Tänktank Jönköping
Tittar man ut över Munksjön så ser man det historiska arvet av uppfinningar som fortsätter fungera. Kullagren rullar och tändstickor tänder, men vi vill även titta framåt och visa
på de smarta lösningar som kan hjälpa samhället i stort och kanske kan bli morgondagens stora innovation.
Jönköping är speciellt för Sveriges Ingenjörer. Här driver vi ett projekt som heter Första
ingenjören. Vi behöver stimulera den mindre företagaren att anlita spetskompetensen.
Undersökningar som bland annat förbundet genomfört sedan 2006 har gett ett omfattande
underlag som visar stora positiva effekter på företags, vinst, omsättning och produktivitet
efter att de anlitat sin första ingenjör. I Jönköping omsätts nu kunskaperna till stöd för
företag att just anlita sina första ingenjörer.
Främsta anledningen till besöket i Jönköping var emellertid Tänktanken som genomfördes
på orten. Arton teknologer och erfarna ingenjörer har tagit sig an teman med inriktning
på teknik för att förbättra kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare inom hälsosjukvård och fossilfria hållbara transporter i stadsmiljö. Idéer, men också en vision att
idéerna ska leda till något verkligt.
Första gruppen valde att arbeta med hållbara persontransporter
och en ny kollektivtrafiklösning som konkurrerar ut privatbilen.
Åttio procent av det dagliga resandet görs med fossildrivna
privatbilar. Därutöver använder vi en mängd andra fortskaffningsmedel. Gruppens tanke var att få privatpersoner att välja miljövänligt. För att det ska bli ett attraktivt val menade gruppen att
det även måste vara praktiskt lätt och ekonomiskt rimligt.
Det bäste vore om man hade en personlig reserådgivare som ger
info om bästa färdväg och fordon för att du ska kunna ta dig
fram utan stress och på ett hållbart sätt. En tjänst som fungerar som ett transportparaply.
Om solen skiner och det är mycket vägarbeten ska reserådgivaren tipsa dig om att cykla.
Om grannarna ska åka samtidigt kan förslaget bli att man kan samåka, eller varför inte
beställa en minibus on demand?
En person i gruppen gick vidare med tankar om en ny sorts kollektivtrafik. En eldriven
autonom CabiBus är hållbart resande som överträffar privatbilen. Ett fordon ska kunna
ersätta upp till 8 privatbilar. Andra effekter skulle vara ökad framkomlighet i trafiken och
ett minskat behov av parkeringsplatser.
Paraplytjänsten skulle kunna vara igång inom ett år beräknade gruppen. Appen går att
utveckla. Affärsmodellen kan vara sådan att tillverkare får betalt per resa eller på annat
sätt. Den autonoma bilen får vi dock ge oss till tåls med i några år till då tillverkare
räknar med att kunna presentera sådana modeller för en bredare publik ungefär år 2020.
Andra gruppen inriktade sig på effektivare transport i miljonstaden
Jönköping. Målet var att minska miljöpåverkan, liksom att vara en
knutpunkt för transporter. Jönköping är redan en växande logistikcentralort och är ett expansivt område med positiv befolkningsutveckling.
Många bor vid Munksjön, motorvägen går vid Torsvik där också många
arbetsplatser och logistikcentrum finns. Gruppen talade sig varma för
el-, hybridbilar och fler tåglösningar. De betonade även ändrade logistiklösningar där man hanterar gods på annat sätt, men framför allt tittade de på effekterna av ändrat beteende ex via e-handel. Linas matkasse gör att vi slipper åka o handla
mat och e-boken.
De kom att landa i gammal teknik, men ett nytt sätt att använda den. En linbana för
främst varutransporter men även persontransport. Från Torsvik, via munksjön och till
Jönköping och Husqvarna.
Miljövänligt, trafiksäkert både för gods och personal. Största fördelen är barriäreffekterna
då man inte tar någon mark i anspråk. Ur ett infrastrukturperspektiv behöver inte Munksjöbron breddas utan varor och folk tar sig fram genom luften. Vagnarna kan vara i storleksordningen 20 kubikmeter. Under presentationen framkom det att konceptet dessutom
provats en gång i tiden, då det fanns en linbana från Torsvik till Munksjön på trettiotalet.
