Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1
Bild 1
Klimatförändringarna
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande
Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt över vad
vetenskapen känner till just nu.
Presentationen uppdaterades senast i februari 2009.
Bild 2
”Klimat” måste skiljas från ”väder”. Många är inte medvetna om skillnaden.
Vädret är läget i atmosfären vid en given tid och plats, med avseende på temperatur, fukt, vindstyrka och
barometertryck. Klimatet är det genomsnittliga vädermönstret för en viss region under en lång tidsperiod.
Klimatet har alltid varierat av naturliga orsaker och kommer alltid att göra det. Till de faktorer som påverkar klimatet
hör ändringar i solstrålningen, vulkanutbrott som avger väldiga mängder stoft som reflekterar solvärmen tillbaka ut i
rymden, samt naturliga växlingar i klimatsystemet i sig självt, t.ex. ändringar i havets och luftens cirkulation eller
fenomenet El Niño.
Naturliga orsaker förklarar emellertid bara en liten del av den snabba värmeökning som just nu observeras och
som aldrig har förekommit förut.
Det finns övertygande bevis, som stöds av de allra flesta klimatforskare, för att tendenserna just nu beror på en
ökande mängd ”växthusgaser” i atmosfären, som stänger in värme. Detta på grund av mänskliga aktiviteter, i
synnerhet förbränning av fossila bränslen för att få energi, som leder till utsläpp av koldioxid.
Bild 3-7
Fakta om klimatförändringarna
De mest pålitliga siffrorna för klimatförändringar som observerats finns i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. Se den
sammanfattade rapporten på http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/syr/ar4_syr_spm.pdf (sida 2).
Några fler "klimatfakta”:
•
12 av de senaste 13 åren har varit rekordvarma
•
Temperaturerna i Europa har stigit med 1 °C sedan 1850
•
Havsisen i Arktis krymper varje år med en yta lika stor som Skottland
•
Havsnivåerna stiger med 3,1 mm om året
•
Det årliga snötäcket på norra halvklotet har gått ner med 10 % sedan 1966
•
De årliga klimatrelaterade katastroferna i Europa fördubblades under 1990-talet
•
Regnmängden det senaste seklet har gått upp med 10-40 % i Nordeuropa, ner med 20 % i Sydeuropa
•
I september 2008 navigerade det första kommersiella fartyget genom Nordvästpassagen, som förut var
blockerad av is
Ytterligare observationer som finns med i AR4-rapporten:
•
Kalla dagar, kalla nätter och frost har blivit mindre vanligt i de flesta landområden, och varma dagar och
nätter har blivit vanligare de senaste 50 åren
•
Värmeböljor har blivit vanligare över de flesta landområden
•
Antalet fall med tung nederbörd har ökat i de flesta områden
•
Sedan 1975 har förekomsten av extremt höga havsnivåer ökat världen över
•
Ökning av de tropiska cyklonernas aktivitet i Nordatlanten sedan 1970
•
Medeltemperaturerna på norra halvklotet under andra halvan av 1900-talet var ytterst sannolikt högre än
under någon annan femtioårsperiod de senaste 500 åren, och förmodligen de högsta på minst 1 300 år
•
Observationsgrundade bevis från alla kontinenter och de flesta hav visar att många ekosystem påverkas
av regionala klimatförändringar, i synnerhet temperaturökningar, som särskilt märks i istäckta områden.
•
Vårar som infaller tidigare och växlingar i växt- och djurlivet har mycket sannolikt samband med nyligen
inträffad uppvärmning.
•
I vissa havs- och färskvattensystem växlar förekomsten av alger, plankton och fisk, något som sannolikt
beror på ökande vattentemperatur och på förändringar av istäcke, salthalt, syrenivåer och cirkulation.
Bild 8 & 9
Vad beror det på?
Energi från solen värmer upp jordytan, och när temperaturen ökar strålas värmen tillbaka till atmosfären som
infraröd energi. En del av energin absorberas inom atmosfären av ”växthusgaser”.
Atmosfären fungerar på samma sätt som väggarna i ett växthus – den släpper in det synliga ljuset och håller kvar
den utgående infraröda energin, så att det blir varmt innanför. Den här naturliga processen kallas för
”växthuseffekten” och är mycket viktig för att upprätthålla livet. Utan den skulle genomsnittstemperaturen på jorden
vara -18 °C, nu är den +15°C.
Emellertid håller större mängder växthusgaser på att fylla atmosfären, i synnerhet koldioxid, metan och
dikväveoxid. Det sker genom mänskliga aktiviteter, och det ökar den naturliga växthuseffekten och gör världen
varmare. Denna mänskliga extra uppvärmning kallas för den ”utökade” växthuseffekten.
En högupplöst kopia av detta diagram kan laddas ner på:
http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/pdf/greenhouse_effects_sv.pdf [pdf]
Bild 10
Mer detaljer om de sex växthusgaserna finns på:
http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/pdf/gases_sv.pdf [pdf]
Bild 11 & 12
Var finns bevisen? IPCC:s fjärde utvärderingsrapport
Det finns starkare bevis än någonsin för att den största delen av den globala uppvärmningen sedan den industriella
revolutionen beror på ökade utsläpp av växthusgaser till följd av mänskliga aktiviteter. Bättre datorprogram och allt
fler bevis, i form av stigande temperaturer och fler extrema väderhändelser, är i linje med forskarnas förutsägelser.
