prefektsid. 4
Kontaktpersoner sid. 5
Berggrundsgeologi, Miljö-och
jordartsgeologi och Maringeologi
Schema sid. 6
Geologisid. 7
Marina vetenskaper/Oceanografi
Schemasid. 10
Fysisk Oceanografisid. 11
Klimatologi/Naturgeografi
Schemasid. 12
Klimatologi/Naturgeografisid. 13
Geografi
Schemasid. 14
Geografisid. 15
Studentcentrum
och Studievägledare Sid. 16
Så här hittar du till GeovetarCentrum
sid. 17
Bra att veta
Från A till Ö
Creative Support 2011, Svanenmärkt tryckproduktion
sid. 18
3
Livsavgörande frågor för
samhället där geovetaren har
kunskapen!
Kandidatprogrammet i geovetenskap börjar med ett geovetenskapligt
basår. Under den första terminen får du lära dig den spännande historien
om hur jordklotet är uppbyggt och hur det fungerar. I kursen ingår naturligtvis exkursioner och övningsmoment i fält. Du får också lära dig hur
vår atmosfär och våra oceaner fungerar. Hur uppkommer vindarna på
jordklotet? Hur går strömmarna i jordens stora hav? Vad driver dem och
hur påverkar de klimatet?
Första halvan av vårterminen ägnas åt geografiska informationssystem (GIS). Här får du lära dig att lägga in
geovetenskaplig information i olika geografiska kartformat. Användningen av GIS i samhället ökar lavinartat och är därför ett verktyg som du kommer ha
stor användning av i ditt yrkesliv.
Under kursen i geovetenskaplig metodik får du
vara med om många av de fältmoment som geovetare behöver känna till. Vi åker ut med båt för att
ta prover av havsvatten och bottensediment.
På land karterar vi berggrund och jord och gör geofysiska mätningar. I laboratoriet analyserar vi proverna
och ritar upp kartor. Under kursen ägnas mycket tid
åt fältarbete och arbete i grupper.
Efter basåret blir det inte svårt för dig att välja
inriktning på dina fortsatta studier. Du kan välja
att bli berggrundsgeolog eller miljö- och
jordartsgeolog. Är du intresserad av havet
kan du bli maringeolog. Vill du veta mer
om jordens klimat kan du följa vårt internationella kandidatprogram i klimatologi.
Kontaktpersoner
På följande sidor har vi samlat en mängd praktisk
information som du som student kan ha nytta av i
dina studier här hos oss. Det är sådant som våra
studenter brukar fråga efter och som vi därför
tror kan underlätta för dig i dina studier. Tycker Du
att det fattas något i guiden, ta gärna kontakt
med oss. Besök också hemsidan för institutionen för geovetenskap på internet där det finns
ytterligare information att få: www.gvc.gu.se
Du kan också kontakta Studentcentrum
som presenteras på sidan 16 i den
här broschyren.
K O N TA K T P E R S O N E R
INLEDNING/PREFEKT
Räcker jordens resurser?
Vad händer med haven
och klimatet?
Utbildningskoordinator Kerstin Ericson
Telefon 031-786 19 56
E-post: [email protected]
Berggrundsgeologi
Lennart Björklund. Telefon 031-786 28 03
E-post [email protected]
Miljö- och jordartsgeologi
Mark Johnson. Telefon 031-786 28 08
E-post [email protected]
Maringeologi
Kjell Nordberg. Telefon 786 28 61
E-post [email protected]
Oceanografi
Göran Björk
Telefon 031- 786 28 58
E-post [email protected]
Klimatologi/naturgeografi
Hans Linderholm. Telefon 031-786 28 87
E-post [email protected]
Geografi
Prefekt Gun Selldén
Telefon 031-786 26 21
E-post [email protected]
4
Mats Olvmo. Telefon 031-786 19 63
E-post [email protected]
Institutionen för geovetenskaper
5
HT
GV1410 Geovetenskap grundkurs
Gemensamma
geologikurser
ÅR 1
Berggrundsgeolog
NGN170 GIS 15 hp
VT
Miljö- och
jordartsgeologi
GVN400 Geovetenskaplig metodik
HT
ÅR 2
KÄN091 Sedimentologi
MPN120 Geokemi I
MG1000 Stratigrafi och dateringsmetoder
VT
MPN041 Tillämpad geofysik I
Berggrundsgeologi
Miljö- och jordartsgeologi
MPN031 Magmatiska och
metamorfa bergarter
KÄ1600 Kvartär paleontologi
MPN022 Global tektonik
NGN150 Kustprocesser
MPN023 Regional berggrundsgeologi
KÄN111 Jordartsgeologi
MPN051 Tillämpad geofysik II
MPN051 Tillämpad geofyisk II
MPN222 Malmgeologi och
opakmikroskopering
KÄN041 Kvartärutveckling
och paleoklimat
KÄN471 Tillämpad geologi
KÄN471 Tillämpad geologi
MPN021 Strukurgeologi
MPN021 Strukurgeologi
ES1300 Naturresurshushållning
ES1300 Naturresurshushållning
GVO415 Examensarbete
15 hp
GVO415 Examensarbete
15 hp
VT
ÅR 3
HT
ÅR 2
VT
MPN011 Mineralogi
Berggrundsgeologer undersöker förekomster av bergarter, mineral,
malmer, olja och gas samt grundvatten i berg. Miljö- och jordartsgeologer klassificerar jordarter som till exempel lera, sand och grus, för att
bl.a. bedöma risken för spridning av miljögifter till grundvattnet och för
att avgöra om marken utgör ett stabilt underlag för byggen. Geofysiker
undersöker jordlagren, berggrunden och grundvattenförekomster långt
ner i jordskorpan. Maringeologer undersöker havsbottnarnas sediment,
studerar utvecklingen av havsmiljön och klimatförändringar men också
miljögiftspridning, miljögiftsövervakning och undersökningar för t ex
havsbaserad vind- och vågkraft etc.
Jordartsgeologi Här får du veta mycket om olika jordarter, hur de ser ut
och hur de bildas. Eftersom det finns mycket sediment avsatta under
istiden, behandlas kursen mest om morän, isälvsavlagringar, och sjö och
marin lera, men även glaciärer och istiden.
