Barnpespektiv

Lisa Stolpe 2011-05-19
Barn
•
•
•
•
•
•
Några Lagar
Lite mer om anmälningsplikten
Barnperspektivet inom Nu-sjukvården
Hur lång har vi kommit
SKL psynk
Några goda exempel
Barnperspektiv?
Barnrättspespektiv
• I FN.s konvention om barnens rättigheter artikel
19 stycke 1 sägs
• ”Konventionsstaterna skall vidtaga alla lämpliga
lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder
samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda
barnet mot alla former av psykiskt eller fysiskt
våld, skada eller övergrepp eller försumlig
behandling, misshandel eller utnyttjande
innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i
förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons
vård.”
I Föräldrabalken kap 6 1§ står det
att
• ”Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet
och god fostran. Barn skall behandlas med
aktning för sin person och får inte utsättas
för kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behandling.”
I Socialtjänstlagen 14 kap 1§ står
• Var och en som får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till
nämnden.
• Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra
myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga
att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är verksamma
inom yrkesmässigt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvården
eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället
vad som sägs i tredje stycket.
• De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom att ett
barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.
• Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i
andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som
kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.
I Hälso- och sjukvårdslagen §2g
(Lag 2009:979, trädde i kraft 2010-01-01)
•
1.
2.
3.
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av
information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan
vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller,
Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som
barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider
Ett halvår för en vuxen
är ett halvt liv för ett barn
Barnperspektivet inom psykiatrin
Nu-sjukvården
•
•
•
•
•
•
Handlingsprogram
Barnombud
Utbildningar
Träffar
Samverkan
Nätverk i regionen
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin
Under år 2005 tog Västra Götalandsregionen beslut om att lokala
styrdokument t ex vårdprogram och individuella vårdplaneringar
skall inkludera barnperspektivet. Inom Psykiatriska kliniken NUsjukvården har vi nu utarbetat rutiner som innebär att vi skall
”se” barnen till våra patienter. Detta innebär att vi skall förmedla
kunskap, trygghet och ge förutsättningar för föräldrar och barn
att få en större förståelse för sjukdomen. Vi skall även informera
om vart de kan vända sig med frågor, tankar och för att få
ytterligare hjälp för att kunna bli en tryggare familj.
Lars Helldin
Områdeschef
FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs av
FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade
konventionen 1990 som ett av de första länderna.
Artikel 3 i konventionen anger att det är barnets bästa som ska
komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6
säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om
den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12
handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem
beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att
barnkonventionens principer införlivas i den nationella
lagstiftningen. För att förverkliga barnkonventionen i Sverige och
som grund för insatser inom barnrättspolitiken finns en nationell
strategi som antogs av en enig riksdag 1999. Målsättningen med
strategin är att barnkonventionens intentioner ska finnas med i allt
beslutsfattande som rör barn. I Sverige ansvarar kommuner och
landsting för de flesta samhällsfrågor som direkt rör barn och
ungdomar. Det är därför viktigt att beslut och verksamheter inom
landsting och regioner utgår från FN:s barnkonvention. Arbetet på
regional och lokal nivå är det som ytterst avgör hur väl Sverige lever
upp till barnkonventionens principer och krav.
Under 2005 tog Västra Götalandsregionen beslut om att lokala
styrdokument t ex vårdprogram och individuella vårdplaneringar
skall inkludera barnperspektivet. Dessa dokument bör belysa hur
barnperspektivet skall tillämpas vid inskrivning och utskrivning i
sluten sjukvård, under sjukhusvistelse och i kontakter med
öppenvården.
När någon i familjen blir psykiskt sjuk påverkar det hela familjen,
inte minst barnen. Det är viktigt att dessa barns situation
uppmärksammas tidigt, vilket skulle kunna minska riskerna för
psykisk ohälsa senare i livet. Vuxenpsykiatrin har en central
ställning när det gäller att synliggöra dessa barn och att sätta igång
processer i de professionella nätverken, för att ge barnen ett adekvat
stöd. Vuxenpsykiatrin måste betrakta barn som närstående och ta
konsekvenserna av detta.
Vuxenpsykiatrin bör ge barnen information om vad förälderns
sjukdom innebär, vilka konsekvenser den kan föra med sig och hur
man kan få hjälp i olika situationer.
