ANKNYTNINGSTEORI
Ett sätt att förstå hur barn lär sig
relatera till andra människor
Familjehemsdag i Västernorrland
21 november 2009
Ingegerd Gavelin
BOKTIPS
• Kay Karlsson:
• Anknytning - om att tolka samspelet mellan
föräldrar och små barn
RISKFAKTORER OCH
SKYDDSFAKTORER
• En trygg anknytning är en stark skyddsfaktor
• En otrygg eller desorganiserad anknytning är
en allvarlig riskfaktor
• En familj med många riskfaktorer, t ex
missbruk, ”skapar” ofta otrygg anknytning
VI ÄR FLOCKDJUR
VI BEHÖVER TRYGGHET OCH TRÖST
NÄR VI ÄR I FARA
Vi behöver en trygg bas att utgå från
Vi behöver en trygg hamn att
återvända till
Så vi vågar utforska världen
Så vi kan skydda oss från fara
Det är när man är liten man lär
sig att vara förälder
DW Winnicott
VAD LÄR JAG MIG I SAMSPEL
•
•
•
•
Vem jag är
Att hantera och reglera mina känslor
Att hantera min kropp
Att läsa av och förstå andra
GOTT SAMSPEL
• Barnet drar in föräldern i lek
och glädje
• Förälderns goda minnen
väcks
• Barnet är huvudperson
• Föräldrar gör sig till
huvudpersoner för barnet
• Betraktaren blir avspänd
och smittas av glädjen
ICKE-FUNGERANDE SAMSPEL
• Banden mellan barn och
föräldrar är svaga
• Förälderns svåra minnen
väcks.
• Föräldrarna märker inte när
barnet har det svårt
• Basala regleringen fungerar
inte – sömn, mat, lek
• Barnet inte huvudperson
• Föräldrarna inte barnets
huvudperson
• Betraktaren blir orolig
BARNETS ANKNYTNING
FÖRÄLDERN BINDER SIG
ANKNYTNINGSMÖNSTER I BARNET
INRE ARBETSMODELLER
PÅVERKAR ANDRA RELATIONER
T O M TILL EGNA BARN!
VARJE NY RELATION PRÖVAS MOT DENNA ERFARENHET
TRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING
•
•
•
•
Söker närhet vid otrygghet
Möter förutsägbarhet och lyhördhet
Inre förvissning om att hamnen finns
Lust och frihet att utforska
• Vid avbrott eller konflikt föräldern
reparerar
OTRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING
- KAN INTE LITA PÅ FÖRÄLDERN
UNDVIKANDE
• Märker att förälder värjer
sig mot barnets behov
• Uttrycker inte sina behov
• Minimerar sina
anknytningsstrategier
• - som andrahandsval
AMBIVALENT
• Föräldern mer oförutsägbar,
nyckfull
• Svårt att lära av
• Samspel på vuxnas villkor
• Maximerar sina strategier
• Gnällig, krävande, utbrott
• - också andrahandsval!
DESORGANISERAD ANKNYTNING
Föräldern kan inte hjälpa barnet
reglera sin stress
• Inte ett mönster, strategier fungerar inte
• Bygger på rädsla, vilsenhet, förvirring
• Den som kan erbjuda tröst är den som väcker
rädsla
• Självförstärkande: Ju mer behov av trygghet
ju mer rädsla
• RÄDSLA UTAN SLUT
FORTS. DESORGANISERAD ANKNYTNING
• Föräldern har gett upp - eller
• Föräldern är hjälplös så att barnets negativa
känslor inte får finnas – eller
• Föräldern misstolkar barnet pga eget trauma
• Anpassning till vuxna, ”falskt själv” – eller
• Ger upp idén att få skydd, på sin vakt, litar inte
på någon
VAD LÄR MAN SIG NÄR PAPPA SLÅR
MAMMA?
• Att aggression, våld och anknytning hör nära
samman
• Att aggression och våld har ett värde i nära
relationer
I utsatta familjer:
• Ofta våld i generationer, ofta barnmisshandel,
ofta slår även mamma.
• Ofta annat våld, död och olyckor i nätverket.
KONSEKVENSER FÖR BARNET
•
•
•
•
•
•
•
Svårt reglera sina känslor, särskilt negativa
Även inåtvända reaktioner
Oförenliga arbetsmodeller
Kamratsvårigheter
Relationssvårigheter
Hälsoproblem
Inlärningssvårigheter
Forts KONSEKVENSER FÖR BARNET
• Äldre barn:
– Kontrollerande – omvårdande: Alltför lyhörd för
föräldern (t ex medberoende)
– Kontrollerande – bestraffande: Tar över
föräldrarollen
• Ung vuxen:
– Svårt i relationer, i arbetslivet och som förälder.