År 3 Tredje året läser alla Tillämpad geofysik II. Här får du praktisk
erfarenhet av de metoder du läst
om under den första kursen.
GEOLOG I
Geovetenskapligt
basår
Räcker jordens resurser?
GEOLOG I
GEOLOG I
Geologi
Kandidatprogram i geovetenskap med specialisering
mot berggrundsgeologi, miljö- och jordar tsgeologi
och maringeologi.
Kustprocesser handlar om att studera erosion och sedimentation i
strandområden, ett stort problem i världen. Innehållet omfattar geologiska, geografiska och oceanografiska perspektiv.
Under Malmgeologi och opakmikroskopering får bergrundsgeologerna studera förekomster och
de processer som skapar malmer
och ekonomiskt värdefulla mineral.
Geologer kan arbeta inom gruvindustrin, i konsultbolag, inom
kommunen eller länsstyrelsen med
miljöövervakning eller inom statliga myndigheter som Sveriges
geologiska undersökning (SGU),
Statens geotekniska institut (SGI),
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och internationella oljeoch prospekteringsbolag.
Samtidigt läser Miljö-och jordartsgeologerna Kvartär utveckling och
paleoklimat där de lär sig om jordens utveckling med istider och
värmetider och variationer i klimatet
runt om i världen innan människans
påverkan.
Skredet i Munkedal med stor förödelse
för bil- och tagtrafiken uner lång tid.
Kursen i Tillämpad geologi läses
av alla. Du får lära dig hur geologen löser problem i samband med byggande av tunnlar, dammar och vägar och riskanalys av skred i jord och
berg.
År 1 Första året är ett geovetenskapligt basår och här läser du geovetenskaplig grundkurs. Du får också lära dig GIS och grundläggande
geovetenskaplig metodik.
Strukturgeologi förklarar hur mineral bryts, böjs och dras ut, och berglager veckas och förskiffras av krafterna i en bergskedjas bildning.
År 2 Sedimentologi är ett viktigt ämne som beskriver hur sediment
bildas och avlagras i olika miljöer, i vatten, is och på land.
Vårterminen tredje året börjar med en kurs i Naturresurshushållning.
Du lär dig olika naturvetenskapliga och ekonomiska/samhällsvetenskapliga begrepp för att beskriva naturresurser, dess användning och
möjlig hushållning.
Geokemi 1 här får du lära dig om grundämnens förekomst och ursprung, solsystemet och om planeterna. Här behandlas jordklotets,
mineralens och bergarternas kemi och tillämpning till områden som
kärnavfallsförvaring och miljöförörening.
Terminen avslutas med ett examensarbete. Ämnet beror naturligtvis
på vilken specialisering du valt.
Stratigrafi och dateringsmetoder: här får du veta mer om hur jordoch bergslager kan namnges och användas för att tolka geologi liksom
åldersbestämning.
En maringeolog behöver gedigna kunskaper i geologi men också om
processer i den marina miljön och om oceanografi. De som väljer att
specialisera sig mot Maringeologi eller Miljö- och jordartsgeologi kan
välja kursen Marin mikropaleontologi istället för Mineralogi. Här lär
du dig om de vanligaste marina mikrofossilen och deras användbarhet
för tolkning av havsmiljöer och klimatförändringar. Den huvudsakliga
specialiseringen i maringeologi sker dock på masternivå.
Mineralogi På den här kursen lär du dig olika mineralers kemi, egenskaper och förekomstsätt, samt metoder att studera dessa.
Tillämpad geofysik I Här lär du dig de geofysiska metodernas teoretiska bakgrunder samt deras tolkningsteorier. Kursen behandlar bl a
seismik, gravitation, magnetism, elektricitet och elektromagnetism.
Nu är det dags att välja specialisering mot Berggrundsgeologi eller
Miljö- och jordartsgeologi. De som väljer att specialisera sig mot Maringeologi följer vanligtvis Miljö-och jordartsspåret.
Berggrundsgeologerna börjar med en kurs i Magmatiska och metamorfa
bergarter. Här lär du dig bland annat om hur kontinenternas och oceanbottnarnas skorpa skapas och omformas? Vad händer i en magmakammare och hur kristalliserar en granit jämfört med en basaltisk smälta?
Global tektonik handlar om hur jordklotet omskapas i stor skala, värmeflöde och dynamik från jordens kärna och mantel, ut till de stela tektoniska plattornas rörelser.
I Regional geologi studerar du hur Skandinaviens geologi, särskilt
Sveriges, kommit till under en tid spännande över större delen av Jordens
ålder. Kursen är därför packad med exkursioner och fältmoment.
Miljö-och jordartsgeologerna börjar med en kurs i Kvartärpaleontologi
där du får du lära dig om ekologiska och klimatologiska förändringar i
naturen och hur du spårar dem.
6
7
8
Undervattenskamera
Läs Marina vetenskaper!
Oceanografi, läran om havet, har förgreningar inom fysik, biologi,
År 2 Under det andra
kemi och geologi. Insikten om att havet och jorden måste betraktas
som sammanhängande system gör att oceanografer ofta arbetar med
frågeställningar som rör klimat, miljö och samhällsutveckling. Detta
betyder i sin tur att en fysisk oceanograf även måste ha kunskaper i
kemi och biologi. Under de två första åren på det nya Marina programmet är undervisningen i oceanografi integrerad med undervisningen i
kemi och biologi.
året får du lära dig om
strandnära miljöer och
de stora världshaven.
Du får en översikt över
kustens geologi och
hur vattenrörelser och sedimentation skapar olika typer av bottnar –
mjukbottnar och hårdbottnar. Vi går också igenom hur havet får ta
emot organiska, oorganiska och giftiga ämnen genom avrinning från
land och genom utsläpp från samhället, hur de omsätts och hur de
påverkar den marina miljön. Du får lära dig om biologiska, kemiska och
fysiska modeller och databaser som används för att beskriva den marina
miljön och för att göra prognoser för hur de kommer att utvecklas. Du
får också lära dig om olika typer av miljöer i världshavet; uppvällningsområden; shelfområden, oceaniska divergenszoner; polarhav: ”marina
öknar”; olika typer av bihav och tropiska ekosystem, samt hur de biogeokemiska kretsloppen samspelar inom de ramar som sätts av de
fysikaliska förutsättningarna i dessa områden. En kurs i hållbar förvaltning
av den marina miljön ingår i andra året, samt ett integrerat projektarbete.
