Arbetsbelastning?

Arbetsmiljöutbildning/
information
SWEP International AB 2016-04-27
Khosrow Adibzadeh, Unionen
Onsdag den 27 april
Arbetsmiljö generellt.
SAM, Systematiska arbetsmiljöarbetet, AFS 2001:1
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö, AFS 2015:4
3
• Vilka faktorer styr hur du mår på din arbetsplats?
4
Jo, detta påverkar mig…
• Den fysiska miljön
• Den psykiska miljön
• Den sociala miljön
5
Fysisk miljö
• Hur ser miljön ut? Är det rent och snyggt? Är färgsättningen i
lokalen bra?
• Är det bullrigt?
• Ä ni många personal på en liten yta?
• Är din arbetsplats ergonomiskt anpassad till just dig och din
kropp?
• Hur påfrestas din kropp av arbetet?
• Får du jobba ifred eller blir du störd av någon?
• Maskiner, kemiska risker, ljus-, ljud- och luftkvalitet,
skrivbordens utformning och liknande.
6
Psykisk miljö
•
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsinnehåll?
Arbetsbelastning?
Graden av självbestämmande?
Befogenheter och ansvar.
Blir jag sedd?
Hur hög är stressen?
Har jag roligt på mitt jobb?
Hur arbete är organiserat.
7
Social miljö
•
•
•
•
•
Vilka relationer har jag på min arbetsplats?
Hur är min chef?
Hur blir jag behandlad av mina kollegor?
Upplevelse av rättvisa i ledarskap
Gruppdynamik
8
Arbetstagarens ansvar i arbetsmiljöarbetet
•
•
•
•
•
•
Samverka för en god arbetsmiljö
Medverka och delta
Följa föreskrifter, använda skydd
Iaktta försiktighet
Meddela fara för liv eller hälsa
Ej hindra arbetsmiljöombud
9
Vad är en god arbetsmiljö?
En god arbetsmiljö betraktad ur organisatorisk och
socialperspektiv innebär att:
Individen
• känner tillhörighet och kan identifiera sig med sitt arbete och
organisationen
• känner sig uppskattad och behövd
• är motiverad i sitt arbete
• har de resurser som krävs för att motsvara de krav som ställs10
• upplever en realistisk och lagom arbetsbelastning
• kan påverka sin egen arbetssituation
• Har inflytande, att kunna vara med och bestämma och
påverka.
• Blir uppskattad för sin insats, att synas och uppskattas för den
egna personen.
Organisationen:
• är accepterande och att arbetsklimatet är öppet.
11
• Det finns stöd och uppbackning från högre ledning, tydlighet
och bra information.
• Tydliga arbetsuppgifter med klar struktur gällande vem som
gör vad.
• Arbetsrotation finns som komplement till kompetensutveckling
och förståelse inom grupper.
• Återhämtning, vilken ger medarbetarna möjlighet till balans
mellan arbete och fritid.
12
13
Systematiskt arbetsmiljöarbete
14
Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och
följa upp verksamheten på ett sådant sätt att
ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och
en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.
15
Arbetsgivaren ska undersöka vilka risker som
finns på arbetsplatsen och åtgärda dem så att
ingen drabbas av en olycka eller av ohälsa.
Därefter följs åtgärderna upp, så att man är säker
på att riskerna har försvunnit eller minskats så
mycket det går.
16
Systematiska arbetsmiljöarbetet är en självklar och
naturlig del av verksamheten.
Alla anställda är engagerade och aktiva
arbetsmiljöarbetet.
Alla företag med anställd personal, oavsett storlek
och verksamhetsområde, ska ha en
arbetsmiljöpolicy.
Policyn ska visa vilken arbetsmiljö företaget vill
uppnå.
17
Handlingsplaner, riskbedömningar och instruktioner
för allvarliga risker ska dokumenteras skriftligt av
alla företag.
För företag med fler än nio anställda krävs även
skriftlig dokumentation av arbetsmiljöpolicy, rutiner,
uppgiftsfördelning och årlig uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
är bra verktyg för att leva upp till kraven i
den nya föreskriften(2015:4).
