EXAMINATIONSUPPGIFT DELKURS 3
Utredning och behandlingsplanering
Grupp 4
VT 2012
Yvonne Brattberg
Kristina Johansson
Ingmarie Werin
Agneta Franzén
1.
Beskriv kort mottagningen/enheten, dess målgrupp och syfte?
Beroendemottagningen centrum är en öppenvårdsmottagning som vänder sig till vuxna
personer med alkohol och/eller narkotika missbruk/beroende med samtidig psykisk ohälsa.
Verksamheten bygger på frivillighet. Sjukvården är ensam huvudman för verksamheten.
Upptagningsområdet är Göteborg centrum/väster och Mölndal. Mottagningen erbjuder
utredning och behandling. Personalen består av sjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeut,
läkare, psykolog och sjukgymnast.
2.
Vad är det som systematiskt ska dokumenteras i verksamheten, varför och hur står det i
relation till målgrupp och syfte med verksamheten?
Det som systematiskt dokumenteras i verksamheten är ingångsdata avseende: kön, ålder,
fysisk hälsa, arbete, försörjning, omfattning av missbruk, socialt liv, relationsstatus, psykisk
hälsa.
Utifrån ingångsdata ska mottagningen kunna få en helhetsbild av patientens livssituation som
underlag för att kunna bedöma lämpliga insatser. Här får man ta hänsyn både till patientens
önskemål och vårdgivarens vård utbud. Syftet är att jämföra ingångsdata och utgångsdata för
att kunna utvärdera effekten av utredning och behandlingsinsatser.
3
Vilket/vilka instrument tänker ni använda för systematisk dokumentation. Varför?
Instrument som används är AUDIT/DUDIT, Psykiatrisk Egenskattning, GAF och vid behov
av fördjupad utredning ASI-intervju. Dessa instrument kommer användas för att kartlägga och
utreda omfattningen av vård och behandlings behov. Vid utskrivning används återigen de
instrument som användes vid inskrivningen. Patienten erbjuds alltid att fylla i SBR (svenskt
beroende register) detta är frivilligt. Anledningen till att vi använder SBR är för att nationellt
och i viss mån internationellt kartlägga missbruk och psykisk ohälsa på gruppnivå och för att
utveckla utrednings och behandlingsmetoder. Det är viktigt att ur ett etiskt perspektiv att
respektera om patienten inte vill medverka i SBR då de måste uppge sitt personnummer som
lagras i ett nationellt register.
Enligt Forskningsrådet i Västra Götaland (2010) kan strukturerade intervjuer användas som
underlag för utvärdering av behandlingen. På så sätt kan patienten ges ökade möjligheter att
utvärdera resultatet av den egna vården, framförallt den delen som är kopplad till den
personliga förändringen.
4.
Hur ska den systematiska dokumentationen genomföras?
Vid första utredningstillfället får patienten fylla i Audit/Dudit, psykiatrisk
egenskattning och personal gör en GAF skattning. Patienten får även en förfrågan om
han/hon vill fylla i en SBR
Samma förfarande sker vid utskrivning.
5
Vem eller vilka tar ansvar för att dokumentationen fullföljs och blir en rutin?
Ledningsgruppen och medarbetarna tar ett gemensamt beslut om dokumentation i linje med
rekommendationerna i Nationella riktlinjer. Två medarbetare får som del i sin tjänst att
ansvara för att dokumentationen genomförs. Med jämna mellanrum följs detta upp av
enhetschefen.
6
Hur skall tillvägagångssätt för implementering av instrumentet vara om det inte redan
används i verksamheten?
Implementeringen bör ske i samverkan mellan beroendeforskning, organisation, ledning och
medarbetare. I en verksamhet, oavsett vilken finns det alltid personal som ivrar för en metod,
medan andra är mer tveksamma detta kan vara ett hinder för implementeringen. Det är därför
viktigt att metodfrågor hålls på verksamhetsnivå och inte på personnivå. Eftersom
motivationen hos personalen kan riskera att urholkas om metoden inte följs upp eller då
metoder avlöser varandra. Utifrån klinisk erfarenhet har missbruksvården allt sedan 70-talet
varit föremål för många försök till dokumentation av målgruppen, men man kan konstatera att
ingen metod har varit heltäckande eller långvarig. För att undvika detta är det av yttersta vikt
att hålla dialogen levande mellan kliniker och forskare.
7
Uppföljning är av stor vikt för kvalitetssäkring av verksamhet. Hur tänker ni kring
uppföljning? Vad ska följas upp? Hur ska uppföljningar praktiskt genomföras? När ska
uppföljning ske?
Enligt Socialstyrelsen skall ett systematiskt kvalitetsarbete ta fasta på syftet med
verksamheten och vara anpassat utifrån verksamhetens intention och mål. I lagstiftningen
pekas det på vikten av att mäta kvaliteten när det gäller patientens delaktighet, hur bemötandet
upplevs, om patienten känner sig delaktig i behandlingen, samt resultatet av vårdkvaliteten.
Det finns också krav på kompetensen hos personalen och att arbetet utförs på ett sätt som
stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetskraven på hälso- och
sjukvård och socialtjänst är i stort sett likvärdiga. I kvalitetssystemet ska det ingå mål och
nedskrivna rutiner.
Beroende mottagningen har som mål att följa upp alla individer som blir föremål för
behandling. Uppföljningsinstrumenten är psykiatrisk egenskattning och ASI
uppföljningsintervju. Ambitionen är att göra en uppföljning var 6: e månad alternativt vid
behandlings avslut. Utvärdering görs av utomstående forskare. De tar del av verksamhetens
statistik, ASI statistik, samt intervjuer. Utvärderingarna omfattar på olika sätt brukare,
medarbetare och ledning.
Referenser
Berman, A.,& Brisendal, C (2011) DUDIT & Alkohol-E. Samtal konstruktivt om droger och
alkohol. Malmö: Gothia Förlag AB.
Forskningsrådet för missbruks och beroendefrågor-nätverk i Västra Götaland (2010). Risk,
missbruk beroende. Insatser, forskning & fortbildning i Västra Götaland. Länsstyrelsen i
Västra Götaland: Itellecta Infolog AB Nyström S., Zingmark D. & Jäderland A. (2009). ASImanualen- anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Västerås: Edita Västra Aros ASI
Nyström S., Zingmark D. & Jäderland A. (2009). ASI-manualen- anvisningar till ASI Grund
och ASI Uppföljning. Västerås: Edita Västra Aros ASI
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjerför missbruks- och beroendevård. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Svanborg, P. & Åsberg, M. (1995). Psykiatrisk egenbedömning (CPRS-S-A). En
självskattningsskala för ångest- och depressions-syndrom. Stockholm: Institutionen för
klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri. Psykiatriska kliniken vid Karolinska
Sjukhuset.