År 1 Första året får du lära dig om processerna i det fria vattnet
(pelagialen). Du får också grundläggande kunskap om mätteknik och
lär dig presentera oceanografiska data och databehandling. Du får en
inblick i havsvattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och vad de
ger för konsekvenser för biologin. Världshaven beskrivs översiktligt,
framför allt ur ett fysikaliskt perspektiv, och hur detta sätter villkoren
för det marina livet. Dessutom lär du dig planera och genomföra en
enklare undersökning i fält, fokuserad på beräkningar av vattenomsättning och syrgasförbrukning i en fjords djupvatten.
Kandidatprogram i Marina vetenskaper med
specialisering mot f ysisk oceanografi
HT 11
Kurs 1 Introduktion och havet som miljö, 7,5 hp
Kurs 2 Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar 7,5 hp
ÅR 1
Kurs 3 Marina undersökningar – Redskap och metoder, 15 hp
VT 12
Kurs 4 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska
metoder för studier av organismer i marina miljöer, 7,5 hp
Kurs 5 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 hp
Kurs 6 Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt
organismers adaptationer, 15 hp
OCEANOGRAFI
OCEANOGRAFI
Vad händer med haven och klimatet?
År 3 Under år tre specialiserar du dig mot fysisk oceanografi och lär
dig grundläggande hydrodynamisk teori och metodik samtidigt som
du läser matematik.
Fysisk oceanografi 1 – Marina processer
Innehåller grundläggande strömningsmekanik och hur de styrande
ekvationerna beror på olika rums och tidskalor. Kursen behandlar också
turbulens och blandningsfenomen samt vissa viktiga typer av vågfenomen.
Fysisk oceanografi 2 – Geofysisk hydrodynamik
Här går vi upp på de stora skalorna där jordrotationen är betydelsefull
och går bland annat igenom teorin för roterande koordinatsystem,
virvling och storskaliga vågor.
HT 12
Kurs 7 Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda
mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan, 15 hp
Kurs 8 Kustekosystem 2 - Hårdbottnars struktur och dynamik, 7,5 hp
ÅR 2
Kurs 9 Marina modeller och databaser 7,5 hp
VT 13
Kurs 10 Världshaven och djupa sedimentbottnar 15 hp
Odens expeditionen till Antarktis
vintern 2010-2011.
Kurs 11 Hållbar förvaltning av den marina miljön 7,5 hp
VT 14
ÅR 3
HT 13
Kurs 12 Integrerat projektarbete 7,5 hp
9
Algebra och analys 1,
15 hp, halvfart
Fysisk oceanografi 1 Marina processer, 15 hp,
halvfart
Flervariabelanalys,
7.5 hp, halvfart
Fysisk oceanografi 2 Geofysisk hydrodynamik,
7,5 hp, halvfart
Examensarbete, 15 hp
11
VT 12
NGN170 GIS 15 hp
ÅR 2
HT 12
GVN400 Geovetenskaplig metodik, 15 hp
Undervisningsspråk: svenska
GV1410 Geovetenskap grundkurs, 30 hp
ÅR 1
HT 11
Nat ionellt /internationellt kandidatprogram
i geovetenskap med specialisering mot
klimatologi/naturgeografi
NG0210 Field course in the Subarctic physical geography and ecology 15 hp
NG0230 Climate change, a geographical
perspective 15 hp
Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor. I ett förändrat klimat kommer
det att finnas ett stort behov av kunskap om klimatet och dess effekter
på människa och samhälle. Klimatologi med naturgeografisk inriktning
är ett program för dig som vill jobba med dessa frågor. Eftersom
programmet är internationellt kommer det att finnas möjligheter att
läsa kurser utomlands, t.ex. i Kina, och du kommer att knyta internationella kontakter.
Arbetsmarknad
I en värld där klimatet är under förändring kommer kunskap om klimatsystemet, klimatförändringar och dess effekter att vara efterfrågade.
Efter programmet kommer du att ha god grundkunskap om detta, men
även mer specialiserad kunskap i GIS, datahantering och modellering,
vilket gör dig till en attraktiv resurs på arbetsmarknaden. Framtida arbetsgivare kan vara olika myndigheter, såsom länsstyrelser, SMHI och naturvårdsverket, internationella organisationer och även näringslivet. Även
massmedier har behov av personer med goda kunskaper i klimatologi.
VT 13
Fakultetsgemensamma kurser 15 hp
NG0220 Climate change and society 15 hp
HT 13
NG0240 Local and micro climatology 15 hp
NG0250 Climate data analyses 7,5 hp
ÅR 3
NG0260 Applied climatology 7,5 hp
VT 14
NG0270 Basic climate modelling 7,5 hp
NG0280 Climate change history 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp
Undervisningsspråk: engelska
Om programmet
År 1 Första året ges en introduktion till geovetenskap. Du får också lära
dig GIS och andra geovetenskapliga metoder (se sidan 4).
År 2 Från är två sker undervisningen på engelska.
Fältkurs i subarktis – naturgeografi och ekologi
Subarktis är en klimatzon med ekosystem som är mycket känsliga för
störningar. I kursen lär du dig hur klimatet och landskapet förändras i
denna zon. Flyttande trädgräns, tinande palsar, glaciärer – på exkursionsresan norr om polcirkeln till Abiskoområdet använder vi modern undersökningsteknik för att kartlägga förändringarna i fjällvärlden.
K L I M AT O L O G I / N AT U R G E O G R A F I
K L I M AT O L O G I / N AT U R G E O G R A F I
Funderar du på framtidens klimat och
dess konsekvenser?