HJÄRNAN PÅVERKAS
•
•
•
•
Hög beredskap för kamp / flykt
Vaksamhet, misstänksamhet
Lättväckt aggression
Tål stor belastning
• På kort sikt användbart
• På lång sikt förödande – isolering, missbruk,
kriminalitet, fientlighet, våld
INRE ARBETSMODELLER STÄLLER
TILL PROBLEM
– SÄRSKILT I SVÅRA SITUATIONER NÄR
ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR TRIGGAT
ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR EN DEL
AV BARNETS ”PERSONLIGHET”
VAD KAN MAN GÖRA I
FAMILJEHEMMET?
• ICDP – Vägledande samspel – www.icdp.se
• Omtolka barnets beteende till behov
• Visa omsorg
• Visa världen
• Planera tillvaron
BARNETS KOMMUNIKATION
• Avvisande – behöver bas, trygghet,
triangulering
• Utprövande – behöver bekräftelse i att prova
relationen
• Parentifierande – behöver hjälp att benämna
vad som händer och känslor
Forts Barnets kommunikation
• Desorganiserad – behov av omvårdnad,
struktur, bekräftelse och benämning.
• Begreppsfattig – behov av förklaringar och
mening, benämnande
• Funktionsförlust – behov av bekräftelse och
paus.
SAMTAL I GRUPPER
• OBS! Sekretess! Inga namn, allt stannar i
gruppen
• Tänk på barn och vuxna du känner – vilka
anknytningsmönster ser du?
• Vilka inre arbetsmodeller har de, och vilken
betydelse har det i deras liv?
• Tror du sådana modeller kan ändras?
SAMMANFATTNING ANKNYTNING
• En skyddande utvecklingskraft på biologisk grund
• Ett beteende som gör att jag kommer nära någon
som kan hjälpa mig
• Anknytningspersonen behöver inte vara en verklig
trygghet, man kan knyta an till någon som gör illa
• Trygghet att anknytningspersonen är nära
• Anknytningsbeteende hela livet igenom, särskilt i
barndomen och i nöd
• Anknytningen är beroende av både barnets och
anknytningspersonens förmåga
MINST 50%
AV ALLA UTSATTA BARN
KLARAR SIG I LIVET
BARNS OCH UNGDOMARS
MOTSTÅNDSKRAFT
• Självkänsla och självförtroende, positiv syn på
sig själv
• Social kompetens
• Tillgång till inre eller yttre resurser, kompetens
inom något område, t ex humor, skola,
praktisk begåvning
• Åtminstone en viktig vuxen som står nära
• Goda relationer med omtänksamma vuxna
• Goda relationer till vänner
• Låg grad av försvarsinställning och
aggressivitet
• Hög grad av samarbetsförmåga och
känslomässig stabilitet
• Motivation att fungera i samhället
• Förmåga att fokusera
• Optimistisk inställning
VIKTIGAST:
•Minst en kontinuerlig och känslomässig
anknytning
•Erfarenhet av att behärska färdigheter
HUR GYNNAR MAN
MOTSTÅNDSKRAFT?
• Bekräfta barnet.
• Hjälpa barnet att se det som händer på andra
sätt
• Hjälpa barnet sätta ord på egna styrkor
• Stärka barnets självbild
• Uppmuntra kontakter med viktiga vuxna
• Uppmuntra skolarbetet
• Uppmuntra förmåga till vänskap
•Hjälpa barnet träna sig i problemlösning.
•Hjälpa barnet uttrycka sina behov
•Prata med barnet om vad det behöver
•Prata med barnet om framtiden
•Stöd barnets sociala kompetens.
•Var en bra förebild – uppmuntra mycket!
JOHN BOWLBY OM PSYKOTERAPI:
• Erbjuda en trygg bas med stöd, uppmuntran
och medkänsla
• Följa med i utforskande och reflekterande
• Vara uppmärksam på hur patienten uppfattar
terapeuten
• Hjälpa patienten att reflektera över sina
känslor
FAMILJEHEM ÄR VARDAGSTERAPI
BOKTIPS
Kay Karlsson:
• Anknytning : om att tolka samspelet mellan
föräldrar och små barn
Anders Broberg m fl:
• Anknytningsteori
• Anknytning i praktiken
www.fouvasternorrland.se
[email protected]
[email protected]
TACK FÖR OSS!