Med utgångspunkt i det arbete som bedrivits i samarbete mellan
BUP, Trollhättans kommun och vuxenpsykiatri har en
vidareutveckling skett där ett gemensamt arbetssätt införs inom hela
Område psykiatri i NU-sjukvården.
Rutin för bemötande av barn vars föräldrar
inkommer till sjukhus i en akut situation.
1.
1. Ta reda på om patienten är förälder och var barnen finns i nuläget
(fråga 1 – 7 barnformuläret).
1.
2. Kan vi inte bedöma att barnet är i trygghet, tag kontakt med
socialtjänsten/socialjouren i den aktuella kommunen.
1.
3. Fråga föräldrarna hur de bedömer barnets behov av stöd
1.
4. Informera om att BUP hjälper till med bedömning av vad barnet kan
behöva.
1.
5. Erbjud hjälp till BUP-kontakt, om föräldrarna önskar BUP-kontakt, faxa
barnets namn och ev. personnummer samt föräldrars/vårdnadshavares namn
och telefonnummer till aktuell BUP-mottagning. Skriv att föräldern är akut
inlagd i psykiatrisk slutenvård.
Rutin för bemötande av barn vars föräldrar
vårdas i slutenvård.
Vid ankomst till mottagningen/avdelningen tag reda på om patienten är förälder (använd
Barnformuläret). Den som är i tjänst och tar emot patienten fyller i formuläret
1.
2. Kan vi inte bedöma att barnet är i trygghet tag kontakt med socialtjänsten/socialjouren i
den aktuella kommunen.
3. Kontaktpersonen fyller i frågorna 8-11 i barnformuläret under första samtalet efter/vid
inläggning.
4. Vid rondgenomgången rapporteras den information som kommit. Där beslutas om hur
vi går vidare.
5. Barn vars förälder eller annan vårdnadshavare är inlagd skall erbjudas att få komma på
samtal och där ges utrymme att ställa frågor och uttrycka sina åsikter. I samtal med
patienten ska barnet och dess situation belysas. För patienter och deras närstående bör det
finnas skriftlig information om hur barnperspektivet integreras i patientarbetet
tillsammans med erbjudande om hjälp. Dokumentera beslut från föräldern.
Handlingsplan för bemötande av barn vars föräldrar
vårdas inom vuxenpsykiatrisk öppenvård
1.
Vid första besöket ta reda på om patienten är förälder (använd
Barnformuläret). Tag upp på team/behandlingskonferensen hur man går vidare.
Där beslutas vilka insatser som ska erbjudas, vem eller vilka som ska ge familjen
information och stödsamtal.
2. Fråga föräldern hur barnet mår och om föräldern bedömer att barnet har
behov av ytterligare stöd.
Vid behov - Erbjud hjälp till BUP-kontakt eller information om hur föräldern
själv kontaktar för hjälp med bedömning av barnets mående.
4. Vid akuta lägen måste snabba beslut om stöd fattas. Kontakt med familjen
etableras snarast möjligt. Konsultera barnombudet.
.
1.
Barn vars förälder eller annan vårdnadshavare har kontakt inom psykiatrisk
öppenvård skall erbjudas att få komma på samtal och där ges utrymme att
ställa frågor och uttrycka sina åsikter. I samtal med patienten ska barnet och
dess situation belysas. För patienter och deras närstående bör det finnas
skriftlig information om hur barnperspektivet integreras i patientarbetet
tillsammans med erbjudande om hjälp. Dokumentera beslut från föräldern
2. De personer som träffat familjen för informationssamtal/stöd återkopplar till
T team/behandlingskonferensen där man beslutar om ytterligare insatser bör
göras. Det kan vara länkning eller anmälan till socialtjänsten, BUP eller
barngruppsverksamhet. En Trygghetsplan för barnen med telefonnummer
vart man kan vända sig med frågor eller kontakt i akuta situationer ska
upprättas.
3. På varje enhet ska finnas en aktuell förteckning till berörda vård och
omsorgsenheter, så att man snabbt kan nå dessa om barnen/familjen är i behov
av ytterligare insatser.
BARNFORMULÄR
PATIENT ID
1. Ifyllt av…………………………………………..Datum………………………
2. Gift…….. Sambo…….. Ensamstående…….. Särbo…….. Annat……..
3. Har barn?
Ja……
4. Har partner barn?
Nej…….
Väntar barn,när?………………..
Ja………
Nej……….