Klimatförändringar ur ett geografiskt perspektiv
Smältande glaciärer, tinande permafrost, översvämningar, ökenspridning, torka, vattenbrist, extremnederbörd, bleknande korallrev – vi gör en
virtuell resa till världens 7 kontinenter för att undersöka klimatförändringar och deras konsekvenser i de mest utsatta regionerna. Kursens
exkursion leder oss till Medelhavsregionen – en av brännpunkterna i
Europa – där vi knyter ihop teori och praktik.
Fakultetsgemensamma kurser
Från och med 2012 kommer fakulteten att ge kurser som är gemensamma för alla studenter på den naturvetenskapliga fakulteten.
Planering av dessa pågår.
Klimatförändringar och samhället
Världens befolkning – 7 miljarder människor – drabbas olika hårt av
klimatförändringarna. Samhället måste anpassa sig, både i Sverige
och utomlands. Vilka orsaker ligger bakom historiska och nuvarande
klimatförändringar? Hur skapas framtida klimatscenarier och hur pass
tillförlitliga är de? På en spännande resa till världens befolkningsrikaste
land – Kina – studerar vi hur klimatanpassning kan förverkligas i praktiken.
År 3 Under det ”klimatologiska året”, som är av naturvetenskaplig
karaktär, kommer du att fördjupa dina kunskaper i klimatologi. I den
första kursen, Lokal och mikroklimat, studeras det småskaliga klimatet,
t ex skillnader mellan stad och landsbygd. I kursen Tillämpad klimatologi
får du bland annat lära dig hur man tar fram och använder information
från klimatmodeller för att t ex göra riskanalyser. Kursen Klimatdataanalys ger dig grunderna i statistisk dataanalys samt hur du arbetar
med och presenterar data. I Grundläggande klimatmodellering får du
lära dig hur klimatmodeller är uppbyggda och göra egna modelleringsexperiment. Den sista kursen, Klimatförändringarnas historia, fokuserar på klimatförändringar och hur dessa har påverkat miljön och
människan under de senaste två tusen åren, speciellt i Nordeuropa.
Samtliga kurser under år 3 är under upparbetande.
12
13
Kandidatprogram i Geografi
GE0400 Geografi: baskurs
HT
Introduktion 7,5 hp
Processer i naturen 7,5 hp
Människans aktiviteter och nyttjande av jordens
resurser 7,5 hp
ÅR 1
Regionen som studieområde 7,5 hp
VT
GE2120 Geografi fortsättningskurs
De stora systemen i naturen; regionala förutsättningar och risker 7,5 hp
Nord-sydrelationer och globala perspektiv 7,5 hp
Geografiska dilemman - hållbar utveckling 7,5 hp
Självständigt arbete 7,5 hp
HT
Valfria kurser
ÅR 2
Valfria kurser
VT
Fakultetsgemensamma kurser 15 hp
Valfria kurser
HT
GE3000 Geografi: fördjupningskurs 1
GIS 7,5 hp
Projektarbete och fältkurs 15 hp
ÅR 3
Geografi specialicering 7,5 hp
GE4200 Geografi: fördjupningskurs 2
VT
Teori och metod 7,5 hp
Det föränderliga landskapet - GIS projekt 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
14
Geografen vet!
År 1 Basårets första termin är en introduktion till geografiämnet. Du
arbetar med kartor och karteringsarbete både i fält och i digital form. I
delmomentet naturgeografi får du grundläggande kunskaper om hur
landskapet och dess former bildas och omformas samt om klimatet och
processer i atmosfären. I det kulturgeografiska delmomentet studeras
hur samhället och landskapet förändras, beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Baskursen avslutas med att du i
grupp skriver ett regionalgeografiskt arbete.
I kursen ingår kortare exkursioner och arbete i fält där du får en introduktion till att arbeta i fält som geograf.
GEOGRAFI
GEOGRAFI
Vad händer med jorden?
Basårets andra termin inleds med en kurs som fokuserar på naturkatastrofer. Du får en teoretisk insikt i orsaken till naturkatastrofer samt
hur samhället kan hantera risker. Under nästa delmoment behandlas
regionala skillnader i världen, t.ex. internationell arbetsfördelning,
handelsrelationer, resursfördelning och internationellt samarbete. I
delmomentet geografiska dilemman studeras de konsekvenser som
mänsklig verksamhet på jorden har i lokal, regional eller global skala.
Fältmoment och exkursion ingår. Kursen avslutas med att du skriver
en uppsats som fokuseras kring ett geografiskt problemområde.
År 2 Du som är intresserad av klimatförändringar kan läsa tillsammans
med de geovetare som specialiserar sig mot klimatologi/naturgeografi.
De kurserna beskrivs på sidan 13. Du har också möjlighet att välja
kulturgeografiska kurser eller andra kurser på GU, t.ex. språk, ekonomi
eller globala studier. Du bör även läsa de fakultetsgemensamma kurserna
under år 2.
År 3 Fördjupningskurs 1 inleds med en fortsättningskurs i Geografiska
informationssystem (GIS). GIS utgör ett av de viktigaste verktygen för
dig som geograf på arbetsmarknaden och strävan är att programmet
som helhet skall ge dig de kunskaper du behöver för att kunna arbeta
med GIS inom de olika verksamhetsområden du kan tänkas komma att
hamna i som yrkesverksam geograf. Betoningen på metodik fortsätter
under kursens senare hälft. Under denna del erbjuds en resa till något
utomeuropeiskt land där vi arbetar i fält med de olika geografiska
problemställningar som berörts under de tidigare kurserna. Kursen
avslutas med ett arbete som har en specialiserad inriktning mot natureller kulturgeografi. Den avslutande fördjupningskursen omfattar dels
ett projektarbete med inriktning mot GIS där avsikten är att du självständigt skall kunna utföra ett arbete med utgångspunkt i GIS-metodik.
Under den senare delen av kursen skriver du ditt examensarbete i nära
samarbete med en handledare.
15
Som student kommer du någon gång upp frågor som rör studieval,
studieupplägg, registrering, tentor mm. Då är du välkommen till Studentcentru som bistår studenter som läser inom den Naturvetenskapliga
fakulteten. Vi finns på första våning på Geovetarcentrum.
