God förmiddag!
Framgångsrika Friska Företag (3F)
Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning
Seminarium 13 oktober 2004
Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret
Åke Nygren
Personskadeprevention Kgl. Myntet
Karolinska institutet
Långtidssjukskrivna 1992-april 2004
Data från
Riksförsäkringsverket.
Antal sjukskrivna
>30 dagar;
Data t o m april 2004
I april 2003 var 286 876
personer sjukskrivna i mer
än 30 dagar (all time
high)
Samlade sjukersättningskostnader 20032006
100000
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Aktivitets- och
sjukersättning
Rehabiliteringspeng
Sjukpennning
2003
2004
2005
2006
2007
Är sjukskrivnings”epidemin” ett
svenskt fenomen?
Database for Institutional Comparisons in Europe
Är de långtidssjukskrivna
verkligen sjuka?
Diagnospanoramat hos
långtidssjukskrivna år 2001
100%
90%
80%
70%
Övriga
Tumörer
60%
Kardiovaskulära
50%
Luftvägar
Muskuloskeletala
40%
Psykisk ohälsa
30%
20%
Data från AFA-databasen
Nathell m fl 2003
10%
0%
Kommuner
Landsting
LO-kollektivet
Diagnoser i olika yrkesgrupper
100%
90%
80%
70%
60%
Övriga
Tumörer
50%
Kardiovaskulära
Respiratoriska
Muskuloskeletala
40%
Psykisk ohälsa
30%
20%
10%
0%
Städare m fl
Usk, bitr
Sjuksköterskor
Läkare
Den psykiska ohälsan ökar i småföretagen
100%
90%
80%
70%
procent med diagnosen
60%
Övr
Tumörer
Cirkulation
Andningsorg
Rörelseorg
Mentala
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1998
Antal anställda 1-2
2002
1998
2-10
2002
1998
2002
10-50
Sjukskrivningsorsaker, SPP/Alecta
1998
Ryggvärk
1999
Depression
2000
Depression
Depression*
Ryggvärk
Stressreaktion
Stressreaktion
Stressreaktion
Utbrändhet
Nackvärk
Nackvärk
Ryggvärk
Muskelvärk
Utbrändhet
Nackvärk
Hjärtinfarkt
Muskelvärk
Muskelvärk
*inkluderar utbrändhet
Fyra diagnosgrupper svarar för 80 procent
av långtidssjukskrivningarna
Muskuloskeletala
problem
– Dvs mest värk i rygg och nacke mm
Psykiatriska
problem
– Dvs mest depressioner och utmattning
Hjärt-kärlsjukdomar
– Dvs mest kranskärlssjukdom och infarkt
Lungsjukdomar
– Dvs mest astma och KOL
Vilka arbetsproblem?
Omorganisationer
För
stor arbetsbörda
Men
kan man verkligen bli SJUK av
stress på jobbet?
Vad i arbetet kan leda till ohälsa?
Christina Maslach’s sex faktorer:
Arbetsbelastning
Kontroll
(Karasek-Theorell job strain)
Belöning (Siegrist effort reward imbalance)
Samspel med andra
Rättvisa
Värderingskonflikter
Arbetsrelaterad stress & hjärtdöd
under de följande 25 åren
Arbetsvariabel
Hög krav-kontroll obalans
Hög effort-reward obalans
Risk (95% konf)
2.22 (1.04 – 4.73)
2.42 (1.02 – 5.73)
Mika Kivimäki, & al. Work stress and risk of cardiovascular mortality:
prospective cohort study of industrial employees. BMJ 2002
Utmattningsspiralen
Värk i kroppen
Sömnbesvär
Minnesstörning
Glädjelöshet
Magbesvär
Energilöshet
Skuldkänslor
Nedstämdhet
Utmattningssyndrom
Vad kan man uppnå med
prevention & rehabilitering?
Smärtor
Hjärtproblem
Prevention
Rehabilitering
(kvalificerad skattning)
(vetenskaplig
utvärdering)
C:a 50 %
50 %
Minst 50 %
50 %
Lungproblem
(KOL)
Psykiska problem
> 90 %
50 %
Resultat 2004
Resultat 2004
Alkoholproblem
50 %
?
(vetenskapligt
utvärderat)
Om vi hittar bra rehabiliterings- och
preventionsstrategier,
hur skall forskningsresultaten
kunna omsättas i praktiken?
