[email protected]
Färdighet
Finns lokaliserade i personen
Finns lokaliserade i arbetsuppgiften
Finns lokaliserade i arbetets sociala
sammanhang
Färdigheter lokaliserade i personen
Kunskap, utbildning och erfarenheter
(förvärvade)
Lojalitet, noggrannhet, punktlighet ?
(personliga)
Problematiskt att se färdighet endast som
något inne i individen – måste samspela med
miljö och arbetsuppgifter!
Exempel
Fotoassistent och införande av ny teknik
- från mörkrumsarbete till digital teknik
Ungerska språkkunskaper i Sverige
- en arbetsrelaterad färdighet?
Färdigheterna finns i arbetsuppgiften
Grad av komplexitet
Grad av
kontroll/valmöjligheter
Komplexitet
Ju mer komplex en arbetsuppgift är, ju mer färdighet
krävs – är det så enkelt?
Hur avgör vi hur komplex en arbetsuppgift är?
Exempel: Bilkörning
Jobba med människor, arbeta med utredningar,
skriva rapporter, framträda offentligt, jobba med
teknik, jobba på olika platser… Ju mer sådana här
olika aspekter – desto mer komplex arbetsuppgift.
Kontroll/valmöjlighet
Ju friare från regler desto större färdigheter?
Exempel: Styrd vid löpande band.
Även oerhört kvalificerade jobb kräver strikt
regelföljande och lite valmöjligheter.
Exempel: Hjärnkirurg - ett jobb som ses väldigt
fyllt av färdighet.
Färdigheter finns lokaliserade
i arbetets sociala sammanhang
En mindre objektiv syn på
färdigheter
En maktkamp
”Social stängning”- En social
kategori (t ex yrkesgrupp eller kön)
hindrar att en annan social kategori
får tillgång till t ex färdigheter.
Tre processer av social stängning
Ideologisk process - delade värderingar skapas i en
yrkesgrupp, ex vad ett gott utfört arbete är osv.
Politisk process – ex kollektiv organisering – framför
allt i fackföreningar, höja ribban när det gäller
yrkesutbildning
Materiell process – ex att kunskaper gällande aktuell
arbetsrelaterad teknologi och liknande är något som
hålls inom yrkesgruppen.
Social stängning mellan kön
Sker genom ideologisk, politisk och materiell
process
Män och kvinnor uppfostras fortfarande
olika i att hantera teknik
Tekniska färdigheter ses på som manliga
egenskaper
Får betydelse för utbildning och yrkesval
Fika!
Kunskap
Vad är kunskap?
En omdiskuterad och komplicerad
fråga
Kan diskuteras ingående som en
filosofisk fråga
Noon och Blytons
diskussion
Abstrakt kunskap – Kunskap som vi läser oss till.
Förkroppsligad kunskap – sitter mer i kroppen, t ex
en hantverkares kunskap, kunskapen att tälja en
kniv osv. Bygger på praktiska erfarenheter.
Inbäddad kunskap (”tyst kunskap”) – kunskap som
vi har utan att tänka på den, ex förmågan att gå. Har
ofta börjat som förkroppsligad kunskap, har sedan
blivit djupgående och vi använder den med total
automatik.
Kunskap spelar större roll i
dagens arbetsliv
Talet om kunskapens ökade betydelse i
dagens arbetsliv - främst abstrakt kunskap
man syftar på.
Vetenskap och utbildning spelar större roll i
dag
Samhället har professionaliserats
Vad är en profession?
Två synsätt
Ett (funktionalistiskt) där professionsyrkets
egenskaper fokuseras, till exempel
gemensamma etiska koder inom en
profession, ex läkare och jurist
Ett (weberianskt) synsätt där den sociala
stängningen fokuseras. Se vidare på sidan
221 i Noon & Blyton.
En ökad professionalisering
Många flera professioner nu än förr
Ett exempel på ny professionalisering är
journalistyrket.
Men, samtidigt som professionerna har blivit
fler har de också förlorat sin makt.
En väldigt stark tro på professionerna fanns
– den finns inte idag. (Se alla utvärderingar –
ett i frågasättande)
Kunskapsarbete
EXEMPEL
Knowledge work, används ofta i samband
med den ”entreprenörielle professionelle”.
Relativt ny grupp, ex konsulter och
företagare
Handlar om akademiker som inte ingår i
professioner på traditionellt sätt, ex
personalvetare.
Kunskap och organisationsnivå
Ökat fokus på kunskap inom organisationer trend som startade i Japansk företagskultur
Handlar om att omvandla ”tyst kunskap” till
abstrakt kunskap – och på så sätt öka
effektiviteten.
”Kontinuerlig förbättring” – delaktiga anställda
Kontinuerlig förbättring
”kaizen” på Japanska
Anställda uppmanas att vara uppmärksamma på saker
som kan förbättras just i de arbetsmoment som man
sysslar med. Och sedan rapportera uppåt. Sedan åtgärdas
detta uppifrån med nya manualer osv.
Ett problem: Arbetarnas frihetsutrymme inskränks när
den tysta kunskapen överförs till manualer.
Företaget tjänar på att den anställde är kreativ med
förbättringsförslag, men det är inte säkert att det blir bra
för den anställde själv.
Tack!