5. Barn: Namn och ålder………………………………………………………….
.…………………………………………………………………
6. Hur ser din familjesituation ut? Var och med vem bor barnen?
.………………………………………………………………………………
7.Vem ansvarar för barnen när du är här? (Avser slutenvården och särskilt boende.)
…………………………………………………………………………………
8. Person att kontakta vid akut situation
………………………………………………………………………………...
9. Namn och telefonnummer till annan förälder/vårdnadshavare?
……………………………………………………………….………………..
10. Namn och telefonnummer till barn i eget boende:
………………………………………………………………………………..
11. Finns det någon annan person som är viktig för barnet?
………………………………………………………………………………..
12. Är barnet/något av barnen i kontakt med socialtjänsten/Bup
.……………………………………………………………………………….
13. Hur vill du att barnen träffar dig när du är här?(Avser slutenvård och särskilt boende.)
…………………………………………………………………………………
14. Informationssamtal med barnet:
Tidpunkt.
Tillsammans med:……………………………………………………………..
15. Uppföljning
……………………………………………………………………………….
Barnombud
• På varje avdelning och
öppenvårdsmottagning finns idag minst ett
barnombud i de flesta fall flera.
• Kunskapsbärare
• Påminnare
Utbildningar
• Föreläsning med Annemi Skerving
• Beardsless: Öppenvården två utbildade som
är igång dessa kommer sedan att utbilda
flera
• Att föra barnen på tal: öppen- och
slutenvård ca tio gått utbildningen, fler
utbildningstillfällen planeras
Beardsless
• Familjeintervention – en preventiv metod
• Syfte att minska barnens risk att insjukna
själva genom att stärka skyddande faktorer
• Kortsiktiga vinster- barnen som anhörig blir
hörda, kan lindra barnens oro, föräldrarnas
oro minska
• Sex samtal i olika konstellationer, med 1-2
veckors mellanrum
Beardsless
• Inte familjeterapi, inte behandling för
föräldern
• Manualbaserad – strukturerad men flexibel
• Allas röst ska bli hörd
• Öka ömsesidig förståelse
• Lösningsfokuserat arbetssätt
• Utb. Sex dagar teori + praktiskt arbete
under handledning
Beardsless
• Ej vid akuta kriser
• Pågående missbruk eller familjevåld
• Föräldern måste vara i en situation, där
hon/han kan tänka utifrån barnets perspektiv
och orkar fokusera på barnet och
föräldraskapet
Samtal 1
• träffar båda föräldrarna eller en ensamstående. Går
igenom den sjuka förälderns historia vad
sjukdomen inneburit för familjen. Föräldrarnas oro
för barnen tas upp, föräldrarna formulerar
målsättningen för interventionen
• Vid behov info om sjukdomen, symptom,
behandling. Stress-sårbarhetsmodell i syfte att
minska skuld och skam
Samtal 2
• Enbart föräldrarna även denna gång men nu med
fokus på den andra förälderns historia med
sjukdom i familjen. Varje barns situation gås
igenom var för sig: styrkor, problem, oro, skolan,
kompisar m.m
• Får föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen och
ber föräldrarna förbereda barnen. Föräldrarna kan
även skicka med frågor de vill att intervjuarna tar
upp med barnen.
Samtal 3
•
•
•
•
Varje barn intervjuas individuellt oftast i hemmet
Barnets förståelse om förälderns sjukdom tas upp.
Barnets oro och föräldrarnas frågor tas upp
Man frågar om barnet har frågor till
föräldern/föräldrarna och vad barnet vill ta upp i
familjesamtalet.
• Noga att man inte tar en expertroll som förklarar
förälderns sjukdom det ska sparas till föräldern.
• Intervjuaren är en budbärare, brobyggare,
förmedlare.
Samtal 4
• Ett planeringssamtal med föräldrarna.
• De får feedback på vad barnen sagt, intryck man
fått av barnet e.t.c.
• Planerar familjesamtalet utifrån det föräldrarna
vill, vad barnen sagt och deras frågor.
• Så detaljerad planering som möjligt med
utgångspunkt att det är föräldern/föräldrarna själva
som berättar med egna ord om sjukdomen
Samtal 5
• Alla familjemedlemmar är med oftast
hemma hos familjen.
• Tar upp planerade teman, föräldrarna
uppmanas berätta själva.