18
19
Ny föreskrift! 2015:4 (31 mars -16)
• Organisatoriska och sociala
mål
• Chefers kunskapskrav
• Åtgärder kopplat till SAM
• Arbetsbelastning/Stress
• Arbetstid
• Mobbning, kränkande
särbehandling
OSA-Föreskriften
Ersätter:
• Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14
Allmänna råd)
• Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
• Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18)
Preciserar:
• SAM (AFS 2001:1)
Bakgrund
Pressat arbetsliv ligger bakom många sjukskrivningar
En av tre tjänstemän i det privata näringslivet upplever att
arbetstiden inte räcker till för att utföra alla arbetsuppgifter.
Bland dessa personer har en tredjedel sömnproblem.
Fler än hälften av tjänstemännen har en kollega som varit
sjukskriven på grund av stress de senaste två åren.
22
Bakgrund, forts.
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige.
Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här
orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010.
För mycket arbete, för hög arbetstakt och mobbning, är
exempel på vad som ligger bakom den här typen av
arbetssjukdomar.
23
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Berör alla verksamhetsutövare.
De viktigaste delarna i föreskriften är att man tydliggör
ansvar för ledning och styrning , kommunikation, grad av
inflytande, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser
samt ansvar.
24
AFS 2015:4, forts.
Syfte och definitioner:
Syfte
1 § Syftet med föreskrifterna är att främja en god
arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av
organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.
25
AFS 2015:4, forts.
4 § Definitioner:
-Organisatorisk arbetsmiljö
-Social arbetsmiljö
-Ohälsosam arbetsbelastning
-Krav i arbetet
-Resurser för arbetet
-Kränkande särbehandling
26
Definition av organisatorisk arbetsmiljö
Organisatorisk arbetsmiljö –
Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:
1)
2)
3)
4)
5)
ledning och styrning
Kommunikation
Delaktighet, handlingsutrymme
Fördelning av arbetsuppgifter
Krav, resurser och ansvar
Definition av social arbetsmiljö
Social arbetsmiljö –
Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:
• Socialt samspel
• Samarbete
• Socialt stöd från chefer och kollegor
Kränkande särbehandling – ”mobbning”
Definition,
”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett
kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa
ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”
Riskfaktorer för ohälsa
Höga krav
Orättvisa
Låg kontroll
Psykisk ansträngning
• små möjligheter att
påverka
• bristande stöd
• belöningen liten/orättvis i
förhållande till
ansträngningen
•
•
•
•
•
osäkerhet i anställningen
konflikter eller mobbning
nattarbete
långa arbetsveckor
skiftarbete
Resurserna ska anpassas
till kraven i arbetet
Definition av krav
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
arbetsmetoder
arbetsmängd
arbetsredskap
tidsramar
kompetens
svårighetsgrad
bemanning
emotionell påfrestning
socialt stöd från chefer och
kollegor
kognitiv belastning
otydlighet i arbetsuppgifter • återkoppling på arbetsinsats
• möjligheter till kontroll i arbetet
• möjligheter till återhämtning
AFS 2015:4, forts.
Föreskriften ställer bland annat krav på att arbetsgivare
ska:
Undersöka och åtgärda organisatoriska och sociala risker
som kan medföra ohälsa på arbetsplatsen, ex. hög
arbetsbelastning, skiftarbete och mål för organisatorisk
och social arbetsmiljön.
Det finns även ett kunskapskrav för chefer och
arbetsledande befattningar.
32
AFS 2015:4, forts.
Regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och
kränkande särbehandling ingår i föreskriften.
Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan!
Arbetsgivare ska:
• Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos
arbetstagarna
33
AFS 2015:4, forts.
• Motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är
starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagare
• Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos
arbetstagarna
• Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och
att rutiner finns för hur kränkande särbehandling ska
hanteras.
34
AFS 2015:4, forts.
Föreskriften förtydligar att dialog mellan chefer och
anställda är viktig för att uppmärksamma risker såsom
kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning på
arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket kommer att ta fram en vägledning som ger
arbetsgivare råd för tillämpning av föreskrifterna. Den ska
vara klar under våren 2016.
35