Studentcentrum för naturvetenskap
Besök: Geovetarcentrum (GVC), Guldhedsgatan 5a
Expeditionstider: Må-tor 9.00–16.00, fre 9.00-12.00, Lunch 11.30-12.30
Studievägledare
Studentadministration
Kan hjälpa dig med: studieval, studieupplägg, tillgodoräknande av tidigare
studier, behörighet m.m.
Kan hjälpa dig med: tentor, registrering,
lån av studentuppsatser m.m.
Geovetenskap
Caroline Tengroth
Oceanografi
Geografi Tel: 031-786 19 54
[email protected]
Anita Svan
Marina-
Jenny Hedh
Vetenskaper
Tel: 031-786 66 46
[email protected]
Miljövetenskap
Karin Karlson
Tel: 031-786 28 34
[email protected]
Tel: 031-786 37 77
[email protected]
Gunilla Zachau
Tel: 031-786 28 33
[email protected]
Vaktmästare Muhamed Trnka
Tel: 031-786 19 52
[email protected]
Arbetstid: må-fre 8.00-14.30
(om inget annat meddelas)
Vaktmästare vid Institutionen
för geovetenskaper
Kan hjälpa dig med bok-/kompendieköp, krånglande kopieringsapparater,
tryckning av uppsatser mm.
Muhamed sitter i rum 419 och om han
inte är där kan du ringa honom.
Så här hittar du till GeovetarCentrum
K A R TA / VÄ G B E S K R I V N I N G
ST U DEN TCEN T RU M
Välkommen till
studentcentrum vid
Naturvetenskapliga fakulteten
Institutionen för geovetenskaper ligger i Geovetarcentrum på Guldhedsgatan 5. För att komma hit från Centralstationen, tag spårvagnslinje 7 eller 13 till hållplats Wawrinskys plats som ligger 50 meter från
GVC. Från centrum kan du också ta spårvagn 10, stombuss 16 eller
buss 58 till Wawrinskys plats. Från Korsvägen kan du ta spårvagn 6,7
eller 13 till Wawrinskys plats.
För mer information hänvisar vi dig till Västtrafiks hemsida:
http://www.vasttrafik.se
För dig som kör är det enkelt att parkera i närheten av Geovetarcentrum.
Sväng till höger vid Wawrinskys plats in på Reutersgatan, tag sedan
till vänster på Vildapelgatan. Parkering finns även utanför entré Ängemarken och vid Sahlgrenska.
Från vänster till höger: Gabrielle Ygdell (studievägledare receptarie), Karin Karlson (studievägledare
Växt- och miljö), Frida Sjöström (studieadministratör), Anita Svan (studieadministratör), Jenny Hedh
(studievägledare Marina vetenskaper), Gunilla Zachau(studieadministratör), Caroline Tengroth
(studievägledare Geovetenskaper), Titti Wahlström (koordinator)
16
17
Akademisk kvart
Kursansvarig lärare meddelar vilka tidsregler som gäller för kursen. Med akademisk
kvart menas att läraren startar undervisningen kvart över hel timme. T.ex. startar
undervisningen kl. 10.15 om det står 10 på schemat. Står det däremot 10.00 startar
undervisningen prick 10.00. Vid vissa tillfällen (exempelvis studiebesök) kan det
hända att du börjar på utsatt tid. TENTAMEN BÖRJAR ALLTID PÅ UTSATT TID (alltså ingen akademisk kvart tillämpas)!!!
Akademiska studier
Studier på universitet är frivilliga och du ansvarar själv för att lärandemålen uppfylls.
Under dina studier kommer du inte bara att få en värdefull och intressant utbildning
utan du kommer också att lära dig akademisk metodik. Du kommer lära dig att söka
information, ställa kritiska frågor, göra egna undersökningar för att besvara dessa,
analysera och dra slutsatser av det insamlade materialet, göra egna jämförelser
mellan dina resultat samt kritiskt granska publicerat material samt slutligen skriva
och presentera ditt material på ett lättfattligt sätt, såväl skriftligt som muntligt.
Ditt egenansvar som student är stort då undervisningen bygger på din vilja att lära.
Läraren ger studiematerialet struktur och visar hur detta är uppbyggt och du inhämtar kunskapen samt behandlar materialet självständigt. När du är klar med din
utbildning har du fått gedigna ämneskunskaper och lärt dig akademisk metodik,
färdigheter som ger hög anställningsbarhet på arbetsmarknaden.
Anslagstavla
På studentcentrum anslås schema, tentamensresultat o övrig information.
Ansökan till kurser
Oavsett om du läser på program eller fristående kurser måste du alltid söka de
kurser du vill läsa nästa termin. Ansökan görs via www.studera.nu. Inför höstterminen är studera.nu öppen för ansökningar 15-mars–15 april och inför vårterminen
15 september–15 oktober.
Betyg och bedömning Betygsskala och former för bedömning (inklusive eventuella obligatoriska moment
med krav på närvaro för godkänd kurs) anges i kursplanen för respektive kurs. Slutbetyg på kurs ges när alla delkursmoment är klara. Betygsindelningen är tregradig
med Väl Godkänd = VG, Godkänd = G, Underkänd = U. Vissa delkursmoment/kurser
kan ha en tvågradig skala med G och U. Du kan inte tentera om en kurs där du redan
har erhållit betyget G.
Om du har underkänts två gånger i prov för hel kurs eller del av kurs, har du rätt att
begära en annan examinator.
Bibliotek
Ett av Göteborgs universitetsbibliotek hittar du på entréplan, våning 3. Här hittar du
böcker och tidskrifter inom det geovetenskapliga området. Det finns även datorer
tillgängliga för litteratursökning. Öppettider: mån-tor 8.30-17.30, fre 8.30-16.00.
Du behöver ett speciellt lånekort som du får på biblioteket.
För mer information om Universitetsbibliotek se: www.ub.gu.se
Datasalar
På GVC finns det fyra datasalar tillgängliga för studenter utan bokning. Observera
dock att det ibland är undervisning i dessa salar och då är de vanligtvis inte tillgängliga. Observera att ingen mat och dryck får förekomma i datasalarna. Om det
uppstår problem med datorer eller skrivare skall du vända dig till Mats Olsson
[email protected] som sitter i rum 4058 i anslutning till GIS-labbet.