• Behandlaren i bakgrunden. Hjälper till
ställer frågor berättar om sjukdomen på
allmänna plan.
• En början till dialog inom familjen
Samtal 6
• Ett uppföljande samtal efter ca en månad
• Oftast enbart föräldern/föräldrarna men
även barnen kan vara med.
• Uppföljning efter ett halvår rekommenderas
också
Att föra barnen på tal
• Syftet är; att stärka föräldraskapet och
stödja barnens utveckling.
• att hjälpa föräldrarna se barnens styrkor
men också ev. sårbarheter.
En manualbaserad metod
• Genom att använda sig av en loggbok går man
tillsammans med föräldern/föräldrarna igenom
barnens situation på ett strukturerat sätt vid två
tillfällen.
• Med hjälp av loggboken kan man redan under
graviditeten börja samtala om det kommande
föräldraskapet
• Tillsammans med föräldern/föräldrarna kartlägger
man också barnens livssituation utifrån olika
åldersperioder.
Samtalen
• Om hur de kan stärka barnen och stödja
barnens svaga punkter
• Om hur förälderns psykiska ohälsa kan
påverka barnet.
• Hur föräldern/föräldrarna kan öppna upp
samtal om sin psykiska ohälsa med barnen.
Kan användas vid
• Psykisk ohälsa
• Somatisk sjukdom
Av vem
• Behandlarens grundutbildning eller yrke
kan variera
• Används även inom socialtjänsten och
skolhälsovården.
Träffar
•
•
•
•
Barnombuden träffas två gånger om året.
Utbyter erfarenheter
Nyheter
Info om utb. eller föreläsningar som någon
varit på.
• Praktiska saker som tex. hur lägga
barnformuläret i Melior.
• Hur långt har vi kommit/Hur går vi vidare
Samverkan
• Försöker hitta fler vägar till nära samverkan
med våra 14 kommuner. RPV fler
• Handlingsprogrammet utvecklades
tillsammans med Trollhättan.
• Har varit på träffar i Uddevalla
• Övm-kommunerna
Musslan/Kaktusen/Linus o Lotta m.m
Närverksgrupp i regionen kring frågan
Sveriges kommuner och landsting(SKL)
• Psynk : ett synkroniseringsarbete inom
SKL-modellområdesprojekt- ekonomisk
förstärkning i 14 områden runt om i landet
mellan 2009-2011 syftar till att synkronisera
alla insatser för barn och ungdomars
psykiska hälsa.
• www.skl.se/psynk
Barn och Unga
Ibland känns livet jobbigt – så är det för alla - en del dagar är
man ledsen, trött, har ont i magen eller känner sig fel och
konstig.
Ofta går det över av sig själv, kanske behöver man äta eller
sova, men ibland finns känslan kvar länge. Då kan det hjälpa
att prata med någon.
Utvecklingsarbetet ”Psykisk hälsa, barn och unga” ska göra så
att barn och unga mår bättre – och så att de som ändå mår
dåligt snabbt ska få rätt hjälp.
Några goda exempel
• Barnskyddsteamet MIO
• Regionalt vårdprogram: Vid misstanke om fysisk
misshandel av späda barn Stockholms Läns landsting.
• Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar att fara
illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg
• Samverkande socialsekreterare Vänersborg
• SVÅRT ATT SE – ANSVAR ATT HANDLA barn som far
illa eller riskerar att fara illa Landstinget Sörmlands
kunskapsunderlag för hantering av anmälningsplikten SoL
kap 14.
Barnskyddsteamet MIO
• En tvärprofessionell grupp som i sin profession
möter barn som far illa i någon form samt deras
anhöriga
• Målet är att ensamma eller med
samverkanspartners skapa en kunskapskälla kring
hur din profession kan upptäcka ett barn som far
illa i ett tidigt skede
• Öka omgivningens kunskaper för att enklare
förebygga misshandel och underlätta för
personalen att tidigare våga anmäla
Tandvården Gävleborg
Ersättning för besök- ej besök ej pengar
• Alla barn finns i ett
speciellt
barntandvårdssystem
hos beställaren
• Alla barn har en
ansvarig tandläkare
och skall kallas
regelbundet
Varför stoppad
• Felaktig rapportering ?
• Tandläkare inte kallat ?
• Barnet kom inte ?
Samverkande socialsekreterare
Vänersborg
www.skl.se/psynk