Kemikalieförvaring
Antal skåp ................................................................................................................................... 1
Kemikalielista med gamla farosymboler och nya piktogram. .................................................... 2
Antal skåp
Fråga till Arbetsmiljöverket:
Hur många ventilerade skåp måste man minst ha på en skola? Enl. AFSar ska det vara 5 st.
1. gifter
2. organiska ämnen
3. syror
4. baser
5. gaser(gasol och vätgas).
Om man inte har alla dessa skåp, vilka kemikalier att det bästa att samförvara. Baser handlar
ofta bara om ammoniak (konc och utspätt). Och frågan är i vilket skåp kan ammoniaken stå
i/samförvaras med? Kan den placeras med organiska ämnen eller bland gifter
Svar: Exakt hur man ska förvara kemikalier är svårt att ge ett generellt svar på.
Regler om förvaring finns i 19 och 20 §§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Kemiska
arbetsmiljörisker (AFS 2000:4). I 19 § står det: "Farliga kemiska ämnen skall förvaras så att
hälso- och olycksfallsrisker undviks."
I råden till 19 § i AFS 2000:4 står det bland annat: "Det är viktigt att ta reda på om det innebär
en risk att förvara olika ämnen tillsammans, t.ex. om de kan reagera med varandra. Vid
bedömningen av vilka åtgärder som behöver vidtas är det viktigt att bl.a. ta hänsyn till vilka
mängder som skall förvaras, vilka reaktioner som kan inträffa och vilka riskerna är. Ibland är
åtgärden enkel, t.ex. att hålla tillräckligt stort avstånd mellan behållarna. ... Det kan medföra
ökad risk att förvara ett mycket giftigt ämne i närheten av ett ämne som kan föranleda brand
eller explosion. I händelse av explosion kan större skador orsakas genom spridning av det
giftiga ämnet än av själva explosionen."
Enligt de allmänna reglerna i Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) skall riskbedömning
göras av de farliga ämnen som förekommer eller kan väntas förekomma i verksamheten (se 45 §§). Riskbedömningen kan ligga som grund för att bedöma hur farliga kemiska ämnen ska
förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker ska kunna undvikas.
Ofta när man avgör hur man ska placera de kemikalier man har så grupperar man dessa efter
egenskaper t.ex. syror, baser, organiska ämnen osv. Om man minskar på antalet
förvaringsskåp och ska fundera på hur man då ska förvara de kemikalier man har så måste
man kanske i stället bedöma varje kemikalie för sig och avgöra vilka kemikalier den kan
samförvaras med.
Värt att fundera på är också om risken vid samförvaring är att kemikalien kan avge gaser som
kan reagera, eller om risken är om den läcker ut ur en trasig förpackning. I det senare fallet
kan en del av riskerna minskas om kemikaliens förpackning står i någon skål/kärl som kan
samla upp kemikalien om den läcker ut. Är föroreningen gasformig går ju inte detta.
Kemikalier får aldrig förvaras i dragskåp. Se 13 § i AFS 1997:10.
Regler för hantering av brandfarliga varor utfärdas av Räddningsverket.
Arbetsmiljöverkets och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter finns att läsa på vår webb-sida
www.av.se under rubriken Lag och rätt. De kan också beställas från Publikationsservice, tel
08-730 97 00.
Se även om förvaring på vår webb:
http://www.av.se/teman/kemiskarisker/faq/vilkareglerforvaring.aspx
Med vänlig hälsning
Christer Malmberg
kemist
________________________________________________
Arbetsmiljöverket
Enheten för kemi och mikrobiologi
171 84 Solna
Besöksadress: Ekelundsvägen 16
Tel: 08-730 92 72 - Fax: 08-730 95 54
E-post: [email protected] - Hemsida: www.av.se
Kemikalielista med gamla farosymboler och nya piktogram.
Beskrivning av 10 st. kemikalier som kan finnas på en skola
källa: www.vwr.com/
ÄMNE
S-KOD
R-KOD
ETANOL (etylalkohol)
C2H3OH
S7
S16
R11
BARIUMKLORID BaCl2
S45
R20
R25
JOD I2
S23.2
S25
S61
R20
R21
R50
NYA FAROPIKTOGRAM
GAMLA
TÄNK PÅ VID
FAROSYMBOLER RISKBEDÖMNING
Arbeta i dragskåpstark lukt
Ej utsläpp i avlopp
Farlig vid inandnin
Farliga
omvandlingsprodu
Städavfall hantera
som farligt avfall
Farligt vid inandnin
och hudkontakt.
Mycket giftigt för
vattenlevande
organismer därför
utsläpp i avlopp.
Städavfall hantera
som farligt avfall
CYKLOHEXEN C6H10
S9
S16
S24/25
S61
S62
R11
R22
R51/53
R65
Ångorna är tyngre
luft.
Kan bilda explosiv
blandningar med lu
Reagerar lätt med
hallogener.
R8
R22
R50/53
Kontakt med
brännbart material
orsaka brand
oxiderande ämne
förvaras avskilt frå
andra ämnen i
giftskåpet och aldr
ovan ögonhöjd.
R11
R23724/
25
R39/23/
24/25
Mycket brandfarlig
och giftigt.
S22
S24
S41
R8
R22
R36
Spola ej ut i avlopp
Kan bilda giftig gas
förbränning.
Kontakt med
brännbart material
orsaka brand
S26
SALTSYRA (KONC.) HCl S45
R34
R37
Frätande och
stickande lukt
SILVERNITRAT AgNO3
R 52/51
Frätande
R22
R41
Bör ej förvaras ova
ögonhöjd.
Hanteras varsamt,
frätande
KALIUMPERMANGANA
T KMnO4
METANOL CH3OH
NATRUMNITRAT NaNO3
VÄTEPEROXID H2O2
S60
S61
S7
S16
S36/37
S45
S61
S26
S39
I AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar finns det listor på
ämnen som är klassade i grupp A-E.
Grupp A innehåller ämnen som inte får hanteras och ska därför inte finnas på skolan.
Grupp B är ämnen som får hanteras med tillstånd men bör ändå inte finnas på skolan.
C gruppens ämnen klassas som cancerframkallande men får finnas i skolans verksamhet.
Grupp D innehåller sensibiliserande ämnen oh slutligen grupp E är ämnen som anses som
reproduktionsstörande ämnen. både grupp D och E får finnas på skolan.
Frågan är vilka som finns på vår skola?
Vi har inga ämnen som tillhör grupp A, B, C, D eller D. Det beror på att det är jag som har
startat kemi undervisningen på skolan och därför endast köpt in ”skolkemikalier”.
Sara Börjesson 2009-03-08