På Universitetsbiblioteken finns datorplatser som kan bokas via bibliotekets hemsida
på Internet.
E-post
Som student på GU får du en egen e-mailadress.
Din e-post är ditt anvä[email protected]. Kontrollera regelbundet din e-post från
Göteborgs universitet.
Examen
Efter fullföljd högskoleutbildning ansöker du om examen hos examensenheten på
Göteborgs universitet som finns på Avdelningen för studentfrågor på Karl Gustavsgatan 29.
Kontakta dem angående frågor om examen: besök: mån-fre 9-12, tel: 031-786 18 50,
mån-fre 9-12. Information om examen finns på http://www.utbildning.gu.se/examen/
OBS! Det är bara slutförda kurser som kan ingå i examen.
18
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
FRÅN A TILL Ö
Funktionshinder
Om du har ett funktionshinder och behöver särskilt stöd för att kunna genomföra
dina studier kan du få hjälp med det. Universitetet kan t ex erbjuda teckenspråkstolkar, arvodera lektörer, ge möjlighet till hjälp med anteckningar, ge stödundervisning
samt anställa assistenter åt rörelsehindrade. Information om stöd för funktionshindrade finns här http://www.utbildning.gu.se/student/funktionshinder/
Förkunskapskrav
För att kunna studera vidare på fortsättningskurser och sedan fördjupningskurser
krävs generellt att samtliga moment på baskurs resp. fortsättningskurser ska vara
godkända.
Försäkringar Som student är du försäkrad (personskadeförsäkring för studenter) under studietid
och under direkt färd mellan bostaden och universitetet. Det finns också försäkring
för utlandsstudier (Student UT) samt för inresande utbytesstudenter (Student IN).
Läs mer om de tre försäkringarna på Kammarkollegiets webbsida:
www.kammarkollegiet.se
Grupprum
Det finns flera rum som kan utnyttjas för grupparbeten på GVC.
GU-studentkonto
Efter registrering på kursen får du informationsmaterial med posten. Du får tillgång
till lösenord och användar-id samt kod till GU:s student¬konto via Göteborgs universitets Studentservice.
Du aktiverar ditt studentkonto här: http://www.utbildning.gu.se/student
Kontot kan sedan användas till tjänster i GUL, studentportalen och Student-ladok.
Det du behöver göra för att kunna använda dig av de tjänster som är skyddade
bakom lösenord är att aktivera ditt lösenord på studentkontot vilket du måste göra
inom 3 månader efter det du har blivit antagen på GU. Studentkontot nås via adress:
www.portalen.gu.se Vid problem med studentkontot kan man få hjälp på:
http://support.student.gu.se
Karriärcentrum
Hit kan du som student eller nyutexaminerad akademiker vända dig för att få karriärvägledning och kunskap om arbetsmarknaden. De anordnar bl a seminarium om hur
du lyckas på anställningsintervjun och skriver en bra ansökan/CV/meritförteckning.
Karriärcentrum är lokaliserade på Karl Gustavsgatan 29.
DROP IN mån o ons 13-16, tis 10-12. Tfn. 031-786 69 01. Karriärcentrum servar hela
universitetet. www.career.adm.gu.se
Kopiering och utskrifter
På universitetsbiblioteken säljs kopieringskort som går att använda för kopiering där.
Kortet används också som utskriftskort från datorerna på universitetsbiblioteken.
KTB
Kurs- och tidningsbiblioteket, ett av universitetsbiblioteken. Ligger mittemot Handelshögskolan på Vasagatan. Biblioteket ger tillgång till UB:s stora samlingar av dagliga
tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal
utländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin.
Öppettider: mån-to 8.30-22, fre 8.30-20, lör-sön 10-18.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen är vanligen på engelska och kompletteras ofta av kompendier, vetenskapliga artiklar, laborationshandledningar etc. Information om kurslitteraturen
finns i litteraturlistan som bifogas kursplanen samt finns på GUL. Litteraturen kan
köpas på Chalmers bokhandel, Cremona eller via Internet. Kompendier köps hos
tekniker Muhamed Trnka, plan 4.
19
Kursansvarig lärare Varje kurs som ges har en kursansvarig lärare som har huvudansvaret för kursens
genomförande vad beträffar lärare, undervisningsmaterial, litteratur, tentor mm. Har
du några synpunkter på kursen, är det den kursansvarige du skall tala med.
Namn, telefonnummer och e-postadress finns på GUL eller i KataGU,
http://katagu.gu.se/
GUL, Göteborgs Universitets Lärplattform
GUL är en webbaserad lärplattform, som införts på Göteborgs Universitet för att
förbättra möjligheter för lärare och studenter att samarbeta. I GUL finns en mängd
olika verktyg som är användbara för samarbete inom såväl campusbaserade kurser
som distanskurser. Lärare och studenter kan till exempel arbeta med delade dokument, i diskussionsforum, chatrum eller via webkonferens. Det finns även olika möjligheter att följa upp studenternas resultat. Enligt kurslärares anvisningar kan det
också förekomma att andra dokument går att hämta från hemsidan. Varje kurs har
sin egen anslags¬tavla på GUL. Det är viktigt att med jämna mellanrum gå in på
anslagstavlan och titta eftersom ny information om kursen och schema läggs ut där.
Direktlänk till GUL finner du på din hemsida på studentportalen eller gå in via
www.gul.gu.se.
Kursvärdering
Varje kurs skall utvärderas och resultaten bli föremål för diskussion mellan lärarna på
kursen och representanter för studenterna. Utvärderingen sker efter avslutad kurs av
kursansvarig lärare. Utvärderingarna är viktiga för kvaliteten på och utvecklingen av
kursen och Dina synpunkter använder vi som underlag för planeringen av kommande kurser. För att få en representativ bild från alla deltagare i kursen är det viktigt att
du tänker igenom dina svar och ger oss tydlig och konstruktiv kritik, både positiv och
negativ. Vi förutsätter att alla studenter medverkar i utvärderingen.