Datormodeller visar också att temperaturen kommer att fortsätta stiga under detta århundrade och påverka naturen
och oss människor.
Nyckeln till de aktuella vetenskapliga rönen om klimatförändringarna är Intergovernmental Panel on Climate
Change (IPCC) som inrättades av FN 1988. Panelen består av hundratals forskare som utvärderar och granskar
studier och annan relevant information för att uppnå enighet om klimatförändringarna bland forskare globalt. Den är
den internationella auktoriteten på klimatförändringar, även om det är värt att notera att den inte utför något eget
vetenskapligt arbete utan bara samordnar de senaste verken från tusentals experter och vetenskapsmän världen
över till omfattande arbeten om den senaste vetenskapliga enheten.
IPCC:s fjärde stora rapport offentliggjordes i slutet av 2007 efter sex års arbete. Rapporten fastställer utom allt
tvivel att utsläppen av växthusgaser p.g.a. mänsklig aktivitet orsakar global uppvärmning, en ökning av världens
genomsnittstemperaturer som kan ha en förödande inverkan på oss människor, våra ekonomier och vår miljö.
En viktig slutsats som är värd att understryka är upptäckten att åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna
och anpassa oss efter dess effekter går att genomföra till en rimlig kostnad – helt klart mindre än kostnaderna för
att inte göra något nu och hantera konsekvenserna senare.
Bild 13
Vad gör regeringarna?
Regeringar från hela världen har diskuterat klimatförändringarna ända sedan de kom fram som ett problem.
UNFCCC grundades 1992 och sätter upp den institutionella ramen för internationella förhandlingar. Alla större
länder är med, men där fastställs inga bindande skyldigheter för länderna. 1997 tog den internationella
gemenskapen ett steg till och antog Kyotoprotokollet.
Protokollet bygger på UNFCCC:s ram och sätter upp juridiskt bindande gränser för utsläpp av växthusgaser från
industriländerna, och i det lanserades nyskapande marknadsbaserade genomförandemekanismer – de så kallade
flexibla Kyoto-mekanismerna – som syftar till att hålla kostnaderna nere för att begränsa utsläpp.
Det slutliga målet för UNFCCC är att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären till en nivå där man
undviker att människans påverkan på klimatsystemet får farliga konsekvenser. De nuvarande åtagandena under
Kyoto är bara det första steget för att ta sig an klimatförändringshotet.
EU:s mål är att se till att den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 2 °C över de förindustriella nivåerna. För
att undvika att så blir fallet måste de globala utsläppen av växthusgaser nå till max före 2020 och sedan minska
ordentligt till 2050.
De nödvändiga nedskärningarna av världens utsläpp kan bara uppnås om alla länder bidrar till det utefter sitt
ansvar och sin förmåga. Även om temperaturökningen håller sig under 2 °C finns det fortfarande behov av sådana
insatser från alla länder för att anpassa sig.
Internationella förhandlingar pågår för att sluta ett globalt avtal på FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december
2009, för perioden efter 2012. Att dessa förhandlingar blir lyckade är av högsta prioritet för EU.
Europeiska kommissionen har identifierat tre huvudsakliga utmaningar:
ƒ
Mål för industriländerna och rimliga åtgärder från utvecklingsländerna.
ƒ
Behovet av finansiering för industriländernas åtgärder (både för att minska utsläppen av växthusgaser och
anpassa sig till klimatförändringarna).
ƒ
Behovet av att bygga upp en effektiv global koldioxidmarknad.
Läs mer om internationella förhandlingar på:
http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/what/fightingcc_sv.htm
Bild 14
EU är en föregångare i kampen mot klimatförändringarna
EU har satt upp kort- och långsiktiga mål i sitt ”klimat och energi”-paket, som godkändes av medlemsstaterna i
slutet av 2008. Målen är juridiskt bindande och paketet skissar upp ett antal konkreta åtgärder för att uppnå dem.
Huvudmålet att skära ner utsläppen med 20 % (av 1990 års nivåer) är unilateralt, vilket betyder att EU-länderna har
gått med på att uppfylla det oavsett vad andra länder åtar sig. Om andra länder går med på att utföra samma
åtgärd, kommer EU att överväga ett mål med nedskärningar på upp till 30 %, även detta till 2020. I avtalet erkänns
att ännu större nedskärningar kan behövas på lång sikt.
Förhandlingar pågår för att säkerställa ett nytt globalt avtal om klimatförändringarna inom FN:s ram, och deadline
är satt till slutet av 2009 då internationella samtal ska hållas i Köpenhamn. Vid det tillfället behövs ett avtal för att se
till att en internationell regim för klimatförändringsfrågan träder i kraft när Kyotoprotokollet löper ut 2012.
Bild 15-17
Vad kan du göra?
Fler tips på enskilda åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna finns på:
http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/control/takecontrol_sv.htm
Allmänna tips om en grönare livsstil:
http://www.eea.europa.eu/sv
Mer information om IPCC och UNFCCC:
http://unfccc.int
http://www.ipcc.ch