Den magiska cirkulationsplatsen, kallade den tredje gruppen sin innovation.
Framtidens infrastruktur inbegriper ringleder och sedan knutpunkter
som leder in mot mitten. Fordonspooler, reseplaneringssystem, maglev,
gratis kollektivtrafik, hybridtrafik. Mod krävs för att samhällsplanera ett
sådant komplext system och god samverkan.
Även här fossilfritt Jönköping huvudmålet. Gruppen tänkte sig dessutom att staden växt till en miljon invånare till år 2050. Det finns
stora utmaningar i persontransporter, som ökar, men de fokuserade på att man måste
få ner de individuella transporterna. Inspiration togs från Swindon i England. Där hade
de först byggt sexfiliga vägar, vilket ledde till kaos. Sedan infördes innovationen som
kom att kallas ”the magic roundabout” och som gruppen lät sig inspireras av. Nyckeln
är dels infrastruktur men också att samhällsfunktioner måste finnas mer lokalt. Vidare
betonade gruppen mer distansarbete som ett viktigt sätt att dämpa trycket på vägnäten,
men belyste att det även fanns fler miljöaspekter. Av samma skäl bör kollektivt resande
premieras, t ex genom kostnadsfria resor. Tekniken finns, men kräver politiska beslut. Vi
behöver nya transportsystem, elektrifierad transport, som skulle kunna vara spårbunden
via maglevsystem. Många av fordonen måste vara av hybridtyp och alltså fungera på räls
lika bra som på landsväg och de ska kunna hyras i fordonspooler.
Grupp fyra tittade på kommunikation och möten mellan patient,
vårdgivare och anhörig. Förbättrad kommunikation ska göra hemtjänsten personlig och förbättra beredskapen.
Idag får hemtjänsten en lista på vilka som ska besökas och
personalen ger sig ut på rutten. Vårdtagaren som befinner sig i
hemmet möter personal, men vet inte vem det är. Personalen vet
inte heller vilken situation de möter. Vi blir äldre, men behovet av
social kontakt är konstant.
Lösningen var att hitta en gemensam plattform för vårdgivare,
anhörig och vårdtagare. En plattform utifrån den äldres perspektiv i app-form. Målet är
att den äldre ska få tillbaka kontroll i sin egen vardag. Den äldre ska kunna se när och
vem som kommer från hemtjänst med hjälp av namn, presentation och bild. Information
kan ges om vad som ska hända under besöket och när patienten ska ta medicin. Patienten ska kunna styra schemat och kommunicera om det t ex inte passar en viss tidpunkt.
Den äldre kan också ha fyllt i en profilsida som hemtjänstpersonen kan kolla innan
besöket för att man ska ha lite koll och snabbare bygga förtroende för varandra. Det
ska även finnas en kort rapporteringsfunktion som hemtjänstperson kan använda för att
förbättra överlämning. Dessutom kan anhörig lättare få helhetsperspektiv på vårdtagarens
omsorgsbehov.
Kairos future hart kollat på babyboomare och deras största farhågor. Förlorad självständighet, var det de fruktade mest, vilket denna lösning löser.
Sista gruppens innovation handlade om sammanhållen informationslagring i vården. Med en ökande medelålder hos befolkningen
följer även mer kostnader och fler patienter per vårdgivare. Kraven
ökar på de anställda vilket också sliter på de dem. Därför menade
gruppen att det behövs en sammanhållen informationshantering. Idag
ska man vända sig åt olika håll som inte är tillräckligt samordnade.
Vårdcentral, sjukhus, specialistvård togs som exempel. Innovationen
innebär att ett verktyg ska hålla ihop informationen om patienten.
Det som behövs är en standard för hur systemen ska tala med
varandra. En extra aspekt för ökad användarvänlighet var att gruppen även föreslog ett
system för röstigenkänning som översätter tal till skriven form istället för att det görs
manuellt. Det blir ett interaktivitetsverktyg som dessutom ger en automatisk journal. Om
vi får bättre kommunikation har vi snart en enorm databas med känslig information. Om
man avpersonifierar informationen så individernas integritet skyddas, kan man dessutom
få ut utbildningsmaterial med verkliga situationer att relatera till, till låg kostnad.