Implementering inom privata sektorn
Värö Bruk
ca 370 anställda
Skutskärs Bruk
ca 520 anställda
Sandvik Steel
ca 1 200 anställda
Volvo Lastvagnar
ca 2 000 anställda
Irene Jensen m fl, AHA-projektet
Hälsotillståndet hos svenskar i
förvärvsarbete
Friska (c:a 70 %)
Riskzon
(c:a 20 %)
Sjukskrivna
(c:a 10 %)
Livsstil och hälsa
Arbetsrelaterade faktorer
Sjukfrånvaro
procent av total arbetstid
% 9
8
7
Privat sekt
F retag 1
F retag 2
F retag 3
6
5
4
3
2
1
0
1999
2000
2001
2002
Kv1 -03
Ekonomi första året (2001)
Minskning i sjukfrånvaron motsvarar en besparing på 2.2 milj kr/år för företaget, ca 5 700
per anställd/år
Kostnader under året
Kartläggning
FHV sköterska 50%, 3 mån
Prev och rehab
Arbetsplatsmöten/utveckling
148 000 kr
300 000 kr
630 000 kr
350 000 kr
1 428 000 kr
Payoff tiden för företag 1 är därmed ca 8 mån
DVS Rehabilitering och prevention är utomordentligt lönsamma!
QPS Nordic
General Nordic Questionnaire for
Psychological and Social Factors at Work
(2000)
QPS Nordic
Framtaget
av forskare från de nordiska
länderna med Nordiska Rådet som
huvudman
Utvecklingsperiod 1994-2000
QPS modellen
QPS
3 dom ner
14 aspekter
26 skalor
118 item
QPS domäner
QPS 3 domäner
QPS
Uppgift
Individ
Organisation
QPS Uppgiftsdomän
QPS; domäner, aspekter, skalor och item
QPS
Uppgift
Krav
Kvantitativa
Beslut
Roller
Individ
Kontroll
Organisation
F ruts gbarhet
Kunskaps
i 17
i 19
i 22
19. Kräver ditt arbete maximal uppmärksamhet
QPS Individdomän
QPS; domäner, aspekter, skalor och item
QPS
Uppgift
Individ
Organisation
F ruts gbarhet
Motivation
Engagemang
Kommande 2
r
Pref f utmaningar
i 63
i 64
i 65
63. Tycker du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter
QPS Organisationsdomän
QPS; domäner, aspekter, skalor och item
QPS
Uppgift
Individ
Organisation
Support
Ledarskap
Uppmuntrande
Klimat
R ttvist
i 84
i 85
i 86
84. Uppmuntar din närmaste chef dig att delta i viktiga beslut
QPS
Pågående utvärdering
Pågående utvärdering
Användbarhet
organisationer
i olika yrken och
Pågående utvärdering
Användbarhet
i olika yrken och
organisationer
Värdering av potential att indikera
ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön
Pågående utvärdering
Användbarhet
i olika yrken och
organisationer
Värdering av potential att indikera
ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön
Pröva metodik som ökar QPS potential att
indikera ohälsa
Pågående utvärdering
Användbarhet
i olika yrken och
organisationer
Värdering av potential att indikera
ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön
Pröva metodik som ökar QPS potential att
indikera ohälsa
Kortversioner
QPS
Kortversion(er)
Metodutveckling
Utgångspunkt:
– QPS mäter nivåer av arbetskrav, kontoll, stöd, etc
Prövning
– Ställa faktiska nivåer mot:
» Önskade nivåer
» Tillfredställelse med faktiska nivåer
QPS Individdomän
QPS; domäner, aspekter, skalor och item
QPS
Uppgift
Individ
Organisation
F ruts gbarhet
Motivation
Engagemang
Kommande 2
r
Pref f utmaningar
i 63
i 64
i 65
63. Tycker du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter
Metodutveckling
Resultat
– Tillfredställelse med faktisk nivå
– är bättre indikator för ohälsa än endast faktisk nivå.
Intervention
– Tillfredställelse med faktisk nivå
– ger uppslag till intervention vid återkoppling
Hälsobokslut
– Tillfredställelse med faktisk nivå
– Upprepade mätningar:Lämplig form att visa hälsobokslut
Utgångspunkt för hälsobokslut
QPS
kortversion från KI/AFA
frågor om utmattning
ohälsa
livsstil
Totalt
40-50 Frågor
THE END