Ladok
Är universitetets datorbaserade studiedokumentationssystem för studerande i den
grundläggande utbildningen och i forskarutbildningen. I detta system inrapporteras
studenters resultat.
Ladok-student
Du kan själv kontrollera dina uppgifter i Ladok i form av kursregistreringar och resultat.
För att utnyttja tjänsten måste du ha aktiverat ditt GU-studentkonto. Kan nås via
www.gu.se/student/
Likabehandlingsombud
Likabehandlingsombud på GVC är Göran Björck [email protected] Du hittar Göteborgs universitets likabehandlingspolicy här:
http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1293/1293628_Policylikabehandling091218.pdf
Plagiering och fusk Plagiering är användningen av någon annans alster/produkt, eller delar därav, utan
att detta klargörs genom källhänvisning och fusk är att vilseleda med uppsåt inför
examination. För att förhindra studenter som avsiktligt använder genvägar och otil�låtna hjälpmedel för att ta sig fram måste olika granskningar och kontroller göras.
GU använder plagiatkontrollsystemet URKUND. Mer information om akademiskt
skrivande och plagiering finner du på http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/akademisktskrivande/
När misstänkta fall upptäcks undersöks de och vid kvarstående misstanke anmäls
dessa till rektor. GU har en gemensam handlingsplan för förebyggande av fusk/
20
plagiering där det tydliggörs och exemplifieras hur plagiering kan förebyggas.
Handlingsplan för förebyggande av fusk/plagiering finns på:
http://www.pil.gu.se/digitalAssets/1296/1296465_forebyggande.pdf
Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet
Det gemensamma dokument där studenter, lärare, studierektorer, prefekter, m.fl.
finner sina rättigheter och skyldigheter beskrivna. Den finns i tryckt form hos studieexpeditionen på GVC och för nedladdning http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1299/1299480_regelsamling_svensk.pdf
Registrering
Inför varje termins- och kursstart måste du registrera dig för att ta din plats i anspråk
och därmed delta i undervisningen och göra tentor. Registreringen är nödvändig för
att resultat på kursen ska kunna registreras i Ladok. Studieadministrationen skickar
inför terminsstarten ut information om tid och plats för registrering. Om du inte kan
komma första kursdagen måste du kontakta Studentcentrum.
OBS! Om du inte registrerar dig vid kursstart riskerar du att förlora din plats på kursen.
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
Kursplaner
Kursplanen är en formell beskrivning av kursen, där kursens lärandemål, delkurser,
examinationsform, nivåbestämning m.m. finns angivet. Kursplanen finns på GUL
under respektive ämne och kurs samt våra utbildningssidor på webben.
Schema
Finns på kursens GUL sida. Schemaändringar läggs ut på GUL.
Stipendier Det finns vissa stipendier och bidrag som är riktade speciellt till dig som är verksam
vid Göteborgs universitet, men sedan finns det övriga stipendier som riktar sig till
studenter.
Mer information om stipendier finns på: http://www.gu.se/forskning/stipendier/
Studentcentrum
Här kan du få hjälp med studievägledning, ansökningar och antagning, studiedokumentation och examensfrågor. Avdelningens medarbetare arbetar med frågor som
är gemensamma för hela universitetet samt samarbetar med andra universitet och
högskolor gällande sådant som berör studentfrågor.
Besök: Karl Gustavsgatan 29. Informationshallen har öppet mån-fre 9-16.
http://www.utbildning.gu.se/
Servicecenter
Om du har frågor om Göteborgs universitet, vårt utbud, hur du tar dig till olika lokaler
eller var du kan få studievägledning, kan du vända dig till något av våra Servicecenter.
Du som redan är student kan bl.a. köpa kompendier, få ut studieintyg och ordna ditt
GU-kort här. www.gu.se/servicecenter
Språkhandledning
Språkhandledningen är öppen för alla studenter som vill utveckla sina färdigheter i
skriftlig och muntlig framställning på akademisk nivå i svenska och engelska, till exempel om du vill utveckla en uppsats eller ett arbete inför en presentation. Vi erbjuder
handledning individuellt eller i små grupper. Vi har också öppna seminarier och
workshops. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandledning/
Studenthälsovård
Du som studerar vid Göteborgs universitet har tillgång till studenthälsovård via GFS
Studenthälsan. Om du mår dåligt fysiskt eller psykiskt och dina studier påverkas är
du välkommen att vända dig till Studenthälsan. GFS Studenthälsan arbetar med
studiemiljöfrågor, vilket innefattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De erbjuder
information och rådgivning i hälsofrågor. Personalen har lång erfarenhet av att arbeta
med studenter och studierelaterade problem. Tveka inte att kontakta GFS Studenthälsan. De har tystnadsplikt. Inga patientavgifter. GFS Studenthälsan finns på
Kaserntorget 11B, 6 vån. Tel 031-10 69 70 välj sjuksköterska, psykolog eller kurator,
sjukgymnast/ergonom. http://www.akademihalsan.se/
21
Studentportalen
Universitetets webbtjänster för studenter är samlade i en studentportal. som nås via
www.student.gu.se Sidan är personlig och här kan du hitta uppgifter om registreringar och resultat, skriva ut studieintyg osv.
Användar-id och lösenord skickas till dig i två separata kuvert till din folkbokföringsadress eller den tillfälliga adress du angivit i ansökan. Kontrollera din adress i Ladok.
Om du blir antagen efter terminsstart måste du först vara registrerad för att dina
kontouppgifter skall skickas.
Studieavbrott
Tidigt avbrott på kurs kan göras inom tre veckor från kursstart och då kan kursen
sökas igen vid senare tillfälle. Vid senare avbrott kan kursen inte sökas vid senare
tillfälle utan en omregistrering får ske för att slutföra studierna. Avbrott på kurs ska
anmälas till studieadministrationen. Avbrott på program anmäler du alltid till studievägledaren. Ange datum för avbrott.
Studieform
Studieformerna varierar mellan kurserna för att du lättare skall kunna välja en utbildning som passar just dig. Det finns kurser på heltid, deltid, distans och nätbaserade
kurser. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmars studier per vecka. Deltidsstudier
innebär lägre studietakt, t ex halv- eller kvartsfart. Undervisningen kan även vara
förlagd till kvällstid eller veckoslut. Distansstudier innebär mycket självstudier där
undervisningen är koncentrerad till ett fåtal träffar. För nätbaserade kurser sker undervisningen och kontakten med läraren via Internet.