Efter tänktankens presentationer följde ett anförande av Johan Hallendorf, utvecklingsdirektör Husqvarna Group. Hallendorf började med att definiera innovation som människors skapande och implementering av nya idéer till värde. Han delade sedan upp innovation i två delar. Radikal innovation som innebär större steg, ny teknik och ny marknad.
Därefter inkrementell innovation som innebär existerande teknik på existerande marknad,
eller existerande teknik på ny marknad.
Varför är då innovation viktigt? Hallendorf svarade på sin egen fråga med att det var en
viktig anledning till att Husqvarna överlevt i 325 år på samma ort.
Det handlar om rätt människor, som har drivkraft att genomföra sina idéer genom ofta ganska krångliga, långsamma och ibland motvilliga processer. Det ligger i sakens natur att när
man kommer något nytt så stör det existerande förhållningssätt och för med sig motstånd.
Hallendorfs ansvarsområde inom Husqvarna rör primary development och handlar om att
se morgondagens produkter. Det är inte alltid spetskompetensen som är viktigast, utan rätt
människotyp. Kunskap är självklart viktigt, men entreprenörstyp är det han talar sig varmast
för. Någon som orkar pusha sina idéer genom organisationen. Sverige sedan må vara topp
tre i världen på att skapa idéer, men troligen inte topp tre på att ge dem förutsättningar att
förverkligas.
Efter Johan Hallendorfs föredrag följde en paneldiskussion med utgångspunkt i tänktankens
utmaningar och resultat, men även innovation ur ett bredare perspektiv.
Moderator Karin Klingenstjerna
Panel:
Hans Göran Johansson, KSO Värnamo menade att om man inte ständigt är med ute och
lyssnar av, utan enbart driver proceser hemma så hamnar man på efterkälken. Näringslivet,
småföretag och underleverantörer är stort i regionen. De kan behöva hjälp att öka medelstora företag att öka sin produktion även utan fler anställda. Det måste gå, annars drar de.
Joakim Brobäck, operativ chef på Jönköpings Universitet betonade vikten av att inte bara
utbilda ingenjörer i ingenjörskap utan forma dem inom projektledning och andra kunskaper
som krävs för att kreera och verka på marknaden. Ingenjörerna från Jönköping är attraktiva
på arbetsmarknaden, inte minst för att de också får med sig en sådan bredd.
Ulrika Geeraedts, Regional Utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län poängterade att
skatteintäkter minskar och befolkning ökar och att det därför behövs radikala förändringar
för att hantera morgondagens välfärd. Regionen har stora utmaningar, men även förutsättningar. Idéer finns det, men det krävs även en blandning av små förbättringar hela tiden,
men också modet att våga ta stora steg ibland. Problemet är inte tekniken, exempelvis
med förarlösa bilar, ofta kan problemen ligga mer i hur samhället ska komma ikapp med
juridiken.
Göran Henriks, chef på Qulturum i Jönköping bidrog även han med en blick in mot framtiden. Han betonade att vi blir personorienterade och bejakar vår egen självständighet. Framtiden kräver av oss att vi inte flyttar människor utan flyttar kunskapen istället. Hur får vi då
en distribution av hälso- och sjukvård anpassad till morgondagen? Där behöver
vi ingenjörerna.
Håkan Jansson, ordförande i regionstyrelsen för Region Jönköpings län konstaterade att
Jönköping är en fantastisk region. Det mest intressanta projektet just nu är järnvägssatsningen. Jönköping blir ett centrum när de två nya spåren läggs. Man blir emellertid orolig
om den lokala underleverantörsindustrin inte kan leverera till bilindustrin utan blir
utkonkurrerade. Jönköping har enorma utmaningar för att få detta att fungera. Han lyfte
rekrytering av spetskompetens som en avgörande del av framtidens framgångsekvation i
länet.
”Hur ska ingenjörernas släppas in för ökat extra allt?”