22
Studier på annan högskola Tillgodoräknande av studier från en annan högskola görs av studievägledare eller
studierektorn.
Studieintyg – registreringsintyg, resultatintyg
Intyg på att du är registrerad på kurs, studieintyg, poängrapporteringar i Ladok och
liknande kan du beställa från http://www.service.gf.gu.se/servicecenter
Studieintyg - verifierbara
Du som är student nu vid Göteborgs universitet kan själv skriva ut ett verifierbart
resultatintyg via Studentportalens ”Ladok På Webb”-tjänst (LPW). Intyget kan du
använda vid ansökan om arbete, studier, stipendier eller liknande. Intyget är lika giltigt
och ser likadant ut som det Ladok-intyg som du får från studentavdelningen.
Studiemedel När du studerar på högskola kan du få studiemedel som består av bidrag och lån.
Mer information om studiemedel finns på: www.csn.se
B R A AT T V E TA
B R A AT T V E TA
Studentkårs-medlemskap På Göteborgs universitet finns det fyra studentkårer som organiserar universitetets
studenter. Kårerna bevakar sina medlemmars sociala och akademiska intressen och
spelar en aktiv roll i formandet av universitetet på alla nivåer. Som student vid GVC
ska du tillhöra Göta studentkår, http://www.gus.gu.se/ Göta studentkår består i sin
tur av ett antal sektioner och en av dessa är Naturvetarsektionen, NVS som i sin tur
har olika ämnesgrupper, ÄG.
Ämnesgruppen är länken mellan studenterna och institutionens anställda. ÄG arbetar
för demokrati och jämställdhet, men också för god arbetsmiljö. Ämnesgruppens viktigaste uppgift är utbildningsbevakning, det vill säga att se till att utbildningen håller
en hög kvalitet. Som representant för ämnesgruppen kan du vara med och föra en
dialog med institutionen och du representerar då inte bara dig själv utan alla studenter
inom ditt ämne. ÄG ordnar också olika sociala aktiviteter och evenemang.
Studieuppehåll
Du kan göra uppehåll i pågående studier på kurser eller inom program vilket du meddelar din studievägledare om. OBS du har inte rätt att när som helst återfå studieplats efter studieuppehåll utan endast om det finns en ledig utbildningsplats. Måste
du av särskilda skäl göra studieuppehåll under pågående termin skall du anmäla
detta till institutionen på särskild blankett och då kan du ha platsgaranti.
OBS! Om du inte anmäler studieuppehåll, kommer CSN att räkna motsvarande tid
som studietid.
Studievägledning, centralt
Här kan du få personlig vägledning inför studie- och yrkeslivet. Vägledningen är mer
generell än på institutionen. Du får hjälp med att klargöra dina tankar och intressen
för att kunna göra ett medvetet val. Vi är till både för dig som funderar på att börja
studera och för dig som redan är student.
Besök: Karl Gustavsgatan 29. Öppettider hittar du på hemsidan:
http://www.utbildning.gu.se/studieochkarriarvagledning/centralstudievagledning/
Terminstider
Höstterminen sträcker sig från den 1 september till den 18 januari och vårterminen
från den 19 januari till den 7 juni. Undervisningen kan dock börja och sluta vid andra
tidpunkter.
23
B R A AT T V E TA
Tentamen/Examination
Efter varje kurs görs en examination som är en kunskapsredovisning och kontroll.
Examinationerna kan utföras på olika sätt, det kan vara en muntlig presentation,
skriftlig hemtentamen, skriftlig rapport eller skriftlig salstentamen. Det senare är vanligast och då gäller särskilda regler som du måste följa. Skrivningsvakten talar om
vilka regler som gäller, t ex måste du sitta på anvisad plats, du får inte lämna skrivsalen
inom 30 min och naturligtvis är inga hjälpmedel tillåtna såvida inte examinator har
meddelat något annat.
Om du får underkänt vid det ordinarie tentamenstillfället har du möjlighet att göra en
omtentamen, observera att du inte får tentera om du redan har en godkänd tentamen.
Vid första tentamenstillfället behöver du inte anmäla dig och vid en eventuell omtentamen gör du en anmälan till någon av administratörerna på Studentcentrum.
Tentamensresultat
Meddelande om resultat får du med e-post via Ladok. Detta sker automatiskt så fort
tentan är rättad och resultaten är registrerade i Ladok. Rättade tentor återfås hos
Monika Lindhe-Fredriksson. Kontrollera alltid att du har fått rätt betyg och att poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt.
Trådlöst nätverk
Som student har du tillgång till GUWLAN som är Göteborgs universitets trådlösa
nätverk. Du loggar enkelt in med samma konto som i Student- och Medarbetarportalen. För mer information om trådlöst nätverk se: http://guwlan.gu.se/
Undervisning
Undervisningen är uppdelad i lärarledd undervisning och självstudier och uppgår
tillsammans till ca 40 timmar per vecka för heltidsstudier. Undervisningen sker i huvudsak som föreläsningar, laborationer, räkneövningar och projektarbeten i grupp. I
många av våra utbildningar ingår även exkursioner och fältstudier, både inom och
utanför Göteborg. Vissa moment i undervisningen är obligatoriska, vilket framgår av
kursens schema.
Uppsatser
Det finns referensexemplar av C- och D-uppsatser för utlåning. Kontakta ansvarig
lärare för närmare upplysningar.
Utlandsstudier
Göteborgs universitet har flera utbytesprogram med utländska universitet och
högskolor. Kontakta studievägledarna på Studentcentrum för naturvetenskap för
mer information.
Öppettider GVC
Ytterdörrarna på GVC är öppna mellan 8.00-16.30 på vardagar om inget annat meddelas. Under helger samt när ingen undervisning bedrivs är dörrarna låsta och larmade.
Mobiltelefon
Mobiltelefonen ska vara avstängd under pågående föreläsning!
24
